Flera perspektiv på Guds nåd

Nåd är ett ord som förekommer ofta i kristna sammanhang – men vad betyder det egentligen för dig och mig i praktiken? Ibland kan nåden betonas på ett sätt som gör att den missbrukas istället för att man som Paulus säger ”ta[r] emot Guds nåd så att den blir till nytta” (2 Kor 6:1). Här undervisar jag om Guds nåd, och ger flera perspektiv på den. Som du kommer att höra är nåden ännu mer fantastisk än vi oftast tror, och det finns ingen motsättning mellan nåd och goda gärningar (så länge vi förstår bådas rätta plats i våra liv med Jesus).

About foolforjesus

Jag är lärjunge till Jesus, bror till en syster (och flera andra ”kristna syskon”), studerar för tillfället teologi och arbetar som matte-, fysik- och kemilärare på ett högstadium. Jesus Kristus är en mycket stor del av mitt liv (han finns ju med hela tiden), efter allt som han gjort för mig (Fil 1:21). Utöver det gillar jag att skriva, läsa, spela piano och umgås med goda vänner. En stor del av mitt fokus ligger på praktiskt lärjungaskap, undervisning och mission, det senare främst här i Sverige men också i Kenya och Filippinerna.

Posted on 31 maj, 2017, in Kyrka och teologi and tagged , , , , . Bookmark the permalink. 27 kommentarer.

  1. Hej!

    Vad jag kan se i evangelierna är ”nåd” ett ord som Jesus aldrig använder. Ett ord han däremot ofta använder är ”gärningar”. Exempelvis i Matt 16:27 där han säger:

    ”Människosonen skall komma i sin faders härlighet med sina änglar, och då skall han löna var och en efter hans gärningar.”

    I den längre beskrivningen av domens dag i Matt 25:31-46 är det också gärningarna som står i fokus. Fåren belönas därför att de har handlat gott mot de fattiga och förtrampade. Getterna straffas i evighet för att de har behandlat de fattiga och förtrampade illa. Nåd kommer inte att rädda någon.

    Mvh Johan

    Gilla

    • Hej Johan!

      Du ser alltså inte alla skrifter i Bibeln som Guds ord? Den slutsats du drar om att ”nåd kommer inte att rädda någon” står ju i rak motsats till vad t.ex. Paulus skriver i Ef 2:8-10. Själv föredrar jag att försöka få ihop ALLT vad som står i Bibeln till en helhet. Även om Jesus inte använder ordet nåd (charis, ett ord främst Paulus utvecklar), så finns ju själva konceptet med i hans undervisning och gärningar. Han ger ”nåd” till människor som de religiösa inte ansåg förtjänade det; han talar om att ingen kan komma till honom om inte Fadern drar osv.

      Mvh
      //Simon

      Gilla

      • Hej Simon!

        Nej, jag ser inte skrifterna i Bibeln som Guds ord. Jag är inte kristen. Och därför är det för mig inget problem att Jesus i Matt 25:31-46 säger emot Paulus, vilket jag menar att han gör. Problemet uppstår först om du vill få ihop allt till en helhet, vilket du säger att du vill. Så hur får du ihop det? De som i Matt 25:31-46 välkomnas in i Guds rike är de som behandlat sina medmänniskor väl. Paulus säger något annat.

        Mvh Johan

        Gilla

        • (2kor1:1Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, och från vår broder Timotheos till Guds församling i Korinth…)
          2kor5:8Vi är vid gott mod och skulle helst vilja flytta bort från kroppen och få vårt hem hos Herren. 9Därför är vi så angelägna om att vara honom till behag, vare sig vi är borta eller hemma. 10Ty alla skall vi stå inför Kristi domstol, sådana vi är, och där skall var och en få igen för vad han har gjort under sitt jordiska liv, gott som ont.

          Gilla

        • Hej igen Johan!

