Omslagsfoto av Josefin Lilja, Dagen
Min vän och mentor Hans Sundberg är ute i vått och torrt och berättar för människor om Jesus! Det var Hans som tränade mig i evangelisation för 14 år sen och han fortsätter än idag! Han skrev på Facebook för ett tag sen:
”Gottsunda tisdag kväll i Mosaik! Det blev Jesus och jag ute på äventyr igår! Vännerna i församlingen hade alla förhinder. Tacksam för en fin kvällsstund.
Hade med lite kaffe med dopp och gott vatten för törstiga. Och förstås Rent Guld, plus Nya Testamenten på svenska, engelska, farsi och arabiska. Lärde känna en person från Mellanöstern som blivit kristen genom Alphaarbetet på Livets Ord. Så uppmuntrande!
Likaså samtalet med några nya vänner där en person med emfas hävdade att Allah tog upp Jesus till himlen så att han skulle slippa lida. Det blev en annan som dog. Allah förblindade åskådarna så att de inte såg vad som hänt.
Frimodigt fick jag och en annan person berätta att så var det inte! Evangelierna och Nya Testamentet vittnar om att det var Guds Son, Jesus som dog på korset. Han gjorde i mitt och allas ställe. Utan Jesu försoningsdöd finns ingen frälsning för människan!
Vilket gott evangelium vi har fått att leva ut i ord och handling!
Om du inte har för vana att vara ute på gator och torg vill jag utmana dig att börja delta regelbundet i något team nånstans i din kommun. Det är helt enkelt trosstärkande att möta människor så här.”
Nu har Dagen publicerat en fantastisk fin intervju med honom och Elina, som också är med i Uppsala Mosaik, när de är ute och evangeliserar. De berättar om vad som driver dem att dela budskapet om Jesus i det invandrartäta området Gottsunda – och journalisten själv får vara med och be för helande! I reportaget kan man bland annat läsa:
”Hans hejar och vinkar och växlar några ord – för många är Hans Sundberg ett välbekant ansikte. Sertip, en medelålders man från Irak stannar till. Han kallar sig troende men är varken muslim eller kristen, och har suttit vid Hans bord många gånger. Han stannar kvar en god stund, kanske för samtalet, för kaffet eller mest bara för sällskapet.
När han berättar att han har ljumskbråck får han förbön för det. Den sker i all enkelhet genom att Hans ställer sig bredvid och lägger en hand på mannens axel. Han uppmuntrar även Dagens reporter att delta. Efter ett par minuter sägs ett ‘amen’ och vi slår oss ner igen.”
Hans säger: ”Vi måste möta människor i ögonhöjd. Det är genom att röra oss ute bland människor, på gator och torg, som vi lär oss vilka frågor människor har och får chans att lyssna till deras tankar. Riv alla predikstolar och gå ner på marken! Det här är mission, det är så här vi kan nå ut, det gör vi inte på samma sätt om vi bara samlas i våra kyrkor.”
Fina Elina berättar också hur evangelisation gör att man själv blir hungrig efter mer av Gud:
”Det händer något med en när man får prata om sin tro, det väcker en hunger efter mer. Man får tillfälle att tänka på vad man verkligen tror och vad det betyder. Det hjälper mig att växa. Vill man bli använd av Gud är detta ett jättebra och enkelt sätt. Vi får be för folk och här kommer man utanför sin ‘comfort zone’.”
”Man kanske tänker att man måste kunna svara på alla frågor, eller att man ska vara bubblande i sin tro innan man kan dela med sig, att man ska vara på en bra plats i livet för att kunna prata om Gud. Men jag tror att lika mycket som jag får ge, så vill Gud ge mig något. Det väcker också en hunger efter mer av honom i mitt liv.”
Jag och Sarah älskar och saknar Mosaik oerhört mycket och det värmer att läsa i tidningen om hur trofast församlingen står kvar i missionsbefallningen och kärleken till medmänniskan!
Hela Pingsten 