På den här bloggen har jag i flera inlägg visat att Bibeln säger att en kristen inte kan vara rik. Luk 3:11, Luk 6:24, Luk 12:33, Jak 5:1-6 m.fl. uttrycker detta väldigt tydligt. Det inte något som inte predikas så ofta i kyrkor där rika kristna vistas, men det är vad vem som helst kan komma fram till efter ett kort Bibelstudium.
Först är det viktig att vi definierar rik. När Jesus ropar verop över de rika tror jag inte Han syftar på dem som tjänar mycket pengar, utan de som behåller mycket pengar för sig själva istället för att ge dem till de fattiga. Om du tjänar en miljard om året och ger en miljard om året till Läkare utan gränser begår du ingen synd. Men om du behåller mer än det nödvändigaste för dig själv handlar du okristligt (1 Tim 6:8).
Detta visar Bibeln tydligt om och om igen. Att behålla mer än det nödvändigaste för sig själv är synd (5 Mos 15:7) inte bara för att man tappar fokus på Gud utan för att man inte ger så mycket till de fattiga som man hade kunnat ge. I Västkyrkan vill vi gärna tro att rikedom är okej bara vi har rätt inställning till det, att vi inte är slav under rikedomen. Denna syn kallar jag för inställningsteologi. Bibeln säger dock att om man är rik – i betydelsen behålla mycket pengar – är man automatiskt slav under pengarna, och dessutom är man skyldig till de fattigas blod om man håller livsnödvändiga resurser från dem. Faktum är att Jesus själv bemöter inställningsteologin i Bergspredikan och kritiserar den.
Under de första 200 åren hade alla kristna allt gemensamt, ingen var rik och ingen var fattig, alla delade lika på allt som i Apg 2 och 4. Jag drömmer och ber om att kyrkan gör likadant idag, men jag har märkt att de flesta rika kristna protesterar mot detta. Anledningen till att man håller sig till inställningsteologi är, menar man, att alla rika kristna omöjligen kan leva så radikalt. Att undervisa ovanstående är att ge folk dåligt samvete, man står inte ut med att ständigt tänka på hur de kan leva billigt och hjälpa de som har det svårt i alla situationer. Vi måste ha solidaritet med alla stackars rika västerlänningar som med svett och tårar försöker leva sina lyxiga liv.
Mitt svar på det är att folk bör få dåligt samvete för att de behåller pengar för sig själva när fattiga svälter ihjäl, och Bibeln är väldigt duktig på att ge sådant dåligt samvete, det kallas för syndanöd. Det underbara budskapet i Bibeln är dock att trots att vi är syndare har Gud förlåtit oss genom Jesu blod och skapat i oss en ny människa i rättfärdighet och helighet som vandrar i goda gärninger (Ef 2:10, 4:24).
Bibeln uppmanar oss att både bekämpa fattigdom och rikedom, det var därför apostlarna hade allt gemensamt. Ingen var fattig, ingen var rik. Bibeln uppmanar till ett ideal där man lever av det nödvändigaste och ger resten till de fattiga, se 1 Tim 6:8.
Jag tror det är en stor illussion i Västvärlden att vi inte klarar av att skänka så mycket vi kan till de fattiga. Munkar och nunnor har gjort det i tusentals år. Åtskilliga andra kristna har gett så mycket de kan. Det är nu när vi är rikare än någonsin som vi inbillar oss att detta är någon slags omöjlighet, men inget är omöjligt för Gud. När Herren Jesus uppmanade apostlarna att sälja allt i Luk 12:33 var det inte för att ge dem ett omöjligt bud utan ett möjligt, och de lyckades genomföra det i Apg 2.
Detta är radikal undervisning, för Bibeln är en radikal bok. Men det är fullt möjligt att realisera om vi släpper våra blickar på ägodelarna och fäster dem på jesus och de fattiga.
Hela Pingsten 
Du ställer en intressant och viktig fråga på sin spets. Men verkligheten är inte lika enkel eller svart och vit i dagens moderna samhälle. Ta gärna del av följande exempel:
En låginkomsttagare knegar på hårt i många år. Han lever mycket sparsamt och lyckas därför med åren jobba ihop ett sparkapital på några hundra tusen som han lägger undan som en reserv för pensionen.
I 50-åldern drabbas han av en svår och obotlig sjukdom som resulterar i att han blir förtidspensionerad (trots att det nästan är omöjligt i dag). Den låga sjukersättningen gör att han emellanåt är tvungen att ”nalla” på sitt sparkapital. Han befarar att det inte kommer att finnas kvar så mycket av hans surt förvärvade slantar den dag han blir ålderspensionär.
