Bloggarkiv

Vad kristna konferenser saknar

Nice - men inte tillräckligt

Nice – men inte tillräckligt

Kristna konferenser och läger är awesome – vi flockas till dem nu under sommaren, många har underbara minnen därifrån, folk blir frälsta och helade och Gud är närvarande när vi är där. Men jag tror att många delar erfarenheten av en viss tomhet och i slutändan frustration efter att man kommit hem från konferensen och det har gått ett tag. Detta har jag mött inte minst hos många ungdomar: man blir superspeedad på Jesus när konferensbandet pumpar ut cool lovsångsmusik, men sen när man kommit hem blir det andliga livet torrt och grått.

Anledningen är förstås att konferenser och läger inte är designade för att träna dig för vardagskristendom, utan eventkristendom. Det man ”lär” sig på de flesta kristna konferenser är hur bra lovsång ”ska” låta och hur bra predikningar ”ska” se ut, och så ser man lätt ner på sig själv. Man blir tränad till att vara publik snarare än lärjunge. Om man har tur kanske man kan träna sig i att vara musiker, kökspersonal eller konferencier på kommande konferenser, men praktisk träning i hur man är evangelist eller pastor eller profet uteblir ofta. Om man har tur kanske det finns nåt seminarium där man kan lyssna på hur det är, men det är inte alltid man får göra det.

Simon Ådahl sa en gång för fyra år sen ”Vi har haft 125 Torpkonferenser, men Kumla är fortfarande inte förvandlat.” Nej naturligtvis inte, Kumla kommer inte förvandlas av 125 Torpkonferenser till som de ser ut nu, för det evangeliseras ju inte. Om de tusentals kristna som samlas utanför Kumla inte går in i Kumla och evangeliserar, så kommer Torpkonferensen inte göra att Kumla evangeliseras. 

Read the rest of this entry