Bör kristna ge tionde?

Av Joel Daniels, tidigare publicerat på PCPJ. Översatt av Jakob Romeborn.

Är tionde beordrat?

Kyrkan predikar ihärdigt att kristna bör ge tionde, vilket betyder att ge tio procent av sin inkomst till den lokala församlingen. Självklart finns det även en hel underliggande diskussion om ifall tiondet ska utgå från lönen före eller efter skatt. Kyrkan brukar trycka på efter skatt.

Och för att inte tänka att det här bara är en mindre angelägenhet, så organiserar sig kyrkan ofta utifrån den här ”obligatoriska” praxisen. Jag har varit verksam i kyrkor som inte tillät sina medlemmar att gå in i ledande positioner förrän de gav tionde, även om andra mindre konkreta delar av deras liv inte synades lika hårt.

Så frågan jag vill ställa är om huruvida tionde är en föreskriven kristen praxis, särskilt inom den samtida kyrkokulturen där tionde (eller i alla fall givande av något slag) är det budskap som predikas varenda vecka i samband med kollekten. I det som följer här kommer jag föreslå att tionde faktiskt inte är en kristen bestämmelse. Men innan vi helt tar bort våra autogiron direkt, så ska vi också upptäcka att vad Jesus faktiskt inbjuder till är mycket mer djupgående och kostsamt.

Vad Jesus säger om tionde

När så mycket i vår kyrka i dag handlar om tionde, så tänkte jag att det kunde vara klokt att räkna upp alla de bibelstycken där Jesus specifikt adresserar det.

”Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som ger tionde av mynta och dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen”

Matteus 23:23 (Bibel 2000)

… och där var det klart.

Vi har nu täckt varje gång Jesus nämner tionde. Okej, tekniskt sett så nämner han det även i Lukas 11:42, men det är i stort sett en ordagrann återgivning av versen ovan.

Men Paulus då, han instruerade väl sina efterföljare att ge tionde, eller…? Konstigt nog så verkar inte Paulus vara särskilt intresserad av tiondegrejen heller. Faktum är, att ge en fast, förutbestämd och isolerad summa passade inte in i Paulus förståelse av den Helige Ande eller gemenskapen som inrymde anden, ofta refererat som kyrkan.

”Hycklare”

Låt os för ett ögonblick återgå till Jesus ord om tionde – ord som fortfarande tas upp i kyrkan veckovis – för att se om hans poäng ens handlade om pengar från första början.

”Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som ger tionde av mynta och dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen: rättvisa, barmhärtighet, trohet. Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra. Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler!”

Matteus 23:23-24

Det är fascinerande att ta ett steg tillbaka och se att Jesus beskriver religiösa människor som ger tionde som hycklare, inte för att deras givande var något fel i sig men snarare för att Jesu kallelse handlar om fysisk rättvisa och inte ekonomiskt tvång.

Tyngre frågor

Som det nu förespråkas, är kallelsen att ge tionde en kallelse till opersonlig enhetlighet: såväl rik som fattig – i ärlighetens namn är det väl kravet om att ”även om du är fattig så bör du ge i tro” som oftast är det som det som påkallas – ska du ge tionde för att Bibeln säger att du bör göra det. Tiondet är också begränsat till den lokala församlingen, vilket betyder att om någon ger generöst till andra behov (till exempel välgörenhet) eller andra i nöd (din nästa) så räknas inte de utgifterna in i den bibliska skyldigheten. Tänk på det nästa gång du tänker hjälpa din nästa i nöd!

Men vart finns detta i den första församlingen?

Alla människor bävade: många under och tecken gjordes genom apostlarna. De troende fortsatte att samlas och hade allting gemensamt. De sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov. De höll samman och möttes varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje. De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren lät var dag nya människor bli frälsta och förena sig med dem.”

Apostlagärningarna 2:43-47

Det här bibelstycket följer direkt efter Pingstdagen, där den Helige Ande uppfyllde människors hjärtan vilket ledde till kyrkan som beskrivs här. Apostlagärningarna 4:32-37 upprepar den här egendomsgemenskapen, och lade till att detta nya sätt att förvalta sina pengar på ledde till att ”ingen av dem led någon nöd”.

Att någon lider nöd inom kyrkan är en motsättning till gemenskapen formad av den Helige Ande i Apostlagärningarna. Jesu ord som övertrumfade tiondet handlade egentligen om hur orättvist godtyckligt tionde är när det finns faktiska behov i församlingen som återstår.

Bibliska system

Vem mer har hört tröttsamt många gånger att du inte kan ge för mycket för Gud? Att Gud kommer ge dig mer om du bara litar på Honom mer (egentligen, ger Honom mer pengar?)

Men Gud är ingen transaktionsgud, som är villig att ge oss mer pengar om vi bara ger mer till vår kyrka. Om det skulle vara fallet, vad skulle vårt givande egentligen vara? Det hade inte varit generöst eller uppoffrande utan snarare förmånligt och något som lovar stor utdelning för vår kortsiktiga investering.