Det är i dent här sammanhanget som jag vill sätta in det här bibelordet: ”Men om du behåller mer än det nödvändigaste för dig själv handlar du okristligt”.
För min del kan jag inte se något som helst okristligt att mannen i det här exemplet använder sina besparingar för att kunna få en drägligare tillvaro i det långa loppet. Eller vore det klokare att han gav bort de här pengarna och i stället började låna pengar av vänner och bekanta eller i värsta fall sökte socialbidrag?
Jag kan inte tänka mig att Herren betraktar den här mannen som ”rik” i gängse mening. För honom handlar det ju bara om att få råd med livets nödtorft, som bostad, mat, kläder, tandvård, läkarvård, mediciner med mera. Den situationen är knappast jämförbar med förhållandena för 2000 år sedan.
Ska den här förtidspensionären verkligen känna sig tvungen att göra sig pank, skuldsätta sig, låna pengar eller tigga till sig socialbidrag i stället för att ha sparkapitalet som en buffert och förstärkning av hans låga sjukersättning?
För mig är svaret självklart. Men vad tycker du och andra läsare i det här ämnet?
GillaGilla
Han ska behålla det nödvändigaste för sig själv och därför spara pengarna. Men saker man inte behöver, som underhållnig, skönhetsprodukter och lyx, ska man sälja eller låta bli att köpa och ge pengarna åt de fattiga istället.
GillaGilla
Tack, Micael, för ditt klargörande besked på den här punkten! Jag delar din tolkning.
GillaGilla
En liten komplettering:
Micael, jag ser fram emot dina synpunkter på min kommentar här ovan.
Många kristna brottas i dag med en dålig ”löpande” ekonomi, men har trots allt en buffert på banken för att i någon mån ge ett framtida utrymme för köp av exempelvis kläder eller en ny tvättmaskin eller frys när de gamla dito har tjänat ut. Vilka råd vill du ge den här människorna?
I slutet av det här året har cirka 100.000 långtidssjuka människor utförsäkrats från sjukförsäkringen. I de allra flesta fallen har de då en mycket låg inkomst att försöka leva på, kanske 7.000 till 9.000 kronor i månaden efter skatt.
I många fall hamnar de därmed långt under gränsen för så kallat existensminum. Men så länge de äger en bostad eller har besparingar får de inget försörjningsstöd (socialbidrag). Därmed tvingas de att leva upp sina ”pensionspengar” i förtid.
Dessutom har det på senare tid kommit allvarliga varningssignaler om att landets pensionssystem är underfinansierat. Därför hotas de framtida pensionerna bli påtagligt lägre än vad prognoserna visar. I det läget måste det väl även ur en kristen synvinkel vara högst försvarbart att var och en ska kunna ha ett hyfsat stort sparkapital utan att samtidigt få stämpeln ”rik”. Eller hur?
Hur tänker du själv i de här frågorna? Kanske är du så pass ”rik” att du avsatt pengar för pensionen i någon pensionsförsäkring? Utifrån ditt blogginlägg vore det kanske bättre om du snarast plockade ut alla pengarna och gav åt de fattiga? Som pensionär får du kanske tillbaka de här pengarna från ”tredje världen”.
GillaGilla
Som sagt, man behöver inte ta från de pengar som man ska spendera på nödvändiga saker utan på onödiga.
GillaGilla
Om man bara skall behålla pengar till det man behöver och ge resten till de fattiga, hur skall man då göra om ex Gud sagt att att man skall spara till ett dyrare projekt, ex hus?
Man kan då inte spara och undvika så mycket i lån, vilket innebär att man blir slav under banken eftersom man måste låna till hela huskostnaden.
En människa som vill följa Jesus blir ledd till det givande som han vill.
Bb
GillaGilla
Varför skulle Gud säga åt en att köpa ett hus när barn svälter?
GillaGilla
Det är en bra fråga, men varför skulle han inte kunna göra det?
Mitt ansvar är att göra det Gud säger annars skulle alla vara tvugna att sälja allt de äger, ge till de fatiga och sedan följa Jesus.
Bb
GillaGilla
Låt säga att Gud finns och ger dig i uppdrag att köpa ett hus. Förmodligen är då inte hans tanke att huset i fråga ska tillfredsställa dina egoistiska begär, utan kanske exempelvis att det ska bli ett öppet hem åt dem son inget har, eller liknande. Då handlar det inte om att spara pengar till onödigheter, utan en nödvändighet/investering i ”Guds rike”, och är enligt Micaels resonemang inget fel.
