Tidebön

Jag tänkte mycket på tidebön för ungefär ett år sedan och utvecklade ett litet tidebönssystem. Ända sedan urkyrkans dagar har kristna bett tideböner. I Didaché som troligen är den tidigaste utombibliska kristna skiften som finns, uppmanas man att be Fader vår tre gånger om dagen, klockan nio, tolv och tre (förknippat med Jesus på korset). Tideböner har därefter florerat i kyrkan under alla tider, inte minst inom klosterrörelsen. Den har tagit sig många olika uttryck, vissa ber sju gånger om dagen, andra som sagt tre. Hur och vad man ber är mindre viktigt än att man ber. Tidebönen ska ju inte vara en lagiskhet utan ett hjälpmedel för att få en bönerytm och återkomma till Gud i sin vardag.

Som sagt har jag utvecklat ett tidebönssystem. Det är inte perfekt på något vis och jag har själv varit dålig på att använda det, men jag tänkte att det kunde vara värt att sprida. Jag tyckte fyra regelbundna böner om dagen skulle vara lagom (”impuls”-böner inte inräknade). Morgon, lunch, middag, kväll. Så började jag fundera på om det inte fanns fyra sorters böner. Tackbön (som inkluderar lovprisning) som står i motsats till bön om förlåtelse (som inkluderar syndabekännelse), bön om hjälp (att göra det goda) i motsats till bön om beskydd (från det onda). I enlighet med fornkristen tradition placerade jag sedan tackbönen på morgonen och bönen om beskydd på kvällen. I alla tider har munkar och nunnor prisat Gud för livet när solen gått upp och bett ”Om jag dör i natt, ta emot min ande” när de går och lägger sig. Därefter la jag bönen om hjälp mitt på dagen och bönen om förlåtelse runt middagen. Jag tänkte mig att man stannar upp mitt i arbetet för att be om kraft, och när arbetsdagen är över ber om förlåtelse för alla fel och synder man begick.

Inom den s.k. nymonastiska rörelsen är tideböner vanliga. När jag var på Sammankomst för kristna kommuniteter och gemenskaper för ett år sen och bodde i Bagiskommuniteten bad vi laudes, dvs. morgontidebön, genom att läsa ur tidebönsboken. Om bara några få dagar är det dags för sammankomst igen (5-7 feb), denna gång i Göteborg då kommuniteten Oikos är värd. Kanske kommer tidebön förekomma där också; Elof, som är med i Oikos, har varit med och utvecklat Alternativa tideböner (tideböner med viss betoning på fred, rättvisa, himmelskt medborgarskap etc.).

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s