Den stora faran kommer inifrån. Den stora faran är inte att någon annan kommer och förstör, utan att vi förstör oss själva.
Gamla Testamentets historiska böcker är noga med att skilja gudfruktiga kungar från de ogudaktiga. Den tydligaste skillnaden mellan dem är att de gudfruktiga kungarna uppmanar folket att tillbe Gud, medan de ogudaktiga inbjuder till avgudadyrkan.
På gudstjänsten i vår församling Mosaik igår läste vi i 2 Kung 22 om den gode kungen Josia som upptäcker en dammig Femte Mosebok undanstoppad i templet och blir förtvivlad över hur avgudadyrkan så tydligt fördöms där. Och trots att både Jeremia och Sefanja var aktiva vid denna tid använder han sig av den kvinnliga profeten Hulda för att bekräfta det bibliska budskapet. Mycket fascinerande berättelse!
Josia var den första gudfruktiga kungen på över 60 år. Det fick oss att fundera på vad som gjorde att han kunde bli gudfruktig. Varför innebar inte de ogudaktiga kungarnas regim slutet på den mosaiska religionen?
Då slog en tanke mig. Ingen ogudaktig kung rev templet. Ingen avskaffade gudstjänsterna. Dem tillbedjan som Gud inrättade på Sinai fick fortsätta. Men den mixades med avgudadyrkan. Moses lära raderades inte, den korrumperades.
Kanske är det detta Jesus syftar på när han säger att han hellre ser oss varma eller till och med kalla än ljumma (Upp 3:15-16). De som är kalla, tydligt avståndstagande från Gud, är åtminstone ärliga. Men de som korrumperar kyrkan, vargarna i fårakläder, de är det stora hotet. De som säger sig följa Jesus men struntar blankt i vad han säger.
Jag är inte ett dugg orolig för att ateism, islam eller new age är någon form av hot mot Kristi kyrka. Inte ens dödsrikets portar kan stå emot oss när vi håller blicken fäst på Jesus (Matt 16:18). Nej, det jag är orolig för är när kyrkan försöker vinna världen men förlorar sin själ, när den kompromissar med andra läror och ideologier. Synkretism, liberalteologi, främlingsfientlighet och konsumtionism – det är de sanna hoten. Det är tistlar som förhindrar oss att bära frukt.
Jesus varnade inte sina lärjungar för romarna och deras religion, eller hinduer, eller ens djävulsdyrkare. Han varnade dem för fariséernas surdeg (Luk 12:1). Fariséerna som Jesus hade så mycket gemensamt med, men ändå kritiserade mest av alla. Han såg hur korrumperad religion är värre än ingen religion alls.
Den stora faran kommer inifrån.
Hela Pingsten 
Tack Micael, du är en profetröst!
GillaGilla
Jag håller med dej när du skriver:
”jag är orolig för när kyrkan försöker vinna världen men förlorar sin själ, när den kompromissar med andra läror och ideologier. Synkretism, liberalteologi,”
Däremot mera tveksam till din brist på oro gällande Islam?
”Jag är inte ett dugg orolig för att ateism, islam eller new age är någon form av hot mot Kristi kyrka.”
Är det inte att blunda för verkligheten och den Kristna församlingens historia?
När den Kristna församlingen lät sig influeras av ateism, New age, avgudadyrkan och andra religioner som Islam blev den en i raden av alla de religioner vi ser idag.
Visst kan man då möjligen säga att hoten kommer inifrån då vi ser att ledningen i våra Samfund och kyrkor allt mer bejakar uppenbar synd i församlingen, sådant som den tidiga församlingen helt tog avstånd ifrån.
Exemplen är många på tidigare kristna församlingar som helt utplånats av fenomen som du inte är ett dugg orolig för: Tarsus, Lystra, Antiokia, Sardes, Filadelfia, Efesus, Smyrna, Laodicea, Troas, osv.
Vad talar emot att våra församlingar inte kan gå samma öde tillmötes?
Du ser tydligen ingen fara i att låta Islam få växa fritt i vårt land?
GillaGilla