GillaGilla
Jag tror du tänker fel! För det första är nog det mesta vi gör utifrån egoism, om inte så hade nog inte så mycket blivit gjort.
Egoism handlar om vad du vill och vill du inte, så kan inget rå på din vilja och när du vill så vill du för att du får något ut av det du vill.
Gud kan förvisso verka i din vilja och gärning, så att hans goda vilja sker och när det har skett innfinner sig en tillfredsställelse i att göra det Gud vill. Denna tillfredsställelse är en av belöningarna vi får och även vår drivkraft, alltså handlar det vi gör om att vi själva skall bli tillfredsställda, om inte så skulle vi snart sluta göra något.
Jag vill inte ha ett hus om inte Gud vill, det var ett exempel, men i första hand är syftet med att köpa hus, att ha ett eget hem att bo i. Sen kan det förvisso även bli så att andra kan få bo där, men det är troligen inte Guds primära syfte.
Kan en kristen köpa en sprillans ny bil, ja varför inte, t o m två om Gud vill och varför skulle han inte vilja det?
Bb
GillaGilla
Hej igen Björn!
För det första är egoism en synd, Bibeln säger att vi ska vara altruister: ”Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Tänk inte på ert eget bästa utan på andras.” (Fil 2:3-4).
För det andra är jag förvånad över att du använder det profetiska som ursäkt för att leva i lyx, och att du inte ser några problem med det. Jag har här på bloggen skrivit om de humanitära kriserna i Syrien och Mozambique som pågår just nu. Mängder lider och dör och är i akut behov av humanitärt bistånd. Bibeln säger att om vi har materiella resurser och ser vår broder lida nöd men inte ger något till honom, då kan Guds kärlek inte förbli i oss (1 Joh 3:17). Därför är rikedom synd.
Gud välsigne dig!
GillaGilla
Micael!
Du verkar inte känna dig själv och dina egna drivkrafter, för inte skulle väl du göra något där ditt inre skriker nej, där det bara är olust, eller andra negativa signaler?
Jag skulle inte det, skall jag göra något vill jag få Andens vittnesbörd som är liv, frid glädje, osv. Liv, frid och glädje är ju något posetivt vi får i förskott för att veta att vi skall agera och får vi inte dessa inre kännetecken så gör vi våld både på Guds Ande och oss själva.
Dessa Andens vittnesbörd som vi bör agera utifrån är ju en drivkraft som gynnar oss själva, vilket då kan räknas som egoism. När vi sen gjort det vi skall får vi en förnöjsam känsla och även denna känsla är en egoistisk drivkraft och utan dessa skulle inget blivit gjort.
Jesus sa, min mat är att göra min faders vilja, det var alltså mat som gav honom mättnad och med mättnad följer tillfredställelse, så är det även för oss. När vi gör det Gud säger blir vi tillfredställda och vår drivkraft är att bli just detta, alltså egoism.
Att sen sätta sin medmänniska högre än sig själv handlar om hjärtata attityd.
Förstår inte vad du menar med att jag använder det profetiska för att leva i lyx?
Bb
GillaGilla
Hej igen!
Att allt vi gör är egoistisk är en obevisbar myt. Jag har skrivit om det här:
https://helapingsten.wordpress.com/2010/09/24/vi-behover-mer-sjalvfornekelse/
”Problemet med resonemanget att alla alltid är egoister är att man blandar ihop handlingar som gynnar jaget och handlingar som jaget vill utföra. Att säga att man är egoist för att man vill utföra sina handlingar är att säga att man är egoist för att ens medvetna handlingar är medvetna handlingar, oavsett vem handlingarna gynnar. Och det är väl ingen som protesterar mot att ens medvetna handlingar är medvetna handlingar. Men om man definierar egoism så har man urholkat begreppet rejält, och det är i vart fall inte så Bibeln ser på egoism. Paulus uppmanar oss inte till att göra omedvetna handlingar utan till att inte tänka på vårt eget bästa. De medvetna handlingar vi gör ska ha konsekvenser som gynnar andra oberoende om de gynnar oss själva.”
När det gäller profetiskt försvar för lyx så säger du att det finns inga problem med at köpa två sprillans nya bilar om Gud säger åt en att göra det. Således kan man använda argumentet ”Gud sa åt mig att göra detta!” för att äga onödigheter i en värld där barn dör av svält. Problemet är bara att man kan höra fel.
Gud välsigne dig!
