Bloggarkiv

Fylld av tomhet

18280915_1340767699342397_1451629487_n

I alla tider har man kunnat se ett mänskligt behov av något större än människan själv. Historien vittnar om hur människan prisat och lovat väsen som vi menar har en högre eller den högsta makten. Olika filosofer har genom tiderna försökt sätta ord på det vi inte förstår genom att formulera olika gudsbevis. Aristoteles menade att något måste ha upphov till det första skeendet och Descartes menade att eftersom människan vet att hon är ofullkomlig måste det finnas något fullkomligt. Kort sagt finns ett tomrum inom alla människor som behöver fyllas. Som kristen är jag övertygad om att tomrummet finns där för att det ska fyllas av Helig Ande. Gud formade människan, blåste livsande i henne och gav henne allt. Men människan tog Guds kärlek för givet och bytte Gud mot hennes önskan. Människan fyllde därmed sitt tomrum med tomhet.

Idag kvarstår problemet, för vi är fortfarande skapade till Guds avbild, vi är fortfarande i behov av något större än oss själva och vi har fortfarande ett tomrum inom oss som ekar.

Jag tänkte att gör väl hyfsat bra ifrån mig, läser bibeln, ber, går i kyrkan osv, men sen kom jag över Efesierbrevet 4:29, där står det

“ Låt inget oanständigt tal komma över era läppar, tala bara det som är gott och blir till välsignelse där sådan behövs, så att det blir till glädje för dem som hör på.”

Read the rest of this entry

Kristen: Konservativ, kvinnoförtryckare och klimatförnekare?

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Sarah blev inbjuden till Skeptikerveckan på KTH i Stockholm och tog med sig Johannes för att tala om hur kristendomen kidnappats av mörka krafter. Snarare än att göra oss till Trump-anhängare gör efterföljelsen av Jesus oss till lite godare och radikalare människor.

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

En eld som brinner

Livet som nyfrälst är spännande på så många olika sätt. Bara att förstå att Gud faktiskt finns är något som jag fortfarande slås av och förundras över varje dag.

Håller mitt vittnesbörd i församlingen. Bild:Privat

Innan 2016 hade jag knappt ens träffat eller pratat med människor som tror på Jesus, och än mindre vistats i någon församling eller liknande. Detta har ju också gjort att när jag väl tog emot Jesus och öppnade Bibeln så möttes jag av en helt ny värld. En värld där allt är möjligt i hans namn.

Jag kunde knappt tre av de tio budorden och levde verkligen inte efter dem. Jag hade aldrig hört talas om någon Bergspredikan, visste inte vad ett evangelium var och hade inte alls greppat treenigheten. Men genom Ordet blev detta uppenbarat för mig. Och jag ÄLSKADE det! Read the rest of this entry

Vad jag lärde mig på Filippinerna

Gud har en förmåga att kunna ta en till platser och sammanhang man minst hade kunnat ana, för att lära en något eller låta en träffa människor som han vill att man ska träffa. Jag var ungdomspastor, fullt upptagen med kyrkliga aktiviteter och verksamheter, och jag älskade mitt jobb – kanske lite för mycket. Jag hade framtiden utstakad för mig, trodde jag, och såg ungdomspastorstjänsten bara som ett första steg i en ”andlig karriär”. Men så helt plötsligt drog Gud undan mattan under fötterna på mig (så kändes det i alla fall även om det inte var något särskilt som hände) och jag hade ingen aning om vilken riktning han ville att jag skulle gå… Fortfarande kvar i rollen och tjänsten i kyrkan fick jag ett tillfälle att åka till Filippinerna 3 månader. Eftersom jag var osäker på vad Gud ville med mitt liv tog jag chansen att åka bort ett tag. Så sommaren 2008 packade jag min väska, tog tjänstledigt och åkte till Filippinerna för att hänga med en gammal missionär vid namn Kenneth och se vad Gud gjorde på andra sidan jordklotet.

Det blev de 3 månader av mitt liv som troligtvis mest av allt har präglat mitt liv med Gud och min syn på andlig tjänst. Jag visste inte att jag behövde ”skalas”. Att jag behövde komma tillbaka till vad allt egentligen handlar om. Att jag fastnat i en roll och behövde få nya perspektiv. Men det blev jag varse under de här månaderna… Dessutom fick jag på köpet med mig en helt ny syn på vad församlingen egentligen är för något.

