Föreställ dig att du är anklagad för ett allvarligt brott. Du blir häktad och åtalad. Viss om din oskuld tänker du att du snart måste vara ute igen. Men så kommer rättegången. Vittnen ljuger och dina egna påståenden misstros på osakliga grunder. Det otänkbara händer. Du blir dömd till livstids fängelse.
Just detta hände Kaj Linna, som förra måndagen sommarpratade i P1. Det var väldigt intressant. Han är övertygad om att han inte är den ende oskyldigt dömde. Det är jag med. Jag kan nämligen inte hjälpa att jag ser vissa paralleller 😉
För 2000 år sedan ställdes en annan man inför en lagvidrig rättegång med falska vittnen och onda domare. Linnas fall är en bild av Jesus. Den samtida svensken satt inne på grund av det han själv kallar ”mänsklig inkonsekvens”. Andra människors inkonsekvens. Jesus dödades på grund av mänsklig synd. Andra människors synd.
Linna bibehöll sina värderingar trots maktmissbrukande kriminalvårdare. De ljög och stal och berövade honom värdighet. Lät honom inte gå på sin pappas begravning, knappt heller på sin mammas. Han såg sig som fri i sinnet och vägra ansöka om permission. Vägra spela med som om han var skyldig. Det måste varit en stor prövning. Men se: Jesus bevarade sin trohet trots att Han blev sviken av sina närmaste lärjungar och torterad till döds. Trots att Han hade makten att kalla tiotusentals änglar till sitt försvar så ödmjukade Han sig och fortsatte älska. Det måste ha varit en oerhörd prövning.
2017 frikändes och släpptes Linna efter 13 år i fängelse. Han fick rätt till ett enormt skadestånd och bor nu på Kanarieöarna. Ett offentligt frikännande av sitt samtida samhälle fick aldrig Jesus. Men Han återuppstod och fick något bra mycket bättre: krönt med härlighet fick han rätt att regera över skapelsen och bor nu med sin Far i himlen.
Det som kan se ut som helt meningslöst lidande var det inte. Inte bara. När Kaj Linna blev utsatt för denna orättfärdiga behandling fick han upp ögonen för andra i samma situation. Både för de skyldiga och oskyldiga (Kriminalvården behandlar enligt honom alla fångar godtyckligt och maktfullkomligt och när resningsansökningar prövas gör Högsta domstolen likaså). Han började verka för att man ska inrätta ett resningsinstitut för att ge människor en rättvis chans till en omprövad dom. Men det där bleknar rejält i jämförelse med betydelsen av världshistoriens mest orättvisa dom. När Jesus spikades upp på Golgata kors blev Han ditt resningsinstitut inför Gud. Med den lilla skillnaden att Guds dom över dig kan hävas trots att du är skyldig.
I Linnas fall var det staten han kunde vända sig till och kräva återbetalning av efteråt. I Jesu fall är det oss. Alla vi som med vår synd varit medskyldiga i hans död vänder sig Sonen till. Vi kan inte återbetala- för skulden är betald- men Jesus förväntar sig ett tydligt gensvar. Kan vi till och med säga att Han kräver vår kärlek?
Bilden på Linna ovan har tagits härifrån av Wikipediaanvändaren ”Vogler”.
Hela Pingsten 
Det är en tankeväckande text du skrivit. Fastnade för din fråga:”Vi kan inte återbetala- för skulden är betald- men Jesus förväntar sig ett tydligt gensvar. Kan vi till och med säga att Han kräver vår kärlek?”
Finns det någon viktigare fråga än den du ställer? Jag kan inte komma på den. Så då började jag leta runt efter ett svar i bibeln och kom bland annat till detta möte som Lukas skrev ned (kap7):
”En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick hem till farisén och lade sig till bords. Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med balsam och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Hon började väta hans fötter med sina tårar och torkade dem sedan med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde dem med sin balsam. Farisén som hade bjudit in honom såg det och sade för sig själv: ”Hade han där varit en profet, så hade han vetat vad det är för en kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska.”
Då sade Jesus till honom: ”Simon, jag har något att säga dig.” Han svarade: ”Mästare, säg det.” ”Två personer stod i skuld till en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. När de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vem av dem kommer nu att älska honom mest?” Simon svarade: ”Den som fick mest efterskänkt, antar jag.” Jesus sade: ”Du har rätt.”
Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: ”Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus gav du mig inget vatten för mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. Du gav mig ingen hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte slutat kyssa mina fötter. Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som fått lite förlåtet älskar lite.”
Sedan sade han till henne: ”Dina synder är förlåtna.” Då började de andra bordsgästerna fråga sig: ”Vem är han som till och med förlåter synder?” Men Jesus sade till kvinnan: ”Din tro har frälst dig. Gå i frid.”
Tänker dra några slutsatser ur denna text som ett svar på din fråga vad jag tror .
-Ja, Jesus ser det som fullkomligt naturligt att vi visar kärlek för det Han gjorde för oss på korset och det som han fortfarande gör när vi kommer till Honom för att få våra synder förlåtna. (…….förlåt oss våra synder såsom vi också förlåta dem som oss skyldiga äro……)
Du skriver ”kräver vår kärlek” och förstår att du troligen menar ”finner det naturligt att få vår kärlek.” Berättelsen ovan visar en frivillig kärlekshandling från kvinnan som Jesus ser som fullkomligt naturlig. När jag tänker och känner med vad kvinnan gör för Jesus börjar jag nästan skämmas. Är man beredd att visa Jesus sådan kärlek som kvinnan i texten gör? Ligger det närmre till hands att vara som fariseerna och börja döma syndaren? Tänk att Jesus säger till kvinnan :””Din tro har frälst dig. Gå i frid.”
Kvinnans kärlekshandling frälste henne! Fattar vi det där?
GillaGilla
Wow, ja så vackert! Och ja, hennes kärlekshandling frälste henne, eller iaf i den meningen att den visade på en tro som frälste henne, om man tänker på Jesu ord. Det är stort. Jag håller helt med, Jesus ser det som fullständigt naturligt att vi älskar Honom och jag vill nog hävda utifrån texten att Han kräver vår frivilliga kärlek av oss(även om ordet ‘kräver’ absolut kan låta tillspetsat och missvisande i sammanhanget) för att vi ska få förlåtelse. Eller vad tänker du?
GillaGilla
Jacob, Du har rätt. Det står ju ”ska” (älska):! Typ även när man kanske inte känner för det utan det egna upproret pockar på.
5 Mos. 6:4-9 Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en. Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat. Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som en påminnelse på din panna. Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.
I Lukas 10:27 repeteras detta: “Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.”
GillaGilla
Javisst syster! Tack för kommentarerna och var välsignad 🙂
GillaGilla