GillaGilla
Det verkar som om du skrivit om allt, dock är inte allt du skriver absoluta sanningar!
Varför skulle man inte kunna ha två nya bilar om man behöver det, ex jag och min fru och då för att komma till jobbet utan att behöva riskera att bilarna skall repareras i tid och otid?
Och varför skulle Gud inte kunna vilja att man köper både hus och bilar trots alla fattiga som finns? Gud har väl resurser så att det räcker?
Jag tror att du har en begränsande teologi, där du inte får ha något för egen del, utan måste sälja och sen ge bort pengarna, eller ge bort dina ägodelar till fattiga.
Tänk om Gud genom en broder ger dig 100 000 och säger, dessa pengar skall du behålla för dig själv och köpa det du har önskat dig länge, skulle du då ge bort dessa pengar?
Ett hjärta som ger när Gud manar till det är bra och rätt, men när man ger bort allt utan att Gud initierat det menar jag är dårskap.
Bb
GillaGilla
Micael!
Hur skulle du göra om du fick 100 00kr?
Bb
GillaGilla
Micael!
Grundläggande brukar man säga, att för att ett skriftord skall gälla, då ex att sälja allt, bör det vara sanktionerat av Anden. Ordet och Anden, att bara ta ett bibelord utan att Anden sanktionerat det och mena att det är Guds direkta tilltal till alla och som skall åtlydas blir lite fel.
Du menar säkert att detta är en bortförklaring, men så har jag fått lära mig, att när Anden belyser, gör ett skriftord till ett direkt tilltal, då gäller det mig.
Om Gud har sagt till dig att du skall leva så, ja då är det bäst att du lyder, men jag får stora frågetecken till det och det du skrivit om att sälja allt och ge…..
Bb
GillaGilla
Hej Björn!
Som sagt tycker jag du använder profetians gåva som ursäkt för att leva i lyx och unna sig saker för 100 000 kronor. Vi ser på detta ur olika perspektiv tror jag. Jag läser varje dag nyhetsbrev och artiklar om humanitära kriser och utvecklingsproblem, jag möts ständigt av gigantiska behov, ch städigt ser jag att organisationer som jobbar med detta lider av resursbrist. De har kunskapen och viljan, men saknar tillräckligt med pengar. Barn dör i Syrien just nu av svält. I Mozambique sprids sjukdomar i flyktinglägren efter översvämningarna. I Mali är det kaos. Jag kan omöjligen behålla 100 000 förmig själv när jag vet det, jag skulle utan tvekan ge bort dem. Jag har aldrig förstått mig på dem som bara ger litegrann till bistånd när de vunnit en stor summa pengar. De fattiga behöver allt de kan få.
Bibeln undervisar klart och tydligt om detta, som jag skriver ovan. EN kristen ska inte vara rik utan ge så mycket som möjligt till de fattiga. Du verkar inte kunna komma med några bibliska motargument mot detta utan hävdar istället att om Gud inte bekräftar detta med en profetia kan du strunta i det. Det blir en väldigt konstig, och ganska farlig, teologi när man hävdar att Ordet ska prövas av profetian. Bibeln säger i själva verket att profetian ska prövas av Ordet (1 tess 5). Det du gör är i princip att strunta i vissa bibelord så länge du saknar profetisk bekräftelse. Har du hört Gud säga åt dig någon gång att borsta tänderna? Förmodligen inte, ändå gör du det. Hur mycket mer ska du då inte lyda Bibelns ord? Om du menar att Bibeln säger att kristna kan vara rika får du gärna visa det, jag har skrivit ganska mycket som visar på motsatsen.
Du säger att Gud har resurser så det räcker och att vissa därmed kan skita i att ge sina 100 000 kronor till de fattiga. Hur vore det om Jesus hade använt samma resonemang i liknelsen om den barmhärtige samariern? Samariern kanske lika gärna hade kunnat gå förbi den döende mannen, Gud har väl resurser så det räcker? Vi kan inte fly undan vårt ansvar. Folk dör i Syrien på grund av brist på humanitärt bistånd. Det är vår skyldighet att hjälpa de fattiga. När Jesus kommer tillbaka kommer Han fråga oss om vi hjälpte de hungriga och nakna? Han ger inte vissa amnesti.
Jag rekommenderar dig att fördjupa dig i humanitära kriser och kollar efter vilka behov som finns där. Här är en bra början: http://www.youtube.com/watch?v=vmisHrUZTH4&list=PLBF8C58F7541EEB9E Ju mer du ser behoven, desto tydligare tror jag det blir för dig att vi inte ska stänga vårt hjärta för de behövande någonsin, som 1 Joh 3:17 säger.
