Author Archives: Jacob Schönning

Vem ger oss rätt att försvara oss?

Nu är försvaret på agendan igen, men på EU-nivå. EU-kommissionen(som fungerar lite som en regering inom EU) har nyligen föreslagit att det ska byggas upp en EU-militär och att länderna ska samarbeta kring vapenproduktion och –forskning. Frankrikes nya president Emanuel Macron är jättetaggad på detta, efter att ha lobbat för just det under sin valkampanj. Även Stefan Löfven tycker det är en bra ide, så länge inte svensk militärindustri missgynnas.

Tidigare har krigsdebatten i Sverige kretsat mycket kring NATO. Borgarna har varit för och de rödgröna mot medlemskap i militäralliansen med kärnvapen(hos USA, Storbritannien och Frankrike) och halvdiktaturer(Turkiet). Åtminstone på ytan. För de senaste åren har S-MP-regeringen slutit flera avtal med NATO om samarbete och man har låtit NATO öva tillsammans med svenska militären på svensk mark, bland annat i Norrland.

Ytterligare teman har varit vapenexport till länder som Saudiarabien och tvångsrekrytering av ungdomar till militären, saker som politiker på båda sidor varit både för och emot. Men oavsett position i de här frågorna verkar de flesta vara rörande överens om några saker:

1.Varje land har rätt att producera vapen

2.Varje land har rätt att försvara sig med dödligt våld vid en attack

3.Militären är nödvändig för att avskräcka fiender från att attackera Sverige eller svenska medborgare Read the rest of this entry

Varför Internetgenerationen är allergisk mot fakta

internet.jpg

”Allt är relativt!”

”Du är ju inte objektiv!”

”Var och en SKAPAR sin egen kunskap!”

”Det är din åsikt att verkligheten förhåller sig så, men min känsla säger något annat”

”Det som fungerar för dig kanske inte fungerar för alla andra!!”

”Vad är sanning? Allt kanske är sant?”

”Hmpf!” indignerat

Det pratas mycket om sanning och relativitet, förnuft och känslor i vår tid. Om Trump och fake news, media som ljuger, politiker som ljuger och känslostyrda drev på sociala medier. Etablerade sanningar och normer ifrågasätts. Den allmänna känslan verkar vara förvirring och att bli tagen på sängen gång på gång. Världen tycks liksom resa sig som ett stort och komplext monster, omöjligt att förstå, orubbligt för den lilla individen men så flyktigt att hon inte hinner överblicka det. Hon fattar efter något att greppa tag i, men allt är en del av monstret. Hela tiden nya intryck. Nya signaler som pockar på hennes uppmärksamhet. För den som känner så här finns det bara två val: fly eller illa fäkta.

Den som flyr ger upp mer och mer i sina försök att förstå, eller bemödar sig aldrig med att börja. Den undviker att göra några anspråk på kunskap i frågor som skulle kunna väcka diskussion och starka känslor. Den accepterar sin okunskap och blir likgiltig inför de svåra och de stora frågorna om meningen med livet, om vad moral är och hur den bör följas, och om hur världen fungerar. Read the rest of this entry