Author Archives: Jacob Schönning

Du ska döden dö- i dop eller vid dom

Är du fri?

Frågan tolkas idag på helt olika sätt beroende på vem som får den, och generellt tänker nog många i vår kultur kring frihet i meningen att ha många valmöjligheter med hur man ska spendera sin tid, sina pengar, vem man ska ha sex med och vart man ska resa på semester. Och visst, det är en sorts frihet, men det är inte alltid den friheten som syftas på när Bibelns författare nämner frihet.

I Romarbrevet kapitel 6-8 skriver Paulus om de troendes relation till synd. Han skriver om att vara slav under eller fri från synd, och liknar alltså förhållandena med något väldigt bekant för de kristna i Rom, det som gäller för slavar och fria, ”för att ni ska förstå”. Han skriver att de troende var slavar tidigare, när de levde efter syndens lag, men att de nu har blivit befriade genom att dö med Kristus och begravas i dopet. För syndens- som en mästare till en slav- lön är döden, men Guds gåva är evigt liv. Och det livet börjar i en mening här och nu. Nu har synden inte längre makt över dem. De har blivit förklarade fria från synden.

Rom 6:1-7:
Vad ska vi då säga? Ska vi bli kvar i synden så att nåden blir större? Verkligen inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta leva i den?
Eller vet ni inte att alla vi som är döpta till Kristus Jesus är döpta till hans död? Vi är begravda med honom genom dopet till döden för att leva det nya livet, liksom Kristus är uppväckt från de döda genom Faderns härlighet.  För om vi är förenade med honom i en död som hans, ska vi också vara det i en uppståndelse som hans.
Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp ska berövas sin makt så att vi inte längre är slavar under synden. Den som är död är förklarad fri från synden.

Så det jag menar är, är du fri från synd? Blev du befriad genom dopet?

Read the rest of this entry

Vem ger oss rätt att försvara oss?

Nu är försvaret på agendan igen, men på EU-nivå. EU-kommissionen(som fungerar lite som en regering inom EU) har nyligen föreslagit att det ska byggas upp en EU-militär och att länderna ska samarbeta kring vapenproduktion och –forskning. Frankrikes nya president Emanuel Macron är jättetaggad på detta, efter att ha lobbat för just det under sin valkampanj. Även Stefan Löfven tycker det är en bra ide, så länge inte svensk militärindustri missgynnas.

Tidigare har krigsdebatten i Sverige kretsat mycket kring NATO. Borgarna har varit för och de rödgröna mot medlemskap i militäralliansen med kärnvapen(hos USA, Storbritannien och Frankrike) och halvdiktaturer(Turkiet). Åtminstone på ytan. För de senaste åren har S-MP-regeringen slutit flera avtal med NATO om samarbete och man har låtit NATO öva tillsammans med svenska militären på svensk mark, bland annat i Norrland.

Ytterligare teman har varit vapenexport till länder som Saudiarabien och tvångsrekrytering av ungdomar till militären, saker som politiker på båda sidor varit både för och emot. Men oavsett position i de här frågorna verkar de flesta vara rörande överens om några saker:

1.Varje land har rätt att producera vapen

2.Varje land har rätt att försvara sig med dödligt våld vid en attack

3.Militären är nödvändig för att avskräcka fiender från att attackera Sverige eller svenska medborgare Read the rest of this entry

Varför Internetgenerationen är allergisk mot fakta

internet.jpg

”Allt är relativt!”

”Du är ju inte objektiv!”

”Var och en SKAPAR sin egen kunskap!”

”Det är din åsikt att verkligheten förhåller sig så, men min känsla säger något annat”

”Det som fungerar för dig kanske inte fungerar för alla andra!!”

”Vad är sanning? Allt kanske är sant?”

”Hmpf!” indignerat

Det pratas mycket om sanning och relativitet, förnuft och känslor i vår tid. Om Trump och fake news, media som ljuger, politiker som ljuger och känslostyrda drev på sociala medier. Etablerade sanningar och normer ifrågasätts. Den allmänna känslan verkar vara förvirring och att bli tagen på sängen gång på gång. Världen tycks liksom resa sig som ett stort och komplext monster, omöjligt att förstå, orubbligt för den lilla individen men så flyktigt att hon inte hinner överblicka det. Hon fattar efter något att greppa tag i, men allt är en del av monstret. Hela tiden nya intryck. Nya signaler som pockar på hennes uppmärksamhet. För den som känner så här finns det bara två val: fly eller illa fäkta.

Den som flyr ger upp mer och mer i sina försök att förstå, eller bemödar sig aldrig med att börja. Den undviker att göra några anspråk på kunskap i frågor som skulle kunna väcka diskussion och starka känslor. Den accepterar sin okunskap och blir likgiltig inför de svåra och de stora frågorna om meningen med livet, om vad moral är och hur den bör följas, och om hur världen fungerar. Read the rest of this entry