Gud välsigne dig!
GillaGilla
Micael!
Du läser in något jag inte skrivit, att Gud måste bekräfta med en profetsia har jag inte skrivit.
Om man skall agera ordagrant efter skriften, dvs utan Andens vittnesbörd, då är vi pliktiga att hata våra föräldrar, barn och fru, ja våra egna liv och det finns inga motargument till detta som Jesus sagt. Alla skulle också vara tvungna att gå ut i HELA världen och göra alla folk till lärjungar. Ja det finns mycket vi skulle vara tvungna till, men om jag förstått saken rätt, så handlar det om ordet och Anden. Ordet utan Anden är dött och Anden utan ordet kan bli farligt.
Alltså, om skriften säger åt dig som Jesu lärjunge, att gå ut i hela världen, så blir det fel om du gör det utan Andens vittnesbörd. Men om Anden säger åt dig att stanna där du är, så är det inga problem, för skriften vittnar med Andens ord.
Tro är övertygelse säger skriften, övertygelse är också en inre visshet om något och utan denna inre övertygelse/visshet som är Andens vittnesbörd, så är det otro.
Att göra saker utan denna Gudagivna övertygelse, såsom att sälja allt man äger, är för mig ren dårskap.
Du har troligen fått sådan övertygelse, men att mena att andra skall göra samma sak utan en egen övertygelse, det är att föra människor in i synd. Allt som inte sker av tro/övertygelse är synd säger Paulus.
Att sen även säga att de som inte lever efter att sälja allt, ge till de fattiga och sedan själva leva på existensminimum syndar och lever i synd, har blod på sina händer, menar jag är ett extremist evangelium, där jag faktiskt inte känner igen Jesus. Och det här du undervisar och menar gäller alla, får jag verkligen ingen Andens vittnesbörd om.
Jag är glad om Gud kallat dig till en annan livstil, ett annat sätt att visa Jesu kärlek, men det är i så fall din kallelse, inte allas.
Bless!
Bb
GillaGilla
Godmorgon!
Jag måste säga att jag blir lite förvånad nu. Att du inte vill ge pengar till de fattiga fast du kan har jag förstått, men att påstå att det är en synd om du skulle ge till de fattiga är verkligen att ta i. Tro och övertygelse är inte synonymer.
Om vi jämför med Jesu bud om att älska sin nästa som sig själv tror jag du ser bristerna i din teori. När jag läser detta bud hävdar jag att det omöjligen kan gälla alla (det är ju så svårt) utan bara de som fått Andens vittnesbörd, och som av en händelse har jag inte fått Andens vittnesbörd så därför skiter jag i det och hatar massa folk. Om nu någon broder eller syster säger att Bibeln faktiskt säger att jag ska älska folk säger jag ”Hörrudu, överös inte din personliga övertygelse på mig, jag har inte fått en sån övertygelse så det är en SYND om jag börjar älska min nästa som mig själv!!”
Ser du problemet? Man skapar sin egen Bibel.
Exemplena du gav var inga bra exempel på att man kan skita i vissa av Bibelns bud. Man måste ju se alla bud i sin kontext. Enligt arameiskt språkbruk talar Jesus om att älska Gud mer än sin familj, hata betyder här inte det vi uppfattar det som, vilket vi ser i parallellstället till det ordet. Missionsbefallningen var kollektiv och uttalad i Jerusalem, därmed uppfyller vi den om vi bör i Sverige, för inte menar du väl att de individer som känner Andens vittnesbörd för detta bud måste besöka alla världens 193 länder under sin livsstid?
Sen saknar jag en bibelvers som talar om denna princip av att Ordet måste bekräftas med ett profetiskt tilltal innan man följer det. Vad jag kan se står det ingenstans i Skriften. Tvärtom säger Paulus själv att Skriften är inspirerad av Anden och nyttig för undervisning.
Slutligen är det största problemet med ditt resonemang att barn dör i onödan. Det är som sagt humanitära kriser i Syrien, Mali, Mozambique mm just nu. Människor lider och dör. Om vi ger pebgar hjälper vi dem. Om vi kan ge pengar men behåller dem hjälper vi dem inte. 5 Mos 15:9 talar om detta. Om vi kan hjälpa den fattige men inte gör det kommer synd vila på oss. Synd. Det är inte generositet som är synd, utan att behålla sina pengar för sig själv.
Gud välsigne dig!
GillaGilla
Micael!