Jesus sa inte att alla ska ge tio procent, och han sa definitivt inte att de som lider nöd ska ge tionde i tro för att Gud ska ge dem en stor ekonomisk belöning tillbaka. Nej, Jesus sa att tionde inte är poängen – det är rättvisa, nåd och tro.

Den första församlingen förkroppsligade den kallelsen, och delade med sig av sina pengar till de som var i behov av det. Och låt oss inte missa detta: Apostlagärningarna 2 och 4 säger att de i gemenskapen som ägde land och egna hus – de rikare troende – sålde dem för att ingen bland dem skulle lida nöd. Texten säger inte att ”även de i stor nöd bidrog med sin rimliga del… Jag menar, de fattiga borde också betala… Eller är rikare kristna bara tvungna att förse de här lata fattiga av sina hårt förvärvade pengar?!”.

Jesu inbjudan om ett liv i frihet handlar inte om sådan ”rättvisa”, vad det nu än skulle betyda. Istället säger Jesus att kyrkans kraft är att de troende inte längre håller fast vid sina ägodelar utan ger frivilligt till de som är i behov för att resultera i en gemenskap utan behov.

I praktiken

Det finns ett problem med det här förslaget, så klart, som varje pastor och kassör vet om: sätta en budget. Hur ska kyrkan kunna betala sina räkningar utan ett stabilt inflöde av pengar? Om vi överger den strika tioprocentsregeln, hur ska kyrkan överleva?

Det här är ett verkligt problem, och ett som jag brottades med som pastor. Och nu när jag inte längre leder en församling så inser jag att det är mycket lättare för mig att säga det här nu än vad det hade varit tidigare.

Men oavsett, så är jag övertygad om att ge en platt summa på tio procent inte är inspirerande. Kristna vill vara en del av något större än dem själva – vi vill ”smaka och se att Herren är god”, i betydelsen att vi vill uppleva Guds återlösande verk i världen.

Statistiken visar att den genomsnittlige kristna personen ger 2,5 procent av sin inkomst till sin församling. Mer talande är att familjer som tjänar över 75 tusen dollar per år bara ger en procent. Det finns ett stort glapp mellan den Andefyllda första församlingen och vår moderna konstruktion när det gäller givande.

Kanske är det dags att överge tanken på tionde och istället ersätta det med ett delaktigt givande, där kristna förstår behoven i sin kyrkofamilj och omgivning så att folk ”säljer sina egendomar och ger till alla som behöver”.

Två fördelar skulle följa av det. Nummer ett, vi skulle faktiskt lära oss om behoven både inom och utanför kyrkan. Hur många av oss kan säga med ens en gnutta säkerhet att vi vet vilka behov som finns runtomkring oss? Hur många av våra kyrkor har målat upp konkreta praktiska sätt som vi jobbar på för att lösa de problemen?

Nummer två, vi blir befriade från det konstgjorda budet att ge tionde, vilket ger oss möjlighet att fokusera på de tyngre och viktigare frågorna: rättvisa, nåd och tro.

Faktiska behov inspirerar till givande, inte missförstådda påhittade budord.

För att säga det på samma enkla och djupgående sätt som Jesus:

Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.

Matteus 6:19-21

Kategorier: Etiketter: , , , ,

4 kommentarer

  1. Intressant!

    Jag tror varken på tiondegivande, sälja allt jag äger för att ge till de som behöveroch jag tror inte ens på givande som princip.
    Däremot tror jag på att Anden vill leda varje troende att ge och fylla behov när Anden manar till det. Jag tror inte på strukturer för att säkra upp lokala församlingars exisrens, däremot tror jag att det som är fött av Gud övervinner världen.

    Varje troende och vare lokal församling är kallade till att vandra i tro och det innebär att vandra i lydnad för vad Gud säger och vill.
    Skulle det då bli ex en ekonomisk kris i församlingen missar man ofta att fråga Gud om hans lösning och väg och startar sina egna projekt för att lösa de ekonomiska problemen.

    Psa 81:9  Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig! 
    Psa 81:10  Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud. 
    Psa 81:11  Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den. 
    Psa 81:12  Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes. 
    Psa 81:13  Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag. 
    Psa 81:14  O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar! 
    Psa 81:15  Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner. 
    Psa 81:16  De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen. 
    Psa 81:17  Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.” 

    Bb

    Gilla

  2. Innan man ställer sig frågan ”ska jag ge mitt tionde för att så in i Guds rike”, så kanske man ska ställa sig frågor av karaktären:

    vem äger pengarna i min ficka?
    vem äger min kropp?
    med vem interagerar min ande?
    vem är min sanna kärlek?
    ge 10% eller 100%?
    vad innebär ”tillkomme Ditt rike” och ”ske Din vilja” i bönen ”Fader vår”?

    Gilla

    1. Dina pengar och ägodelar äger du, du själv är köpt med full betalning, du är inte din egen.

      Bb

      Gilla

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s