Jag blir lika förvånad varje gång jag hör om Missionskyrkans, Baptistsamfundets och Metodistkyrkans sammanslagning, även om jag hört om det hundratals gånger innan. Det är bara så surrealistiskt, så ologiskt. Dessa samfund är för olika för att kunna gå ihop. Att Missionskyrkan och Svenska kyrkan, eller Baptisterna och EFK, eller Metodisterna och Frälsis går ihop är mer logiskt. Men inte Missions, Baptist och Metodist!
I en Dagen-artikel idag intervjuas Mona Angel som är ordförande i en styrgrupp för sammanslagningsprocessen. Den visar på ett tydligt sätt att för att processen ska gå igenom måste vart och ett av samfunden skalas av sin identitet, ofta till förmån för Missionskyrkan. T ex säger hon:
– Jag ser inte dopfrågan som ett problem. Dopet är ett men tar sig olika uttryck för olika människor vid olika tillfällen.
Just det här med dopet är det tydligaste exemplet på det negativa med sammanslagningen. För att det ska gå igenom måste man tona ner dopets roll, det finns olika tolkningar, det finns olika synsätt, men dopfrågan är inget hinder i sammanslagningen, det är ingen viktig fråga. Öh? Här har vi ett samfund där dopet spelat en så oerhört cenral roll att de heter ”döpare”, de som torterades och drevs på flykt för att deras tolkning av dopet var så viktig för dem. Hux flux spelar det inte så stor roll längre, så att en baptist kan säga:
-Vi behöver kanske inte bli rörande överens i alla frågor utan måste lära oss att leva med de olikheter som finns. Jag är övertygad om att det går att hitta lösningar som förenar oss i våra olika ståndpunkter, säger Ann-Sofie Lasell [som är med i samma styrgrupp som Angel, min anm].
Ett annat exempel på problem med sammanslagningen ges i artikeln:
Metodistkyrkans ordning där de nationella metodistkyrkorna inte har mandat att fatta egna beslut om teologi och organisation utan att först få klartecken från den världsvida Metodistkyrkan, ser [Mona Angel] inte som en möjlig väg för den nya kyrkan.
-Det kommer inte att bli så. Som jag uppfattar samtalen vill vi inte ha en centralstyrd kyrka. Vi blir ett självständigt samfund som står fri att fatta våra egna beslut och det tror jag att de flesta är inställda på, säger Mona Angel.
De olika samfundens särdrag skalas av till oigenkännbarhet. Kvar kommer det vara ett trippelsamfund som i stort sett bara är en Missionskyrka där man i vissa församlingar praktiserar troendedop.
Jag kan inte se vinsterna med sammanslagningen. Syftet är ekumenik, men det motarbetar global ekumenik eftersom inte bara många metodister utan också baptister världen över ogillar beslutet. Istället för att erbjuda olika kristendomstolkningar tvingar man in alla i samfunden i en kompromiss som alla förlorar något på. Inte undra på att det redan uppstått en utbrytargrupp ur baptisterna.
Noterar också att samtidigt som förenandet av trippelsamfundet är i full gång funderar EFK på att avsäga sig vigselrätten. Bättre sent än aldrig. Uppdatering: Nu verkar de ha bestämt sig för att göra så.
Fler Dagenartiklar om samfundssamarbetet: Jakten på ny föreståndare, En av tre missionspastorer kan tänka sig viga par av samma kön
Hela Pingsten 
Hej
Det är inte en sammanslagning som vi står inför. Ordvalet är viktigt. Visst kommer det att finnsa drag från historiens samfund men visionen är att forma en relevant kristen gemenskap, som försöker vara ett svar på vår tids och i bästa fall framtidens längtan. Det handlar om att göra ett nytt avstamp här och nu. Det är väldigt spännande – om man vill se det så.
GillaGilla
Ord är väldigt viktigt. Visst. Men det hör till saken att om man hävdar att det inte är en sammanslagning utan ett ”nytt avstamp” så talar man inte om samma sak…för visst kan en sammanslagning vara ett nytt avstamp, eller?
Dessutom så slår det mig hur otroligt ”o-ny” det nya samfundet ser ut i de rapporter som finns att läsa på http://www.gemensamframtid.se. Arbetsgruppernas preliminära rapporter låter nästan exakt likadana som de samfund som vi har nu, om än något nedbantade. Vad är det för nytt med ett samfund som ser likadant ut…eller tror vi att en organisatorisk sammanslagning/avstamp/nysatsning/o.dyl i sig innebär förnyelse?