Att inte vilja ge om man kan är en annan sak och många har gett utifrån givandeteologi, där de själva hamnat i stora problem. De ha trots allt lytt bibeln, men resultatet har inte blivit enligt biblen.
Du verkar inte riktigt ha förstått vad jag pratar om när det gäller Andens sanktion.
Andens sanktion, eller vittnesbörd är Guds sätt att säga ja, utan denna sanktion och vittnesbörd som kallas ofrid, eller negativ sanktion och är ett nej från Gud.
Kan man då hävda att budet älska din nästa inte gäller alla? Nej, för i de fastslagna alltid gällande bud finns Andens sanktion och vittnesbörd.
Om en människa ändå hatar så är hon i kollisionskurs med Gud själv och har troligen inte förstått.
Gud har lagt in kärleken i oss, men det innebär inte att vi går om kring och älskar alla och gör goda gärningar till alla, Jesus kom ju till en punkt där han fick kärlek till den rike mannen.
Jesus hade alltså inte kärlek innan, han hade säkert allmän kärlek, men inte kärlek till just den mannen, vad skillnaden är vet jag inte.
Du skriver: Sen saknar jag en bibelvers som talar om denna princip av att Ordet måste bekräftas med ett profetiskt tilltal innan man följer det.
– Nu talar vi tydligen olika språk, att Anden vittnar, eller bekräftar med sin frid är som jag ser det, det viktigaste för en troende. Att få profetiska tilltal är en annan sak och som jag inte sagt.
Kol 3:15 Och låten Kristi frid regera i edra hjärtan; ty till att äga den ären I ock kallade såsom lemmar i en och samma kropp. Och varen tacksamma.
– Att låta friden regera, är detsamma som att den skall vara domare, avgöra, bestämma i vandringen med Jesus.
Denna frid är Andens sätt att signalera till oss och har vi inte denna frid i olika beslut, så gör vi fel om vi agerar ändå.
Paulus säger att vi skall vandra i Ande, vilket är att följa friden. Att gå utanför friden är synd, uppror och olydnad och inte att vandra i Ande.
Problemet i vår diskusion är att du gör det till en regel för alla, att sälja allt, ge till de fattiga och sedan själv leva på existensminimum, vilket jag inte tro är Guds vilja för alla.
Att ge till de fattiga kan man göra, de har ju alltid funnits och kommer alltid att finnas omkring oss som Jesus sa. men skriften säger också att han har förutberedda gärningar som vi skall vandra i och för en del kan det säkert vara så, att de skall leva som du undervisar om.
Du efterlyste skriftord på att vi troende kan ha överflöd och rikedomar
2Ko_9:6 Besinnen detta: den som sår sparsamt, han skall ock skörda sparsamt; men den som sår rikligt, han skall ock skörda riklig välsignelse.
Gal_3:14 Vi friköptes, för att den välsignelse som hade givits åt Abraham skulle i Jesus Kristus komma också hedningarna till del, så att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden.
– Abraham var knökarik just för att Gud välsignat honom och jag är övertygad om att Gud vill välsigna oss på olika sätt.
Att bli välsignad av Gud är inget självändamål, utan ett beslut av Gud själv och om han vill välsigna någon så är väl det bra.
Vi skall ju vandra i fotspåren av Abrahams tro och inte ser man i skriften att Abraham skänkte bort allt han fått av Gud. Nej han ägde stor rikedom!
Om du läser 5 Mos 28, så ser du att konskvensen av lydnad är överflöd, lycka och framgång.
Du skriver: Slutligen är det största problemet med ditt resonemang att barn dör i onödan.
– Micael! Barn har alltid dött och blivit dödade i onödan, tom utifrån Guds initiativ.
Att människor dör verkar inte vara ett problem för Gud, problemet är väl om man har biljetten in till himmelen. Och barn verkar ju ha fri pasage in, skall man då inte hjälpa barn så att de inte dör, jo absolut, efter Herrens ledning.
Om jag uppfattar Apg rätt, så sörjde de för de troende och jag ser inte att de sålde allt för att ge till fattiga icketroende i andra länder, utan till de som ingick i församlingen.
Jag tror inte som du och jag tror att din lära är fel, varför kanske du undrar, jo för jag har sett hur Gud själv fört mig från ett liv under existensminimum, till ett liv i välsignelse. Är jag då lyckligare av matriell välsignelse, nej troligen inte, jag ser inget värde i ägodelar, värdet är om jag har liv och frid.
Bless!
