Häromdagen stannade jag upp vid en Facebook-status som ställde frågan varför vi vill ha med Gud att göra. Är det för att Han förutsäger framtiden och gör sjuka friska? undrade skribenten, en pastor. Om vi fokuserar på vad vi kan ”få ut av Gud” blir det ingen relation, menade han. Gud vill möta oss personligen i kärlek. Inlägget avslutas med uppmaningen: Fokusera inte så mycket på vad vi kan få ut av Gud som på Gud själv.
Det låter rätt men jag tror det blir fel. Det var just de här tankarna jag snuddade vid i mitt förra inlägg – om att söka Guds ”ansikte” och/eller Hans ”hand”. Jag tror det är en viktig fråga i sig och en viktig fråga i just den tid vi lever i.
Söka Guds hand
Det verkar som att många är försiktiga med att söka Guds ”hand”, trots att man tror att Han både kan och vill göra under i vår tid. Trots att man tror att Andens gåvor är i funktion i dag. Varför? Det förbryllar mig. Varför polariserar vi den Gud ”är” och vad Han ”gör”? I många av kommentarerna till Stefan Swärds läsvärda blogginlägg om helandeskolan i Malmö ser jag samma tendens.
Min Facebook-vän ställer företeelser som profetia och helande i motsats till en personlig kärleksrelation. Men Gud är inte som vi, Han är 100 % genuin och jag tror inte man kan skilja på Hans varande och Hans görande. Det Han gör är ett sant uttryck för den Han är. Det sitter ihop. Och ju innerligare min kärleksrelation med Gud är, desto mer absurt blir det att tänka att det skulle handla om att ”få ut” något av Gud. Den älskande har all sin glädje i den Älskade och njuter hejdlöst av allt som har med Honom att göra. ”Allt hos Honom är ljuvlighet” (Höga Visan 5:16) – vare sig det är kärlek, omsorg, helande eller det profetiska. Allt kommer ur Hans hjärta! Alltsammans är begärligt! Med John Piper‘s ord: ”God is the most glorified in me when I’m the most satisfied in Him.” Ju mer jag njuter av Herren och allt som kommer ur Hans hand, desto mer ärar det Honom.
Om jag vill vara Jesu hängivna lärjunge, om kärleken till Honom är min stora drivkraft, då tror jag det följer naturligt att intensivt och målinriktat söka Hans hand, uttryck för att Hans Rike bryter in i vår värld, i vår tid. Att söka Guds hand är detsamma som att be: ”Ditt rike kom!”
Hela Pingsten 