GillaGilla
Men om tre samfund bildar ett samfund är det väl en sammanslagning? Dagen kallar det för sammanslagning:
”Det nya samfundet kan ledas av en ”kyrkoföreståndare”
Ett av förslagen inför Missionskyrkans, Metodistkyrkans och Baptistsamfundets sammanslagning” är rubriken på artikeln jag länkade till.
GillaGilla
Visst blir det i väldigt stor utsträckning så att Missionskyrkan lemmar in Baptistsamfundet och Metodistkyrkan för att inte låta dem dö ut. Och visst kan man ha åsikter om Missionskyrkans åsiktslöshet (jag har det), men samtidigt så blir åsikterna mindre och mindre viktiga för mig. Livet i efterföljelse, riktningen och viljan är det som är relevant. Se Jonas Lundström igår t ex http://www.jlundstrom.se/?p=146
Sen måste du veta att troendedop redan är mycket vanligt i Missionskyrkan, typ lika vanligt som barndopet. Jag är troendedöpt och (ana)baptist, tillika missionare.
GillaGilla
Ja det vet jag, men detta är ännu ett bevis på att trippelsamfundet kommer vara Baptist och Metodist ”ockuperat” av Missionskyrkan. Det är Missionskyrkans linje man går på.
För övrigt tycker jag, om jag får vara väldigt kritisk mot din kyrka (jag gillar den egentligen ;)), att just den ”kompromissen” bidrar till att dopet förlorar betydelse helt. Svenska kyrkan, RKK m fl har en stark övertygelse om barndop och argumenterar för det med pondus, på samma sätt gör EFK och Pingst när det gäller troendedop. Men Missionskyrkan kan inte ha någon vettig teologi om dopet, och det kommer inte trippelsamfundet heller ha. Sen förstår jag att samfundet kommer inkludera många baptister som hängivna barndöpare, men jag tycker att dopet är en så pass viktig fråga att ett samfund måste ha en tydlig ståndpunkt gällande det.
GillaGilla
Tja kanske. Och vad är ett samfund? Det är ett rätt så mänskligt påfund, eller hur? Jag är skeptisk 😉
GillaGilla
Ja, vad är ett samfund? Där fick du mig att tänka till 😉
Det jag bara är orolig för är att baptisterna kommer överge sin dopteologi, som jag, och du, menar är den rätta. Man kan och bör fortfarande samarbeta med kristna över samfundsgränserna, men det är bättre att de som tänker olika kring dopet står för sina åsikter och inte tonar ner dem för att kompromissa med dem som de egentligen anser har felaktiga åsikter.
GillaGilla
Baptistsamfundet har nog större problem än denna fråga, om du frågar mig iaf. Och för min del är det faktiskt inga problem att vara baptist i ett så fritt samfund. Det går till och med bra att vara pastor. Snarare är problemet med Missionskyrkan för min del institutionen, formerna, det som alltid har varit som det har varit, frånvaron av krismedvetenhet. Osv.
GillaGilla
Jag är ledsen över att man betonar förening och ekumenik på bekostnad av Guds Ord. Paulus vara också mycket ledsen över att det fanns så många olika åsikter bland de kristna i Korint (1Kor 1:10-) Vi behöver bli en enade som en glänsande majonnäs! Den som lyste i Jerusalem och här o var i historien. TRO (på att Jesus är Herre och har gett sitt liv för oss), DOPP (hel nedsänkning under uttalandet avi Jesu Kristi namn, eller bara Jesu namn) och KÄRLEK (ekonomisk syskongemenskap el åtminstone inte betrakta ägodelar som privata) Jag är ingen matematiker, men kanske det ligger något i att söka den HÖGSTA gemensamma Nämnaren, Jesus Kristus och även göra som ”Simon säger”! (Apg 2:38) Det finns det ju t o m en barnlek som heter! Men varför inte börja med att ”följa John” och dela med oss 50 %?
Det diskuteras om barndop eller troendedop, vuxendop etc, men är det inte illa att så många inte reagerar på att ge ett PRIVAT namn till nån som sägs ska få del av Guds rike? När alla fick Jesu Kristi namn uttalat över sig vid dopet från början? Se Jakob 2:7!
GillaGilla
Helt enig med analysen – detta kommer näppeligen att fungera!