Bb
GillaGilla
Björn: Varför tror du att bibelorden du tog upp handlar om materiell välsignelse? Kan du bena ut för mig vad som är skillnaden på att helt enkelt göra vad man själv känner för och att tolka bibelns uppmaningar som du?
Dock verkar Paulus mena att man måste göra goda gärningar i kärlek för att det ska va bra. Men om man inser att man inte har kärlek nog att följa Jesu uppmaningar så bör det ju vara något man ber om och jobbar för istället för att säga ”Det här gäller inte mig”.
Första Korinthierbrevet 13:3 B2000
Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.
GillaGilla
Johan L!
Hur levde och vandrade Jesus? Jo han gjorde bara vad han såg och hörde från Fadern. Han gjorde inte vad han mänskligt kände, eller inte kände för. Han gjorde allt utifrån vad han hörde och såg.
Jesus säger i Joh 10 att hans får hör hans röst och följer honom och om jag förstått det rätt så vill Jesus att vi skall följa honom på samma sät som han följde Fadern.
Det är alltså inte att göra vad man själv vill, eller vad man inte vill. Det händer att Jag och Gud inte är överens, jag vill något, men förnimmer Guds nej och då får jag backa.
Guds ord talar om goda gärningar, men frågan är väl vad just jag skall göra? Skall jag hjälpa alla gamla tanter över gatan där jag bor, eller bara tanten tantan som kommer i min väg på väg till affären?
Om det sitter hundra tiggare längs med vägen, vem skall jag hjälpa, alla, ingen, eller ett visst antal utvalda och vem skall välja?
Gud leder oss in i det han vill, för några få blir det som för Micael, men inte för de flesta. En del blir missionärer, men inte alla. Många blir vanliga människor med familje, jobb, räkningar, ja allt vad det innebär.
Jag har min vandring och du din, Jag ansvarar inför Gud i allt jag gör och inte gör, så ock du. Om jag lever för att göra Guds vilja, måste jag lita på att han är mäktig att leda och tala och det har han inte haft problem med hitentills.
Bb
GillaGilla
Johan L!
Du frågar: Varför tror du att bibelorden du tog upp handlar om materiell välsignelse?
– Rent krast så talar ex 5 Mos 28 om fysiska välsignelser och löftena i GT handlar om fysiska välsignelser. I GT är det tydligt att Gud vill att hans folk skall leva i överflöd, elände var ett tecken på att de inte lytt Gud, att Gud ströp välsignelserna.
Jag tror att det är likartat i NT, Gud vill ge oss överflöd, men det är han som ger och inte vi som jagar det.
Bb
GillaGilla
Intressant men lite förvånande att medan du tar avstånd från ”givandeteologin” köper du framgångsteologin helt och fullt. Bibelverserna du ger är populära i trosrörelsen för att stödja tesen att kristna ska vara rika men de är inte särskilt hållbara.
2 Kor 9:6 talar om att ge rikligt, vilket jag förstås stöder helt och fullt, och att det ger riklig välsignelse. Givandet har här uppenbarligen en materiell betydelse, men har den rikliga välsignelsen det? Det är inte så självklart, Bibeln talar på flera andra ställen om att de som ger så mycket de kan till de fattiga ska få en skatt i Himlen, och Himlen kallas ofta för skörden. Därtill får versen inte separeras från 2 Kor 8:13 som säger att det ska vara lika för alla. Om välsignelsen hade en materiell betydelse skulle detta bibelord innebära en järnlag, alla som ger bort mycket kommer bli rika. Funkar det så? Är Gud en automat som ger tillbaka kapital med vinst? Så här tongångarna från trosrörelsen varit ibland, vilket gör att man kan krama ur stora summor pengar ur kollektgivarna med löften om rikedom. Jag trodde att du kritiserade sådan givandeteologi.
Att vi ska få Abrahams välsignelse och att den är materiell har jag hört att Ulf Ekman undervisat om, problemet är ju dock att Gal 3:14 säger att den abrahamitiska välsignelse vi ska få ta del av är den Helige Ande, inte att bli ”knösarik”. Därtill blir det farligt när vi betraktar gammaltestamentliga personer som syndfria, Abraham var gift med sin syster och skaffade barn utanför äktenskapet.
5 Mos 28 talar om en kollektiv välsignelse för ett helt folk, en välsignelse jag verkligen önskar många låginkomstländer idag, men den kan inte appliceras på en individ som trosrörelsens förkunnade gjort. Därtill snackar kapitlet inte om lyx och överflöd utan om att ha det väsentliga.
