Tiggeri får absolut inte förbjudas

Bild från SVT
Bild från SVT

Idag skriver Bo Rothstein på DN debatt att det bör bli förbjudet att ge till tiggare. Han vill ha en lag lik sexköpslagen, där det visserligen är lagligt att tigga men olagligt att ge till tiggare. I ett land där det är fullt lagligt att köpa porr, lyx och produkter som producerats av barnslavar ska vi nu kriminalisera de som ger pengar till de fattiga. Yay!

Rothstein skriver att om det blir förbjudet att ge till tiggare kommer strukturella åtgärder för att hjälpa tiggarna att ”tvingas” fram: ”Jag är övertygad om att ett förbud mot att ge till gatutiggare skulle sända en viktig signal om de allvarliga underliggande problem som denna verksamhet grundar sig på och därmed tvinga fram mera omfattande strukturella stödinsatser för att verksamt bistå denna utsatta grupp.” Problemet med detta är att detta egentligen innebär att politikerna ska genomdriva en lag med det enda syftet att tvinga sig själva att driva igenom andra lagar som faktiskt löser problemet.

Jag tror de flesta inser att om vi vill hjälpa våra bröder och systrar från Rumänien så att de tar sig ur fattigdomen behöver de bostad, jobb och rätt till sociala skyddsnät som alla vita människor i det här landet får som ett brev på posten. Varför inte ta och ge dem det direkt, istället för att ”tvinga” fram det genom att först kriminalisera alla privatpersoner som hjälper dem på grund av politikernas passivitet?

I Uppsala arrangerade Domkyrkoförsamlingen några panelsamtal om tiggeriet på gatorna i mars i år, vilket var otroligt intressant. Polisen var där och sa att enligt deras erfarenhet är det mycket ovanligt med människohandel och annan kriminalitet bland Uppsalas rumänska tiggare – det rörde sig om desperata, fattiga människor. Diakoner och andra från civilsamhället beskrev sina fantastiska insatser för att i möjligaste mån hjälpa dem. Men representanten från kommunen, Stefan Hanna (C), sa till allas förvåning att lösningen är tvångsdeportation tillbaka till Rumänien. Det fanns inget intresse att hjälpa dem här. Därav ser situationen ut som den gör. För om politikerna hade haft ett intresse av att hjälpa dessa människor skulle de redan vara hjälpta!

Så Rothstein har helt rätt i att det behövs strukturella förändringar, men han har fel i att hävda att ”givande inte alls bidrar till att på ett verksamt sätt hjälpa den utsatte”, och att ”[d]e som i sin medmänsklighet ger dessa människor en slant bidrar inte på något vis till att upprätta dem som medmänniskor och att göra deras liv mera värdigt.” Myten att givande aldrig egentligen hjälper är inte sann – det är fullständigt omöjligt att göra en sådan generell regel och jag har flera exempel från mitt eget liv när jag hjälpt några av dessa rumänska syskon både kort- och långsiktigt, som när en av dem lyckades få jobb på Max delvis med ekonomisk support från min församling.

När jag läser Rothsteins debattartikel ser jag att han använder samma argument som extrema kritiker av internationellt bistånd, såsom Dambisa Moyo och Fredrik Segerfeldt, använder. Jag har satt mig in en hel del i denna biståndskritik och bemött den här på bloggen. När Moyo och Segerfeldt argumenterar för att allt bistånd ska läggas ned menar de att bistånd är en del av problemet, inte lösningen, på grund av att det cementerar orättvisa strukturer, de betonar kriminalitet och korruption hos mottagarna, de förlöjligar givarna och menar att de bara vill döva sina egna samveten.

Inget av detta är helt grundlöst, men problemet är för det första generaliseringen – plötsligt talar man som att det mesta biståndet försvinner i korruption eller att de flesta tiggare är involverade i människohandel – för det andra den idiotiska lösningen, att avskaffar vi det så blir allt bra. Det hierarkiska förhållandet mellan givare och mottagare kvarstår om givaren slutar ge, faktum är att den förstärks. Här sitter vi, rika svenskar, och diskuterar ödet för dessa utblottade människor utan rösträtt, och föreslår att vi ska straffa dem som ger dem pengar.