Missionären Kenneth var en galning. I positiv bemärkelse! Han var galen i Jesus, men hade inte så värst mycket till övers för religiositet och yttre former. Det blev en chock för den unge ungdomspastorn från Sverige som trodde att han visste hur det här med församling och kristet liv skulle gå till. I den mannen såg jag ett liv med Jesus som jag blev avundfrisk på (en gammal kyrkoherde har lärt mig att man som kristen inte ska bli avundsjuk). Han levde ett enkelt liv. Han gick inte alltid till kyrkan på söndag. Han sa alltid precis vad han tyckte, både smärtsamma (men nyttiga) och uppmuntrande saker. Han älskade Jesus, och han hörde Guds röst i sitt vardagsliv. Han fick igång andra människor att tjäna Gud och vinna människor, och det var inte få församlingsledare och pastorer som kom till honom för vägledning och mentorskap. Han blev också – och är fortfarande – en mentor för mig.

Jag åkte ut och ville se väckelse! Men väckelsen såg inte ut som jag hade tänkt mig, så jag missade den nästan. Den var inte något superandligt skeende som bara flöt fram utan att någon kunde motstå den. Den ägde rum i vanliga människors liv, på stampade jordgolv ute i hyddor, mitt i en del svårigheter (och förföljelser i vissa muslimska delar av landet), från hus till hus (inte stora arenor) och helt utan superstjärnor till predikanter! Den innebar målmedvetet arbete. Read the rest of this entry

Vem är Herre?

cross-jesus-bible-god-161034.jpeg

Att Jesus är Herre har varit den kristna kyrkans bekännelse ända sedan starten. Tyvärr har de här orden dock ibland bara blivit ord, en ramsa som man uttalar med munnen men kanske inte lika ofta reflekterar över eller låter påverka livet i praktiken.

Om du bekänner att Jesus är Herren så blir du frälst (räddad till evigt liv), brukar vi säga. Detta kommer från Romarbrevet 10:9 där det står: ”För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst.” Men vad innebär egentligen en bekännelse? Och vad handlar den här bekännelsen om?

En ”bekännelse” utan faktisk grund måste väl snarast betraktas som ett bedrägeri eller en illusion? Vissa hävdar att bekännelser styr vårt liv, men Bibeln talar mer om att hjärtat styr livet (Ords 4:23), och Jesus påpekar för de religiösa ledarna att de ”bekänner mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig”. En äkta bekännelse är en som kommer ur hjärtat, precis som också Paulus kopplar ihop munnens bekännelse med hjärtats tro. Dessutom måste den bygga på en faktisk verklighet! Read the rest of this entry

Den pågående striden om livet

Det finns dagar av glädje, dagar av tvivel, dagar av hopp och dagar av besvikelse. Inget är förutsägbart för vi vet inte vad morgondagen bär. Men vi vet att ingen har lovat oss ett rikt, sorglöst och bekymmerfritt liv.


Eller vet vi det?

Gud har utvalt dig. Gud kallar dig till att älska alla människor. Han har kallat dig till att vara hans lärjunge. Men världen ropar på dig:

  • Följ ditt hjärta
  • Förstå att det är oförståndigt att tro på något man inte kan se eller bevisa
  • Bevisa att du är tillräckligt bra för att platsa i samhället. 

Om du tror att ditt liv kommer bli en enkel match, eller att det kanske blir enklare senare kan du nypa dig själv i armen och väcka ditt liv från skönhetssömnen. För verkligheten är att det finns två olika vägar för dig. Antingen himmel eller helvete. Evigt liv eller död. Det finns ingen gråzon. Och valet avgörs inte av ett enda beslut. Det beslutet måste du ta varje dag. Read the rest of this entry

Varför kristna behöver läsa mer böcker

boksidor
Ofta framställs en kritik av församlingen utifrån en hållning som säger att den har ett kravförhållande till de troende. Istället för evangeliets nådsförkunnelse blir det bara ett  ”du skall ” och då med undertonen att Guds kärlek till dig är villkorat av att du gör rätt.
Kanske är den kritiken sann och i så fall är det mycket allvarligt.

Men motsatsen är också allvarlig. Tänk dig att någon blir kristen i en absolut hednisk miljö. Utan att någon i miljön någonsin hört talats om Jesus eller kyrkan. Ensam och utlämnad åt sin eget sökande. Enda hjälpmedlet, mänskligt sett, är Bibeln. Hur kommer den personen att leva sitt liv? Hur kommer den personen att beskriva sin förvandling?

Jag tror att förutom det självklara att Guds Ande är med och förändrar personen till att älska och bli mer lik Jesus dag efter dag, så kommer han eller hon att hänvisa till Bibelns tydliga beskrivning om vad som är Guds vilja och vad som inte är Guds vilja. Han eller hon kommer att bli det som läses i Skriften.