          Då förstår jag din utgångspunkt. Jag anser inte att det blir ett problem att få ihop vad Jesus och Paulus säger till en helhet, då Jesus demonstrerar vad nåd är för något i sitt sätt att behandla människor, ge syndernas förlåtelse till ”syndare” osv, och Paulus också talar mycket om gärningar. Jag vet inte om du lyssnat på den undervisning jag ger i videon i det här inlägget, men där jag jag också upp just hur nåd och gärningar hänger ihop, och INTE motsätter varandra.

          Mvh
          Simon

          Gilla

          • Hej!

            Ja, jag har hört hela din undervisning i videon. Därav min respons.

            Jag kan inte se att du har löst någonting. Matt 25:31-46 är det ställe i Bibeln där Jesus verkligen lägger ut texten kring hur domens dag kommer att förlöpa. Om det som Jesus säger i denna långa undervisning är sant, så kan det inte samtidigt vara sant att Guds nåd kommer att rädda de troende. Är det däremot sant att Guds nåd kommer att rädda de troende, så kan det inte samtidigt vara sant att fåren kommer att ärva Guds rike i kraft av sina goda gärningar, så som Jesus säger i Matt 25:31-46. Jag uppfattar att du vill neutralisera Matt 25:31-46 genom att hänvisa till andra ställen i Bibeln som stödjer din tolkning. Men i så fall undrar jag vilken respekt du visar Jesu egna ord. Väger dina och Paulus ord tyngre?

            Mvh Johan

            Gilla

  2. Hej!

    Jag anser definitivt inte att mina ord står över Jesu ord. Jag tror att det är en bristande förståelse av vad jag menar med Guds nåd som gör att du ser denna ”motsägelse”. I en bok jag håller på med om just Guds nåd tar jag upp just texten i Matt 25 för att visa vilka slags gärningar Jesus förväntar sig av oss som tro på honom. Jag har aldrig sagt att vi inte kommer att dömas för våra gärningar, för det är Bibeln tydlig med (även Paulus som talar så mycket om nåd). Däremot att vi aldrig kommer att kunna utföra dessa gärningar med den rätta motivationen (nämligen osjälvisk kärlek) om vi inte fått nåd och förstått att vi är frälsta/förlåtna genom nåd; den som gör goda gärningar för att bli ”frälst” gör ju dessa gärningar för sin egen skull, men ”fåren” i Jesu berättelse hade gjort gott utan att tänka på att de gjorde det för Jesus… och det är en viktig poäng i det Jesus säger. För mig är nåd mycket mer än ”bara” något vi får gratis för att bli förlåtna våra synder och komma till himlen, det är Guds kraft och förmåga att förvandla mig och ge mig kraften att göra gott (med rätt motivation). På det här sättet är tron, som Jakob säger, död utan gärningar, samtidigt som det inte är gärningarna i sig som räddar mig undan domen. Jesus själv talar om att det är de som tror som gått från dom till liv osv.

    Det går att prata länge om detta… 🙂

    //Simon

    Gilla

    • Hej!

      Okej, låt mig ta ett konkret exempel. En person bryter mot det som Jesus säger i Matt 25:31-46. Personen struntar i de hungriga, besöker inte de fängslade, etc. Sedan ångrar sig personen och ber i Jesu namn om syndernas förlåtelse. Är personen då ett får eller en get? Utifrån vad Jesus faktiskt säger, menar jag att personen fortfarande är en get. För på domens dag, får vi veta, finns bara detta enda kriterium: gärningarna. (Observera att sorteringen sker utifrån ”alla folk” – inte utifrån enbart frälsta.)

      Mvh Johan

      Gilla

      • Jakob2 Mina bröder, menen icke att tron på vår Herre Jesus Kristus, den förhärligade, kan stå tillsammans med att hava anseende till personen.

        2 Om till exempel i eder församling inträder en man med guldring på fingret och i präktiga kläder, och jämte honom inträder en fattig man i smutsiga kläder,

        3 och I då vänden edra blickar till den som bär de präktiga kläderna och sägen till honom: »Sitt du här på denna goda plats», men däremot sägen till den fattige: »Stå du där», eller: »Sätt dig därnere vid min fotapall» —

        4 haven I icke då kommit i strid med eder själva och blivit domare som döma efter orätta grunder?