GillaGilla
Brynte säger att ”åsikterna blir allt mindre viktiga för mig”. Samtidigt säger han att livet i efterföljelse är det viktiga.
Det gäller nog att bestämma sig. Är efterföljelsen viktig, då är också det dop Jesus och apostlarna lärt oss att gå igenom viktigt. Vad menar man annars med efterföljelse??
För mig som pingstvän är omvändelse, dop och andedop en mycket viktig del av efterföljelsen. Som en konsekvens av detta kommer mycket annat, bön, gemenskap och vittnande. Detta säger inte vem som helst, utan Jesus…
Jag tror att det är djävulens list, att börja tumma på Guds ord. Har man väl börjat omtolka bibeln så är det lätt att fortsätta. Kyrkan är ute på gungfly när man säger att detaljerna i tron inte är viktig.
Det är också sympomatiskt att deledare som uttalade sig var kvinnor. Har kvinnor lättare för att överge Guds ord till förmån för människotankar än män? Är det kanske därför Jesus hade bara manliga lärjungar närmast sig? Jag undrar med bedrövat hjärta, fastän jag är helt för kvinnliga förkunnare ock äldste.
Det enda dessa samfund likt alla kyrkor behöver är ett kraftigt dop i Helig Ande. Anden går aldrig från Guds ord. Och Anden driver kyrkan framåt, aldrig bakåt.
GillaGilla
Hm.. lite lurigt att svara dig. Dina kvinnoåsikter ger starkt utslag på min trollradar. Oh well..
Vad jag vill säga är bara detta, att ur åsikter föds väldigt lite. Åtminstone av vad gott är..
GillaGilla
Jag tror faktiskt att det där med att åsikter spelar liten roll och att vi går en väg är mest tomma ord. Vi har åsikter, de flesta väldigt extrema, vare sig vi vill det eller ej. Sen är det vissa åsikter som vi tycker spelar mindre roll än andra, men att åsikter generellt inte för mycket gott med sig… Nästan allt som uttrycks på bloggar är åsikter. Nästan alla samtal vi har med folk är åsikter. Nästan hela Bibeln är åsikter! I skolan har vi nyligen läst om Ludwig von Witgenstein eller hur han stavas som menade att vi inte ska uttrycka några åsikter alls, eftersom vi ”aldrig kan veta att de är sanna”. När han skrev det uttryckte han en åsikt. Och några veckor senare ångrade han sig och bytte tes.
GillaGilla
Tänk om vi alla skulle ägna så pass mycket tid i bön och åkalla och lyssnande att vi skulle veta vad vi skulle säga eller skriva i varje stund på alla bloggar! Det är väl det som är enda ändamålet – att vi blir så fulla av Kristus att vi bara säger o tänker det som Han vill. Att ”kroppen” anpassar sig efter huvudet.
GillaGilla
Det är det som är frågan. Handlar det om ord och tankar eller om efterföljelse och liv? Blabla..
GillaGilla
Man kan ha ord och tankar utan efterföljelse och liv, och det håller jag med dig om att det är farligt och dåligt och inte alls önskvärt, men att säga att det vi därmed inte ska prata och tänka är absurt… man kan inte ha efterföljelse och liv utan ord och tankar.
jag vet att du inte menar att vi inte ska ha åsikter utan att vi inte ska stanna vid att ha åsikter utan låta dem blomma ut i liv i efterföljelse, men det jag säger är att det är missvisande att säga att det är något fel på åsikter. Snarare är det fel på åsikter som inte följs av praktiskt handlande. Vi ska vara ordets görare, inte bara dess hörare, skrev Jakob. Det förutsätter fortfarande att ordet finns och har en viktig roll.
GillaGilla
Jag förmodar att det är mig du svarar på.
Jag vet inte om det är något direkt på fel på åsikter i sig självt, bara man har ett sunt förhållningssätt till dem och inser att det aldrig är åsikterna som kommer förändra världen utan istället att vara ett levande föredöme. Det gäller att förstå vad som är det viktiga, åsikterna eller livet.
Att vi inte ska tänka eller prata tror jag inte det är nån, åtminstone här, som hävdar. Vi för ju faktiskt samtalet!
GillaGilla
Det var det jag anade. Vi menar samma sak men använder olika temer. Brukar bli så på nätet.
GillaGilla
Vem har sagt att de ska följa bibeln?
GillaGilla
De själva..? Eller det kanske de inte har? Extremt sorgligt i så fall.
GillaGilla