Idag fyller jag 35 och då min tre dagar äldre hustru gjorde detsamma i lördags har tidningen Dagen publicerat en jättefin jubilarintervju med oss båda! 🎂
”Lagom till deras respektive 35-årsdagar har mycket fallit på plats för Sarah och Micael Grenholm. Flytten till Örebro har släppt in luft och lugn i ett liv som under en tid rusat fram för fort.
– Får man ens ha det så här bra?!
Sarah Grenholms fråga kommer spontant när hon beskriver parets nya tillvaro. Hon tittar upp från sin stickning, som lyser ljust grön när marssolen faller på den.
Scenen andas frid. (…)
Men Örebro, dit de flyttade för ett halvår sedan, är mer än ett ombonat hem.
Här finns en av Micaels arbetsplatser, Akademi för ledarskap och teologi (ALT), där han undervisar i kyrkohistoria på deltid. Den andra är universitetet i Lund. Micael är ungefär halvvägs genom arbetet med sin doktorsavhandling, om vapenvägran inom pingströrelsen.
Både det, och hans åsiktsbildning i sociala medier, kan dock också skötas från hemmet.
Örebro är heller inte alltför långt från Katrineholm, och Sarahs arbetsplats på Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
Andra stora fördelar är en husförsamling och flera nära vänner.
– För mig har det varit en stark känsla av att komma hem, också andligt, säger Micael Grenholm.
Sarah och Micael växte upp i olika delar av Sverige – Sarah i Vindeln nordväst om Umeå i Västerbotten, Micael i Uppsala. Första gången de sågs var 2015, på pingströrelsens sommarkonferens Lappis. Fast det minns bara Sarah.
– Jag stod i PMU:s monter och där passerar folk hela tiden, säger Micael lite ursäktande.
En tid senare, i Uppsala, hamnade de i samma soffa efter en gudstjänst.
– Vi började prata om kommunitetsliv och rättvisa och insåg att vi hade gemensamma intressen. På den vägen var det, säger Micael, och de ler mot varandra.
Bröllopet stod 2017, och åren som följde blev intensiva, fyllda av studier och ideellt arbete i kyrkan och flera olika föreningar.
Under några år ledde paret husförsamlingen Mosaik i Uppsala. Micael bloggade på Hela Pingsten, skrev böcker, om flyktingar och mirakel, och stred för att förbättra Migrationsverkets hantering av kristna konvertiter.
Liksom Micael var Sarah aktiv i den kristna miljöorganisationen God Jord. Hon drev Jesusfeministpodden, evangeliserade och bloggade, och föreläste om klimat och teologi. Under tre år levde de ett efterlängtat kommunitetsliv i Falköping.
Där någonstans började det bli lite för mycket av allt.
– Vår fritid har bestått av engagemang i olika föreningar, i olika frågor, i olika poddar. Vi prioriterade inte så mycket vila för oss själva under ganska lång tid, konstaterar Sarah.
I dag har de färre åtaganden och även Micael har lite färre bollar i luften. Men han står kvar i offentligheten och tilldelades tidigare i år Martin Luther King-priset 2026 för sitt arbete för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter.
Ett sätt att ”tagga ned” har paradoxalt nog varit att engagera sig partipolitiskt – i uttalat syfte att få till ett regeringsskifte i nästa val.
– Jag tror att det är bra för oss att ta rygg på någonting som redan finns. Vi behöver inte driva allt, förklarar Sarah.
Att med någorlunda regelbundenhet checka ut från den digitala världen har varit ett sätt för paret att behålla markkontakt.
Båda älskar dessutom att spela brädspel. Men det är inte Micaels eget spel, Apostlaspelet, som oftast ligger framme. Just nu spelar de ett av flera samarbetsspel, ”Fate of the Fellowship”, som utspelar sig i Sagan om ringen-världen.
Ett annat sätt att koppla av är att gå ut i naturen och spänna upp sina friluftshammockar mellan träden.
– Det är lite kallt just nu. Men snart så. Det är det mest rofyllda som finns, säger Micael.”
Hela Pingsten 