Återigen, om man har mer än vad man behöver när folk dör i svält syndar man enligt 5 Mos 15:9 och 1 Joh 3:17. Luk 3:11 och 2 Kor 8:13 säger att det ska vara lika för alla. Luk 6:22 och Jak 5:1-6 säger att vi inte ska vara rika. Här har jag skrivit mer: https://helapingsten.wordpress.com/kan-en-kristen-vara-rik/
Slutligen tycker jag fortfarande att ditt sätt att tolka Bibeln, där viss bud kan ignoreras om du inte känner frid och Andens vittnesbörd, är oerhört skraltigt. Jag kan uppriktigt säga att jag känner ofrid när jag ser dig argumentera för att kristna kan vara rika. Vem av oss har mest Helig Ande då? Anden skapar frid men Han är inte den ende som skapar frid, vi kan skapa det själva när vi hör något bekvämt där vi slipper ändra status quo. Läs de biblisk argumenten för rikedomsbekämpning utan förutfattade meningar är mitt tips till dig.
Gud välsigne dig!
GillaGilla
Micael!
Kul att diskutera väsentliga spörsmål.
Angående att ta avstånd från ”givandeteologin” och att ha köpt framgångsteologin helt och fullt, så är det inte så. Jag tar avstånd från denna krystade framgångsteologi där allt är beroende på människan.
Dock om man läser skriften så vill Gud faktiskt ge seger och framgång, men det är inte på mina vilkor och seger och framgång innebär inte att jag lyckas, eller att jag har rikedomar. Nej, seger kan utifrån Guds perspektiv vara ett totalt nederlag för mig, att allt rasar så att jag inte har något kvar, bara Gud själv.
Gud vill ge framgån, seger och lycka, men det är inget jag skall sträva efter. Gud vill välsigna, men det är upp till honom vem han vill välsigna och hur han vill väsigna.
Ord_22:2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
Jag tror inte på rikedomsteologin, men jag tror att en del kan och skall vara rika.
Frågan är vilket syfte och plan Gud har för människan och om Gud vill att någon skall bo i hus, så måste väl Gud få vilja det. Om vi söker Guds vilja i alla saker så kommer vi att se att Gud inte är varken snål, eller tillbakahållande. Däremot kan han hålla tillbaka sitt goda om det ex finns girighet i våra hjärtan, ja eller annan synd och då framför allt olydnad till det han sagt personligt.
Den personliga hörsamheten och lydnaden är så viktig för Gud att han fostrar och för den troende in i den.
Det verkar tom som att det är det viktigaste, så viktig att många saker i våra liv kommer i andra hand. När vi lever i en sådan relation till Gud, att vi hör och gör, då kan också Gud börja ta tag i andra saker i våra liv, men om vi inte vill höra och inte göra, dvs lyda, ja då stoppar man mycket av det goda Gud vill för oss.
Jag har skrivit en 36 sidig avhandlig på hur jag ser det med Guds ekonomi och om du vill läsa denna icke fullkomliga allster, så får du ge mig din mailadress.
Bless!
Bb
GillaGilla
Goda nyheter Björn, nu håller jag med dig till en stor del 🙂 Jag tror också att Gud kan ge pengar till folk, men något jag tror du glömmer bort är att Han vill ha jämlikhet. Detta står tydligt i 2 Kor 8:13-15 och kan per definition inte ignoreras av någon kristen (om en enda är rikare än resten är det ju ingen jämlikhet). Gud vill att det ska vara lika för alla.
Det är därför jag är emot att rika lägger pengar och prylar på hög när människor dör pga brist på bistånd. Vi är skyldiga att hjälpa. Om man får frid när man behåller pengar för sig själv istället för att rädda liv är det inte Andens frid utan köttets. Jak 5:1-6 talar om hur kristna inte ska vara rika för rika är, indirekt, mördare.
Jag läser gärna det du skrivit! Maila till micael.grenholm(a)gmail.com
Gud välsigne dig!
GillaGilla
jag tycker att en kyrka skall inte ha aktierbolag.det hör inte hemma i en kyrka.det är så okristet det kan bli.En man kom fram till Jesus och frågade: ”Mästare, vad ska jag göra för gott för att få evigt liv?” Jesus sade till honom:”… Vill du gå in i livet, så håll buden” …
Då sade den unge mannen till Jesus: ”Allt detta har jag hållit. Vad är det mer som fattas?”
Jesus svarade: ”Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig.”
När den unge mannen hörde detta gick han bedrövad sin väg, ty han ägde mycket (Matt 19:16-22)
GillaGilla