        5 Hören, mina älskade bröder: Har icke Gud utvald just dem som i världens ögon äro fattiga till att bliva rika i tro, och att få till arvedel det rike han har lovat åt dem som älska honom?

        6 I åter haven visat förakt för den fattige. Är det då icke de rika som förtrycka eder, och är det icke just de, som draga eder inför domstolarna?

        7 Är det icke de, som smäda det goda namn som är nämnt över eder?

        8 Om I, såsom skriften bjuder, fullgören den konungsliga lagen: »Du skall älska din nästa såsom dig själv», då gören I visserligen väl.

        9 Men om I haven anseende till personen, så begån I synd och bliven av lagen överbevisade om att vara överträdare.

        10 Ty om någon håller hela lagen i övrigt, men felar i ett, så är han skyldig till allt.

        11 Densamme som sade: »Du skall icke begå äktenskapsbrott», han sade ju ock: »Du skall icke dräpa.» Om du nu visserligen icke begår äktenskapsbrott, men dräper, så är du dock en lagöverträdare.

        12 Talen och handlen så, som det höves människor vilka skola dömas genom frihetens lag.

        13 Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som icke har visat barmhärtighet; barmhärtighet åter kan frimodigt träda fram inför domen.

        14 Mina bröder, vartill gagnar det, om någon säger sig hava tro, men icke har gärningar? Icke kan väl tron frälsa honom?

        15 Om någon, vare sig en broder eller en syster, saknade kläder och vore utan mat för dagen

        16 och någon av eder då sade till denne: »Gå i frid, kläd dig varmt, och ät dig mätt» — vartill gagnade detta, såframt han icke därjämte gåve honom vad hans kropp behövde?

        17 Så är ock tron i sig själv död, om den icke har med sig gärningar.

        18 Nu torde någon säga: »Du har ju tro?» — »Ja, och jag har också gärningar; visa mig du din tro utan gärningar, så vill jag genom mina gärningar visa dig min tro.»

        19 Du tror att Gud är en. Däri gör du rätt; också de onda andarna tro det och bäva.

        20 Men vill du då förstå, du fåkunniga människa, att tron utan gärningar är till intet gagn!

        21 Blev icke Abraham, vår fader, rättfärdig av gärningar, när han frambar sin son Isak på altaret?

        22 Du ser alltså att tron samverkade med hans gärningar, och av gärningarna blev tron fullkomnad,

        23 och så fullbordades det skriftens ord som säger: »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet»; och han blev kallad »Guds vän».

        24 I sen alltså att det är av gärningar som en människa bliver rättfärdig, och icke av tro allenast.

        25 Och var det icke på samma sätt med skökan Rahab? Blev icke hon rättfärdig av gärningar, när hon tog emot sändebuden och sedan på en annan väg släppte ut dem?

        26 Ja, såsom kroppen utan ande är död, så är ock tron utan gärningar död.

        Gilla

      • Hej Johan!

        Jag menar att man måste se till allt Jesus säger. Han belyser olika saker i olika liknelser/berättelser (vilket såklart bara är vad man kan förvänta sig av en lärare, inget enskilt undervisningstillfälle kan täcka allt). När Jesus säger till rövaren på korset att han ska vara med honom i paradiset, finns det skäl att tro att en person som omvänder sig i sista stund faktiskt kan få nåd. Denne rövare hade ingen möjlighet alls att göra några goda gärningar innan det var för sent. Detta är dock inte det ideala. Det går också bra ihop med resten av Bibeln att tänka sig att en person som omvänder sig i sista stund faktiskt kommer att dömas utifrån sitt tillstånd då han/hon dör, och inte efter vad som hände innan (se t.ex. Hes 3). Däremot finns också en tanke i mycket av Jesu undervisning på belöningar (eller skatter i himlen); detta menar jag kommer motsvaras direkt av hur man levt sitt liv/gärningar. När jag gjorde en studie av det för några år sedan och tittade på alla ställen där Jesus talar om belöningar och/eller skatter i himlen, var det tydligt att detta är starkt kopplat till gärningar, mycket tydligare än dom över synd är.