Vidare tycker jag talet om människohandel och trafficking när det gäller tiggarnas situation är oerhört oreflekterat. Jag har endast hört talas om detta när det används som anledning till att inte ge. Det stannar liksom där, vilket förtydligar att deras existens till största del har detta syfte: att ge rika en anledning till att inte ge. Vilka är dessa maffior? Hur rika är de? Tänk om de också är fattiga rumäner som utnyttjar andra för att det inte finns några lagliga sociala skyddsnät för dem? Hjälper man verkligen dem som är fast i ligornas grepp genom att sluta ge – blir det inte värre? Sådana diskussioner är helt frånvarande enligt min erfarenhet. Man säger bara ”ligor är inblandade, därför kan vi sluta ge”. Precis som när biståndskritikerna säger ”korruption existerar i utvecklingsländer, sluta ge”. Viljan att hjälpa är redan bortblåst från första början.

Mest makabert blir det när Rothstein jämför tiggeri med prostitution: ”prostitution leder till många former av sociala problem och ofta till utslagning av den prostituerade [och] denna verksamhet vidmakthåller en ojämlik maktordning. På samma sätt kan man se på den som ger allmosor till gatutiggare, det vill säga som en person som bidrar till en annan människas sociala underordning och förnedring för att tillfredsställa något slags behov av att känna sig rättfärdig.” Det är en väldigt stor skillnad på att ha sex med en människa som förmodligen inte skulle vilja det om det inte vore på grund av hennes utsatthet, och att gå in i en affär tillsammans med en medmänniska och köpa mat åt henne för att hon har för lite pengar.

Rothstein anklagar givarna för att ha ”något slags behov av att känna sig rättfärdig” och ger alltså bränsle till myten att givarna ger bara på grund av det dåliga samvetet. Men för det första är givande en dygd, för det andra är det dåliga samvetet en nödvändighet i en så ojämlik värld och framför allt är det det dåliga samvetet biståndskritikerna vill släcka när de vänder upp och ner på varje sten för att rättfärdiggöra att de inte ger. Det är inte givarna som ska skuldbeläggas eller kriminaliseras, problemet är de som vill avskaffa givande. Strukturella lösningar måste ske, men kan omöjligen ske på bekostnad av att givande kriminaliseras, för då skär vi av den enda livlina de här människorna just nu har.

17 kommentarer

  1. Jag håller med dej. I Borås har tiggarna blivit uppmärksammade, där åkte lokaltidningen ner till byn tiggarna kom från “BT åkte till Rumänien för att ta reda på varför så många människor väljer att åka 250 mil hemifrån för att sitta på en kall gata och tigga. “ se länk till Borås tidning
    http://www.bt.se/nyheter/boras/en-vardag-utan-hopp-i-buzau%284079218%29.gm
    På lång sikt måste vi hjälpa dessa rumänier på plats så de slipper sitta och tigga här i Sverige men de har gjort problemen synliga för oss. Dags för våra EU-Politiker att agera

    Gilla

  2. Tycker inte att det är riktigt schysst att jämföra Rothsteins argument med nyliberala biståndskritikers. Visst, det där med dåligt samvete är väl kanske lite dumt att dra upp – vem bryr som om den som ger har dåligt samvete eller ej om det faktiskt hjälper – men hans poäng är viktigare, nämligen att strukturella åtgärder måste till. Hans utgångspunkt är att samhället ska stå för hjälpinsatserna, inte vilken storlek det är på individernas dåliga samvete. Ibland behöver lagstiftarna lagar som tvingar dem själv att stifta nya lagar. Så var det till exempel med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vill nog fundera lite till innan jag säger att jag tycker som Rothstein, men han tar upp en viktig debatt som bara den kanske kan tvinga lagstiftarna till åtgärder.

    Gilla

    1. Hej Simon!

      Jag tycker deras argument är väldigt lika. Bistånd ses som något ofrånkomligt värdelöst, kriminalitet och ohederlighet hos mottagarna betonas och det dåliga samvetet hos givarna betonas. Jag tycker att det är närapå identiska argument. Sen att deras lösningsförslag är olika är en annan femma – dock talar även Fredrik Segerfeldt om strukturella och institutionella lösningar i utvecklingsländer, men utan Sveriges inblandning annat än genom handel.