Read the rest of this entry

Att välja Jesus framför Trump

Halloj! I mitt förra inlägg skrev jag om konceptet ”en människa om dagen” och jag hoppas att det har gått minst lika bra för er som det gått för mig!

Efter att ha snackat med Gud om blogginlägget så kände jag att Han la det här i mitt hjärta ”att välja Jesus framför Trump”. När jag skrev föregående mening kände jag mig lite ”överhelig” men egentligen är ju att höra Guds röst och lyda den det som vi är kallade till. Men jag tror att vi är alldeles för ovana att säga det, så jag tänker uppmuntra den vanan!


Jag tänker ta exemplet med USAs presidentval. Den åttonde november så diskuterades det hejvilt om presidentvalet. Sverige, ett land som ligger så långt ifrån, talade nästan mer om det än om vår inhemska politik. Innan man gick och la sig kollade man statistiken för att se hur det gick med de här elektorerna, jag antar att många somnade grubblandes över det blivande resultatet. Sen kom morgonen. Hur många ivrade efter att veta resultatet innan man ens steg upp ur sängen?  Read the rest of this entry

En Person om Dagen

För att en väckelse ska kunna ske behövs det ske en radikal förändring. I helgen var det 10 000 personer i Stockholm som talade om Jesus. Oräkneligt många helanden tog plats i huvudstaden. Flera personer har under de senaste dagarna givit sina liv till Jesus. Nu är helgen slut. Men väckelsen har bara börjat.

De som har bett för en väckelse i Sverige har nu fått bönesvar. Gud har svarat genom sin mäktiga närvaro på Friends arena. Nu är det upp till oss att sprida vidare Kristus doften över hela nationen.

Jag vill utmana dig att berätta om din tro för minst en människa om dagen. Ord som Jesus, nåd, frälsning och välsignelse behöver finnas i våran vardag för att en väckelse ska kunna äga rum. Ju mer vi berättar desto mer kommer de att få höra, logiskt eller hur? Men att människor får höra Guds ord är grunden till att de lär känna Gud.  Read the rest of this entry

Kristen utan Kristus?

Kan man vara kristen utan Kristus? Enligt vissa verkar det nästan så. Det är knappast möjligt utifrån Bibeln syn på det hela dock.

De första som kallades ”kristna” var lärjungar till Jesus (Apg 11:26), människor som hånfullt blev kallade ”små kristusar” men säkerligen bar det namnet med ära, eftersom det just var att vara lika Kristus de ville! En lärjunge är inte bara en som i största allmänhet tycker eller tror något, eller har kokat ihop sin alldeles egna variant av religiositet och/eller andlighet. En lärjunge är någon som följer, och för att följa har man underkastat sig någon annan – en Mästare – som man lär sig av. Den kristna bekännelsen ”Jesus är Herre” (Rom 10:9) är något mer än ord, något mer än en munnens bekännelse eller en del av en kyrklig liturgi. Bekännelsen är inte tänkt att vara en förnekelse av hur det verkligen förhåller sig i mitt liv (kanske att jag själv fortfarande är herre), utan ett erkännande som om jag verkligen tror på det av hela mitt hjärta kommer att förvandla både mig och hur jag lever mitt liv.

Vi är kristna för att vi blivit rörda av Jesus Kristus. För att vi mött honom och fått påbörja en verklig och personlig relation med honom. För att han har förlåtit oss våra synder och gett oss ett nytt liv (genom pånyttfödelsen, som verkligen är något konkret och ”på riktigt” som skett i våra liv, något märkbart). För att han lever sitt liv i oss (Gal 2:20). Vi är inte kristna i oss själva. Vi är inte kristna för att vi bor i ett ”kristet land” (vad nu det är) eller går till kyrkan då och då. Vi är inte kristna bara för att vi ”tror” på Jesus som i att ha en enbart teoretisk tro… Det var inte det Luther och de andra menade när de talade om ”tron allena”. Vi är kristna för att – och OM – vi fått kontakt med Jesus Kristus. Det är han och bara han som kan åstadkomma det mirakel i oss som det innebär att bli en kristen, ett barn till Gud, född på nytt till ett evigt liv i gemenskap med Gud. Wow! Read the rest of this entry

Dags för en resursbank för hemgrupper!

hemgrupp 2

Hemgrupp/gudstjänst i min församling Mosaik

Tack Jesus för hemgruppsledare! Alla dessa tusentals hjältar som lägger ner tid och energi på att vägleda, uppmuntra och inspirera sina medlärjungar att gå med Jesus. Jag påpekade redan för ett halvår sedan att hemgrupper har en nyckelroll för att forma lärjungaskap och evangelisera Sverige. För det behöver hemgruppsledare stöd: präster och pastorer får ofta flera års träning innan de sätter igång med sina arbetsuppgifter medan hemgruppsledare många gånger inte får mer coachning än en ledarträff någon gång per termin.

Missförstå mig inte, jag tycker inte att alla som blir hemgruppsledare måste ha gått en särskild utbildning först, men de bör åtminstone passa in på Paulus beskrivning av församlingstjänare i 1 Tim 3:8-13. Framför allt behöver de stöd under sin tid som hemgruppsledare.

Jag har varit med i en rad olika hemgrupper som både medlem och ledare och vet att det kan variera kraftigt vad en hemgrupp gör och hur den fungerar. Till viss mån är detta precis som det ska, Gud ger oss olika gåvor och vi befinner oss i olika situationer. Samtidigt så kan avsaknaden av någon form av grundmall eller standard göra att många grupper missar sin potential. Som jag skrev igår på Holy Spirit Activism så råder ofta hemgruppsanarki i våra kyrkor och många ledare känner sig rådvilla. Read the rest of this entry

Församlingsbyggande

”Hur många medlemmar har er församling?” ”Hur stort är medlemsantalet i er församling?” ”Hur många kommer på era gudstjänster?”

Vanliga frågor i dagens församlingsliv. Vi jämför oss och mäter vår storhet i hur många medlemmar som är med i församlingen. Men vad innebär det att vara församling? På riktigt? Är det viktiga hur många vi är? Är det inte viktigare VAD vi gör?

I en församling med många medlemmar kanske det är 10% som är aktiva och 90% passiva. Det är få som är aktiva med lärjungaträning. Riktig lärjungaträning som gör lärjungar som vill gå ut och proklamera Jesus bland  vänner och släktingar, grannar och arbetskamrater. Det blir liksom inte av. Det stannar av och kommer inte ur kyrkobyggnaden.

Efter att ha valt den mindre församlingsformen där koncentrationen inte är på ekonomi, vem som har slinsat med kaffekokningen, mm där vi kan känna att vi tjänar varandra i ömsesidig kärlek, just för att vi är en familj som älskar varandra och som gladeligen ”tvättar varandras fötter” och har fokus på Jesus och inget annat, har vår lilla församling som startade för ett år sedan med tre vuxna och fem barn ( oj, vad utskrattade vi blev när vi berättade för folk att vi var tre vuxna i vår församling när vi fick frågan!) nu har vuxenantalet blivit sex vuxna. Read the rest of this entry

Kopiera och klistra in Jesu livsstil!

Bild från miniserien The Bible

Bild från miniserien The Bible

Idag predikade jag i min husförsamling Mosaik om Lukas 10:1-22. Nedan är en sammansattning av vad jag sa.

Därefter utsåg Herren sjuttio andra och sände dem två och två framför sig till varje stad och plats dit han själv skulle komma.  Han sade till dem: ”Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd. Gå ut! Se, jag sänder er som lamm in bland vargar. Ta inte med er någon börs eller lädersäck eller några sandaler, och hälsa inte på någon under vägen.  (Luk 10:1-4)

Jag minns när jag läste detta för första gången och förvånades över att Jesus hade tolv lärjungar! Men faktum är att samma bud som Han ger till de tolv i Lukas 9 – att gå runt i byarna, predika om Guds Rike och bota sjuka – ger Han nu till ännu fler. Och Han ber dem be för ännu fler arbetare! Jesus tänker sig inte att Hans lärjungar ska vara passiva åhörare, utan att de ska kopiera och klistra in Hans livsstil i sina egna liv – en livsstil präglad av evangelisation, mirakler och aktivism.

Detta är inget singelprojekt – Han sänder dem två och två. Det är inte heller ett riskfritt projekt – lamm bland vargar har det inte så himla safe. Och det är inte ett lyxprojekt – de ska ha så lite som möjligt med sig och gå så snabbt som möjligt för att hinna predika evangeliet på många platser.

När ni kommer in i ett hus, säg då först: Frid över detta hus.  Och om där bor en fridens man, skall den frid ni tillönskar vila över honom. Annars skall den vända tillbaka till er.  Stanna i det huset, och ät och drick vad ni får, ty arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus.  Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, så ät det som sätts fram åt er.  Bota de sjuka i den staden och säg till folket: Guds rike är nu hos er. (vv. 5-9)

Read the rest of this entry

Konkreta kärlekshandlingar

Som aktiv i flyktingfrågan blir jag, tyvärr alltför ofta, uppmärksammad på medmänniskor som fått besked om utvisning till hemlandet trots att Tortyr och Död med all säkerhet står och väntar på flygplatsen, redo att välkomna sin återvändande landsman/kvinna ”hem”. Informationen sprids smidigt och snabbt över internet och jag blir ofta förvånad över svenska folkets engagemang i frågan när jag ser hur protestsidor får flera tusen ”gilla” och hur man samlar in långa namnlistor via olika sajter och sidor.