        //Simon

        Gilla

        • Hej
          Man kan undra hur den ene rövaren kunde förtså vem Jesus egentligen var. Han måste ha känt till honom innan och nu på nåt sätt fått en bekräftelse på det.

          Gilla

          • Hårdhjärtat av Jesus att inte ta med båda rövarna, kan man tycka. Överhuvudtaget känns kristna hårdhjärtade i synen på frågan evigt liv / evig plåga.

            Gilla

          • En annan fråga att fundera över är hur rövaren kunde vara med Jesus i paradiset om Jesus nedsteg till dödsriket, så som trosbekännelsen säger.

            Gilla

            • Det är inte så svårt då man tar följande med i beaktandet:
              1. När man ser på grekiskan i Luk 23:43 så kan ordet ”idag” antingen sitta ihop med ”jag säger dig” eller ”ska du vara med mig i paradiset”. De flesta översätter det med ”Idag ska du vara med mig i paradiset”, men det går alltså att översätta det till: ”Jag säger dig idag: Du ska vara med mig i paradiset”.
              2. Sedan så tror vi ju att Jesus steg ned till dödsriket, men det sägs inget om hur länge han var där. Så även om man håller kvar den vanliga översättningen är det inget direkt logiskt problem med att han har kunnat hinna med båda delarna.

              Gilla

    • Annie Svensson

      Hej!

      Nu förstår jag inte riktigt.

      Först skriver du att den rätta motivationen för att utföra goda gärningar är osjälviskhet.
      Som jag förstår dig är detta fåren som sorteras ut som betett sig på detta sätt.

      Sedan skriver du att det inte är osjälviskt att göra gärningar ”för att bli frälst” för att då är inte handlingen osjälviskt utan för egen vinning.

      Du skriver också att det är nåden som ger den rätta motivationen för osjälviska handlingar. Menar du att man inte kan vara osjälvisk utan nåden? Det finns många människor som inte är troende som ändå gör goda gärningar. Med motivationen att just hjälpa andra – vilket väl borde vara rätt motivation?

      Då blir ju en ateists goda gärningar extra goda eftersom hen varken förväntar sig evigt liv, belöningar eller frälsning.

      Det verkar för mig som om nåden är en bekväm tanke, som gör att man som kristen ändå är lite bättre än icke-troende – och alltså blir belönad och utvald. Kan inte se vad den annars har för funktion. Om inte Gud är så småsint att han absolut vill ha underkastelse – i så fall – varför?

      Himmelriket kanske kryllar av ateister?

      Vänligen,
      Annie Svensson

      Gilla

      • Gud ställer alla människor på noll, alla är syndare, ingen ska kunna berömma sig.
        Människan ska ”veta sin plats”. Gud ger oss evigt liv i Kristus fritt och för intet.
        Alltså ren nåd. Därefter ”kräver” Gud att vi ska göra goda gärningar.

        Gilla

        • Matte, i så fall verkar du och Simon vara oeniga. Simon säger att de goda gärningarna är frukten av osjälvisk kärlek. Du säger att de måste göras därför att Gud kräver det.

          Gilla

          • En kristen ska göra goda gärningar. Jag vet inte om det spelar någon roll om man gör det av ren kärlek eller plikt. Oftast är livet en blandning av kärlek och plikt.

            Gilla

            • Annie Svensson

              Hej!

              Som jag ser det är det en väldigt stor skillnad på att göra gott av kärlek eller plikt. Plikten innefattar inget känslomässigt engagemang. Om Gud ber dig döda, skulle du då göra det av plikt? Finns inte känslorna för den andre med kan det bli riktigt farligt.

              Vänligen,
              Annie Svensson

              Gilla

      • Hej Annie!