      Att tvinga sig själv att stifta andra lagar som hjälper tror jag verkligen inte på, det är ju ett otroligt onödigt steg och förvärrar bara problemet över en tid. Sverige fick dåligt resultat i PISA-rapporten, ska politikerna då först förbjuda läxläsning, läxhjälp och alla pedagogiska TV-program för att de ska tvinga sig själva att förbättra den faktiska skolundervisningen, eller ska de förbättra skolundervisningen direkt? Ska vi för att förbättra det internationella biståndet först förbjuda NGOs verksamheter för att SIDA ska tvingas bli ännu bättre? Om politikerna nu gör något från första början, varför inte ägna sig åt det som hjälper direkt istället för att krossa ickepolitiska initiativ?

      Rothstein drivs av övertygelsen att givande till tiggare aldrig hjälper och därför har han inga problem med att strypa det, men det är naturligtvis fel – det är klart det hjälper att de får pengar! Att han tänker så visar att han har för lite erfarenhet av gatan. Jag har spenderat åtskilliga timmar med flera av dessa människor, jag har skapat relationer med flera av dem och jag vet deras desperation när de måste betala en skuld, eller när bilen går sönder, eller när deras barn behöver blöjor, och ingen ger dem något utom några femmor och en macka.

      Guds välsignelse!

      Gilla

      1. BR har säkerligen för lite erfarenhet av gatan.
        Och du har säkert större erfarenhet än undertecknad.
        Dock anser jag att hans poäng om strukturella åtgärder är den viktiga, för det kommer inte hända något utan dessa. Här skiljer sig han från liberalerna. Att individer ska behöva förlita sig på andra individers godhet är helt enkelt inte schysst mot någon.
        Sedan vet nog du lika väl som jag att politiker inte alltid gör som de borde, därför måste de ibland tvinga sig själva till åtgärder. Kommuner har en tendens att tänka mycket mer kortsiktigt än till exempel Riksdagen.

        Gilla

  3. Du vinklar det lite tråkigt, som om vi som avstår från att skänka pengar för att vi hört att ligor ligger bakom, gör det för att vi i grunden är snåla. I min familj gör vi vårt bästa för att bistå våra medmänniskor: Vi är antirasistiskt och antisexistiskt aktiva, vi skänker pengar till välgörenhetsorganisationer och gör vårt bästa för att göra ett så litet avtryck på miljön som möjligt. Jag volontärarbetar för en församling som hjälper fattiga. Ändå är det bland annat mina föräldrar som förklarat det här med människohandel för mig, och avrått mig från att skänka pengar. Det handlar inte om snålhet, det gör ont i mig att se dessa människor sitta och frysa på gatorna och jag vill hjälpa, utan det handlar om att jag på inga villkor vill bidra till att fler människor blir lurade att åka till Sverige i tron att de ska få jobb och sedan hamnar på gatorna som tiggare. Det händer inom sextrafficking, så för mig (och många andra med samma tankar) är det inte speciellt svårt att tro att det händer även här.

    Men även om jag tycker att du uttalar dig orättvist, så hör jag vad du säger och jag vill hemskt gärna bli motbevisad. Ditt inlägg motbevisar mig inte, du publicerar lika få konkreta källor som de som skyller tiggeriet på ligorna i det här fallet. Om du kan, får du gärna publicera konkreta källor: länkar till rapporter eller dylikt. Jag kommer leta efter detsamma på egen hand.

    Innan jag vet säkert att pengarna går till mottagaren och ingen innan, så fortsätter jag att göra det jag känner att jag med full säkerhet kan göra nu: bjuder på en kaffe, en chokladbit, en frukt eller en baguette. Och ett leende och en hälsning – det är alldeles gratis och värmer hjärtat på en frusen människa som blir behandlad som illaluktande luft hela dagarna. Det kan inte vara lätt att känna människovärde när man hela tiden blir bespottad.

    Gilla

    1. Hej!

      Min poäng var att talet om ligor används som argument för att inte ge snarare än argument för att lösa problemet med ligor, vilket inte är samma sak som att alla som avstår att ge för att de hört talas om detta är snåla.

      Hur utbrett det är med människohandel och ligor är svårt att veta av naturliga skäl. Som sagt menar polisen i Uppsala att det är väldigt ovanligt här, och även i Göteborg saknas belägg för att det skulle vara ett problem, http://www.mynewsdesk.com/se/goeteborgs-raeddningsmission/pressreleases/ny-rapport-kartlaegger-romernas-situation-i-goeteborg-819095 Men i andra områden kan det kanske förekomma. Dock tycker jag som sagt att diskussionen stannar vid ”det är en liga, ge inte pengar”. Marius Gaspar menar att den enda formen av organisation han känner till är när en manlig familjemedlem tar oproprtioneligt stor del av pengarna, http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/sanningen-om-tiggarna-ar-komplicerad Vilket förstås är ett problem, men här snackar vi en man som också sover i en bil, det handlar inte om italienska maffian direkt. ”Om vi är en maffia är vi världens fattigaste maffia” som en tiggare sa till Faktum: http://www.faktum.se/2012/12/de-vill-ha-dina-cash/

      Fortsätt med ditt engagemang dock och koppla med andra som brinner så ni kan göra ännu mer. Gud välsigne dig!

      Gilla

  4. Helt rätt i din resonemang, tycker jag. Sedan förekommer alla möjliga myter och förklaringar. I Hallands Nyheter stod att de får nästan ingenting, vilket tror jag det stämmer inte alls annars hade de inte kommit tillbaka efter att ha varit hemma.

    Det kan se ut som en ligga och det kan vara så att det är en släkt och där råder andra regler än i vår kultur. Den äldsta tar hand om allt och delar sedan efter behov eller tycke, de är också ”bara” människor.

    Gilla

  5. Det är svårt att främlingar pengar till mat när många av ens landsmän nu får det svårare och svårare.

    så inte ett öre får dessa utländska tiggare. Men jag ger mer än gärna till de inhemska.

    Gilla

      1. Och det rättfärdigar inte att man väljer totala främlingar framför sin egen famil/folk…

        Vilken människa gör sånt? Inte ens djur gör så….

        Men efter att våra landsmän har fått det bättre kan vi hjälpa andra. Innan jag har mat på bordet kan jag inte ge bort mat….

        Ger man bort mat innan sina egna barn blivit mätta är man omänsklig, inte god. .

        Gilla

        1. Hej igen! Självklart ska vi inte låta våra barn hungra, Bibeln säger till och med att ”om någon inte tar hand om sina närmaste, särskilt då sin egen familj, så har han förnekat tron och är värre än den som inte tror.” (1 Tim 5:8). Men att likställa barn och familj med folk och landsmän är djupt problematiskt. Det blir rasism i ordets sanna bemärkelse eftersom man värderar sin egen etnicitet som mer värd än alla andra. Om folk skulle tänka så skulle de vita, världens mest privilegierade folkgrupp, i ännu högre grad bara ägna sig åt sig själva medan resten av världen svälter (det ser ju redan ut så i hög utsträckning). 800 miljoner människor lägger sig hungriga varje kväll, 98% av dem bor i utvecklingsländer. 50 000 människor dör av fattigdom varje dag, 98% av dem bor i utvecklingsländer. Gapet mellan rika och fattiga är enormt, se själv:

          Så att säga att svenskar bara ska hjälpa svenskar innebär i praktiken att vi låter massa människor dö enbart på grund av deras hudfärg och folkslag. Det tycker jag låter omänskligt.

          Gilla

  6. I Bibeln står någonstans var? att kommer en flykting till dig så ge honom jobb som daglönare. Jag har under någon vecka sökt göra detta i den mån jag kunnat och hittat några enkla jobb jag kunnat erbjuda:

    hjälp att bära kassar,
    tolkningshjälp när jag tog med en rumänsk tjej som bara kunde rumänska till tandläkaren på en akut-tid för att hon hade haft svår värk i tre dygn och ej kunde vare sig äta eller sova bra,
    fikaförberedande i ett församlingskök (jag och en dragspelande kille från Rumänien ihop),
    städande av matsal i ett församlingshem (jag ihop med en rumän och en alban)

    Ni kan säkert komma på fler uppdrag…

    …några kan vara att berätta om landet en är ifrån,
    eller tolka hur någon som ej kan svenska har det…

    vill förresten tipsa om att vandrarhemmet vid baptistkyrkan hade gott om lediga rum sist jag frågade och var med på att sända notan till kommunen om det är barnfamiljer, eftersom kommunpolitiker lovat att alla barnfamiljer ska få tak över huvudet i Uppsala i vinter.

    Guds frid! /Anna Mari a.
    Ps. Det finns även många svenskar som behöver tak över huvudet och många unga och kvinnor och även män och äldre som har otryggt boende och behöver ha någonstans att kunna ta vägen vid tex våldsamheter i hemmet… så vi behöver oavsett insatser för barn med föräldrar från andra länder också öppna hem och eller församlingslokaler och eller plånböcker för trygga husrum även för människor födda i Sverige… Ds,

    Gilla

Vad tänker du?