Och det är ju jättebra! Fortsätt att gilla, dela och skriv under! Jag vet att Micael är väldigt duktig på att uppmärksamma namninsamlingar och organisationer som verkligen gör skillnad här på bloggen.

Men kanske håller du med mig i att det är lätt att engagera sig när det handlar om en digital namnunderskrift eller ett klick, men betydligt svårare att gå några steg längre och bli personligt engagerad. Det är lättare att klicka ”kommer” på ett event än att faktiskt dyka upp. Det är lättare att maila flygbolagen är att åka till flygplatsen. Detta gäller så klart inte bara i flyktingfrågan. En facebooksida med titeln ”Hjälp de hemlösa” kan få tiotusen gillningar och delas hundra gånger om. Men hur många av de gilla-klickande svenskarna skulle faktisk stanna till när en hemlös medmänniska ber om hjälp ute på stadens gator? Kanske har möjligheten att vara osynligt och opersonligt engagerad gjort tröskeln till personligt engagemang för andra människor högre än vad den tidigare varit.

Krama en hemlösI sin bok Den Oemotståndliga Revolutionen pekar Shane Claiborne på vikten av att bli personligt involverad. Jesus sa inte ” jag var naken, och ni gav kläder till Frälsningsarmén och de klädde mig”. Nej. Claiborne menar att det finns en poäng i att vi själva också går ut och bokstavligt talat mättar de hungriga, klär de nakna, ber för de sjuka och umgås med de ensamma. Jesu jordiska liv var kantat av konkreta kärlekshandlingar – den ena mer radikal än den andra. I bibeln får vi läsa om hur Jesus rörde vid de orena, umgicks med dem ingen ville veta av, helade dem som hade lämnats för att dö av sjukdom, tog sig an de övergivna och värnade om de fattiga

Jag tror att Jesus kallar oss att komma nära och räcka ut handen – inte att stå och vifta med plånboken på behagligt avstånd när vår nästa fallit omkull. Med det menar jag absolut inte att det är fel att skänka pengar till hjälporganisationer. Gör det för allt i världen!! Det finns otroligt många bra organisationer bestående av brinnande människor med hög kompetens, som skulle kunna hjälpa ännu fler människor om de fick in mer pengar. De vet vad som behövs göras och hur det ska göras och har möjlighet att finnas på platser som allmänheten inte kommer åt. Gud välsigne dem! Men jag måste ifrågasätta ett lärjungaskap där kärleken till vår nästa enbart sköts via autogiro den 25:e varje månad.

Först när vi samtalat med vår nästa kan vi på allvar vara en röst för dem som inte har något att säga till om. Först när vi har slagit oss ner vid vår nästas sida kan vi på allvar stå upp för den som blivit nedsparkad. Först när vi delat vår nästas nöd kan vi på allvar synas för den som tvingas hålla sig gömd. Mer konkreta kärlekshandlingar i Jesu efterföljd till det distanserade västerländska folket! Amen.

Bra kristna bloggar: Efter Kristus

Låt er inte luras av namnet, URL:en är efterkristus.wordpress.com

Låt er inte luras av namnet, URL:en är efterkristus.wordpress.com

Efter Kristus är en av mina favoritbloggar, författad av fyra EFS:are som skriver sjukt klockrena saker. Bland annat skriver @JonasHallabro jättebra om att lärjungaskap faktiskt innebär inget mindre än att leva som Jesus, Jonas Nordén gör en djupgående apologi för att Bibeln är Guds Ord, Martin Alexandersson har gjort en fantastiskt bra bloggserie om missförstådda och felciterade Bibelord (typ ”Gud är ordningens Gud” eller ”Gud är allas Fader”) och Olof Edsinger undervisar om ämnen som det behövs undervisning om i Sverige, till exempel hur lidande och härlighet hänger ihop, hur man driver ut onda andar och hur man uppväcker döda. Gå in på hemsidan, skriv en kommentar och kryssa i ”jag vill ha uppdateringar om nya inlägg via e-post”-rutan innan du skickar in kommentaren, så följer du all bra undervisning som delas på bloggen. I en tid när frikyrkorna blir mer och mer sekulära finns det stort hopp i Svenska kyrkan.