        Jag tror att anledningen till att du tycker dig se en motsättning i det jag skriver är att du har vissa förutfattade meningar kring vad (du tror att) jag tror. Du förstår mig helt rätt i det du refererar i de första styckena – att den rätta motivationen bakom goda gärningar inte bör vara att förtjäna sin frälsning, utan osjälvisk kärlek. Jag menar också att det finns en dimension av denna osjälviska kärlek som man bara kan erfara om man mött Jesu kärlek (dvs. tagit emot nåd). Men med detta menar jag inte att ateister inte kan göra det som är osjälviskt och kärleksfullt. Din slutsats att en ateists goda gärningar skulle vara extra goda, då antar jag att du menar i jämförelse med en troende, faller i och med att jag menat att den troende bör göra det utifrån nåden och inte för att förtjäna något (så även om jag helt förstår din invändning, ”drabbar” den liksom inte mitt resonemang).
        Avslutningsvis är nåden raka motsatsen till tanken på att man som kristen skulle vara ”lite bättre än andra”. Nåden innebär ju att jag får något från Gud som jag inte förtjänar det kan jag knappast på något sätt skryta med eller slå mig för bröstet med. Det finns tyvärr gott om hycklande eller högmodiga kristna, men det beror oftast på att de INTE förstått nåden.

        //Simon

        Gilla

  3. Annie Svensson

    Hej!

    Du skriver:

    ”Jag menar också att det finns en dimension av denna osjälviska kärlek som man bara kan erfara om man mött Jesu kärlek (dvs. tagit emot nåd).”

    Menar du att nåden är en känsla? Att det känns lite extra bra? Vad menar du med denna dimension rent konkret?
    Räcker det inte med att erfara att man hjälpt någon annan eller till exempel visat respekt?
    Borde inte det räcka? Varför blanda in Gud i det här? Det är ju den andra människan/medvarelsen som står i fokus. Min belöning blir att jag gjort gott.

    Vänligen,
    Annie Svensson

    Gilla

    • Hej Annie!

      För det första, detta är kommentarer på ett inlägg som i allra högsta grad har med Gud att göra. Jag vet inte vad du tänkte när du började kommentera, men det är inte direkt så att jag blandat in Gud i en diskussion om något helt annat, utan du som gett dig in i en diskussion som startat i frågan om nåd och gärningar i Bibeln.

      För det andra menar jag inte att nåden är en känsla. Det jag skrev var att när man tagit emot Guds nåd innebär det också att man tagit emot Guds kärlek (det är en del av det). Denna möjliggör enligt kristen teologi en djupare dimension av osjälvisk kärlek också till andra människor. Du måste inte hålla med, men det är så vi tror.

      //Simon

      Gilla

  4. Annie Svensson

    Hej!

    Min poäng är att Gud är onödig när det handlar om att bete sig vettigt mot andra. Om det verkligen är den andra som står i fokus för omsorgen blir tron på Gud en onödig omväg.

    Dina anspråk på exklusivitet ” en djupare dimension av osjälvisk kärlek” som jag tydligen inte har, betyder vad jag kan förstå att när du hjälper en gammal människa att ta sig tryggt över en trafikerad väg är det lite mer osjälviskt än när jag gör det. Fast vi gör samma handling. Menar du verkligen det?

    För övrigt kommenterar jag vilka diskussioner jag vill, även om jag inte ingår i nådens utvalda klubb.

    Vänligen,
    Annie Svensson

    Gilla

    • Pastor Talks with an Atheistic-Satanist & Transgender Man

      Gilla

    • Hej Annie!

      Du missförstår på flera plan här. För det första har jag inte sagt något emot att du kommenterar, det är bara trevligt med lite diskussion. Om du läser vad jag faktiskt skrev så var det din kommentar om ”varför man ska blanda in Gud i det hela” som jag svarade på när jag påpekade att denna diskussion ändå äger rum i ett kristet sammanhang och utgår ifrån förhållandet nåd och gärningar i Bibeln.

      För det andra har jag inte heller sagt det du påstår att jag sagt angående ”hjälpa en gammal människa över vägen”. En kristen och en icke-kristen kan vara lika osjälvisk i en sån gärning. Det jag skrev, återigen, var att det finns en till dimension av osjälvisk kärlek som bara Gud kan ge (och det är naturligtvis en nåd).

      Mvh
      //Simon

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: