Jesus – namnet över alla namn 

jesus.jpeg

I Mosaik, den församling jag tillhör, har vi planerat att ägna hösten åt en alldeles lysande ämne, nämligen ”Jesus – vem är Han? Bibelns undervisning om Jesus”.

Bakgrunden till valet av detta ämne är förstås vår längtan att allt djupare som gemenskap och som individer lära känna Honom. Vi vill förstå Bibelns undervisning, men också än viktigare lära känna Honom sådan Han är.

John Wimber sa en gång att vi som pastorer aldrig ska försöka motivera människor. Hans poäng var brutalt tydlig. Vi kan aldrig motivera människor – församlingen – att älska och följa Jesus, på Hans vandring idag bland människor för att frälsa dem, genom att t.ex. hänvisa till deras dåliga samvete eller viljebeslut. Nej, som John ungefär sa, ”om inte Jesus själv motiverar människor, vem är jag att göra det?”

Risken är stor att vi försöker göra just det: ställa oss mellan individen eller gemenskapen och Gud. Vi blir ett sorts filter som söker få dem att röra sig framåt. Vårt enda bidrag ska vara att peka på Jesus, vittna om Honom och be Anden göra Ordet om Gud levande.
Nej, vi behöver flytta på oss och låta Guds Ande röra sig i människors hjärtan. Anden vittnar om Sonen och om Fadern och föder viljan att följa Jesus. Det är så rörelsen föds. Anden griper människor och de omvänder sig och följer. I mötet med Jesus föds insikten om synd och behovet av kraft, gudomlig kraft i Andedopet och Andeuppfyllelsen sker svaret. Vi förändras och blir efterföljare. Read the rest of this entry

Bröllop!

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Sarah och Micael har gift sig! I detta avsnitt berättar vi om hur vi försökte arrangera Sveriges billigaste bröllop, som hade Gud i centrum snarare än oss själva.

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook! Om du vill stötta podden, ge en gåva till Jerusalemprojektet.

Att leva som våra globala syskon

globe-indonesia-equator-80467.jpeg

”Jaja, men så kan en ju inte leva i praktiken?”. Oj vad vanlig den meningen är. När en pratar om idéer som sticker ut. Så sa jag själv om veganism för inte särskilt länge sen. Nu är det många som säger så till mig när jag berättar om min ambition om att inte flyga mer. Åtminstone inte för nöjes skull. ”Jo, fint tänkt o så, men det skulle inte funka för mig”.

Grundaren av denna blogg har stött på den här meningen fler gånger än de flesta 26åringar, och har en imponerande meritlista av att motbevisa kritikerna. Inte minst när det kommer till hur mycket pengar som behövs till en månadsbudget.

Problemet här är inte att vi felar. Att vi bryter mot de moraliska riktlinjer vi satt upp för oss själva, eller som vi hittar i bibeln. Det kommer alltid vara svårt. Problemet är att vi inte kan frigöra oss från samhällets normer och därför försöker anpassa vår moral till vad gemene person gör i vår närhet. Alltså att vi hittar anledningar till att inte ens försöka leva annorlunda. Det är inte ovanligt att inte flyga. Att inte dricka latte för 40:-. Att avstå kött av kostnadsskäl (eller att äta insekter…).

Ofta tror jag att de största hindren för att leva som vi vill/ som Gud vill/ som planeten kräver, är att vi bygger oss mentala barriärer. Vi underskattar vår makt att styra våra liv, att bryta oss ur mönster. Vi behöver låta oss förändras genom tankens förnyelse (Rom 12:2). Read the rest of this entry

Skrota alkoholnormen

champagner-toasting-new-year-s-eve-drink

För ett tag sedan var jag på fest. Jag dricker sällan alkohol men den här kvällen hade jag druckit en mellanöl. Det var en rolig fest och jag hade bra samtal med sköna människor. Mot slutet av kvällen frågar en bekant om jag vill ha vodka. Jag tackar nej och hon respekterar det. Efter en stund frågar en annan bekant om jag vill ha. Jag tackar än en gång nej – och då kommer tjatet. Va, varför inte? Ska du inte ha? frågar han, gång på gång. Jag tackar återigen nej, men behöver göra det flera gånger, allt mer bestämt tills jag till slut förmodligen uppfattas som irriterad och snäsig, och personen som tjatar ger upp.

Det här inlägget är till dig som blir tjatad på att dricka fast du inte vill, till dig som tjatar på andra att dricka, till dig som har eller har haft missbruk och till dig som påverkats eller påverkas av andras missbruk. Alkoholnormen är så otroligt stark i vårt samhälle att man uppfattas lätt som avvikande om man väljer att avstå. Jag vill lyfta att det finns goda skäl att avstå, och goda skäl att kritisera vår kulturs alkoholkonsumtion. Här följer några sådana skäl.

  1. Solidaritet med utsatta människor. Det här borde räcka som argument, det borde vara vårt huvudargument till att vara restriktiva med alkohol. Man räknar med att ungefär 700 000 personer i Sverige har ett riskbruk av alkohol, varav 320 000 personer är i ett faktiskt beroende. Stora siffror – och detta enbart i Sverige. Solidaritet med utsatta människor är ett av Bibelns huvudteman, och det faktum att alkohol ställer till det för så otroligt många människor borde få oss att tänka till kring vår alkoholkonsumtion.
  2. Hälsa. Alkohol ställer till det otroligt mycket hälsomässigt, både fysiskt och psykiskt. Vi behöver vara rädda om våra egna och andras kroppar. Kristen tro handlar inte om att förneka kroppen och dess behov, utan om att vi är skapade som kroppsliga varelser och att Gud möter oss som just sådana. Våra kroppar är skapade av Gud, dyrbara och bärare av Guds ande.
  3. Miljö och enkel livsstil. Det här är samma anledning som till att att dra ner på kött och annan lyxkonsumtion, att det helt enkelt inte är något vi behöver. Även detta är en solidaritets- och omfördelningsfråga. I en värld med begränsade resurser är det vårt ansvar att prioritera det människor faktiskt behöver.
  4. Vikten av att odla karaktär. Karaktär handlar om att kunna säga nej och kunna säga ja utifrån en integritet och trygghet i oss själva och i Gud. Vi behöver lära oss att vara förebilder i ”allt vi säger och gör”. Jag vill i allt kunna vara en förebild för människor runt omkring mig, och särskilt för barn och ungdomar i min närhet. Jag vill visa på en annan väg än alkoholkulturens, jag vill leda dem jag leder på Guds andes väg.

Därför, var inte ovisa, men förstå Herrens vilja
och bli inte berusade av vin, för det är att slösa bort livet
men bli fyllda med Ande

Egen tolkning av Efesierbrevet 5:18

Så vad kan vi då göra åt den här normen och det här problemet?

  1. Tacka nej till alkohol. Denna uppmaning ligger i linje med Ef 5:18 där Paulus uppmanar till att inte dricka sig berusad.
  2. Tjata inte på att andra ska dricka. Nedan följer en film från IQ om det absurda i alkoholtjatet, det tjat som jag utsattes för på festen jag skrev om i inledningen. Det är lätt att tro att alkoholtjat bara förekommer bland ungdomar men jag har upplevt normen som starkast på universitetet och i yrkeslivet, bland vuxna människor, även bland de som är mer än dubbelt så gamla som jag.
  3. Uppmuntra andra som väljer att avstå helt i sitt beslut. Om du väljer att dricka måttligt – välj att se det som något positivt att någon annan väljer att avstå helt, i stället för att gå i försvarsställning och försvara ditt beslut att dricka. Uppmuntra den som avstår. På festen jag var på märkte en kollega till mig att jag tyckte det var jobbigt att bli tjatad på. Hon drog mig åt sidan, gav mig en kram och uppmuntrade att jag sa nej när jag inte ville. Det gjorde mig väldigt glad.
  4. Läs på om droger och missbruk. Jag tror att kunskap är viktigt. Ofta stöter jag på personer som tror att cannabis är helt ofarligt men som aldrig har hört talas om drogutlösta psykoser. På samma sätt blundar vi gärna för alkoholens konsekvenser. Att ha kunskap är en grund för att kunna göra ett val kring hur man vill förhålla sig till alkohol.
  5. Våga fråga! Våga lägga dig i andras liv och fråga om du är orolig att någon har ett riskbruk av alkohol. Det är bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite. En undersökning från IQ-initiativet visar att under semestern så dricker nästan 4 av 10 alkohol varannan dag under semestern. Det är vanor som kan vara svåra att komma ut ur i höstens vardag. Och vem som helst kan drabbas av alkoholism. En föreläsare jag lyssnade på sa att ”för varje alkis du ser på stan så finns det sju osynliga”. Vem som helst kan bli alkoholist.
  6. Engagera dig i människor som drabbas av eget eller andras missbruk. Under några månader jobbade jag med kvinnor med en tung missbruksproblematik. Det var månader som var viktiga för mig i att se hur alkohol och droger förstör en människas liv – och hur otroligt svårt det är att ta sig ut. Är man väl inne i ett tungt missbruk är nästan hela ens liv och sociala kontaktnät präglat av det missbruket, och det är svårare att börja ett nytt liv ju äldre man blir, och ju längre man levt i missbruket. Här behövs församlingen! Vi behöver vara en annorlunda, nykter gemenskap som bjuder in människor som behöver ett nytt, sunt sammanhang. Att avstå från något ger också tid, kraft och pengar för att engagera sig för något annat.

Etisk karismatisk apologetik

trump-duterte

Duterte och Trump, personer vars omoral suddas ut av det faktum att de är politiker?

I förrgår publicerades en artikel av mig på Svenska apologetiksällskapets blogg som har mötts både av uppmuntran och kritik. Inlägget handlade om hur apologetik inte kan frikopplas från etik, dels för att biblisk apologetik ska vara etisk och dels för att vi inte kan stänga av våra hjärnor när vi resonerar kring etik lika lite som när vi resonerar kring filosofi och teologi.

Vissa moraliska ställningstaganden kräver långt sämre argument och logiska resonemang än de mest skrattretande argumenten mot Guds existens, och det blir inkonsekvent av oss att omfamna sådana moraliska ställningstaganden.

Som exempel på dessa gav jag den främlingsfientliga etiken som propageras av Trumprörelsen och Sverigedemokraterna, och baserat på min tes om att apologeter bör vara etiskt bibliska kritiserade jag apologeter jag stött på som hyllar Donald Trump.

Kritik som missar målet

Kritiken mot mitt inlägg handlade framför allt om att jag tog politisk ställning och att det är skillnad på apologetik och politik. Men en sådan respons är inte så konstruktiv, det är ju enbart att upprepa tesen som jag argumenterar emot.

Hela mitt blogginlägg gick ut på att ge skäl för varför idén om politiskt neutral apologetik i Trumperan vare sig är möjlig eller eftersträvansvärd. Att bemöta det med ”apologetik har inte med politik att göra” är lite som att efter att mödosamt försöka beskriva ett Gudsbevis få höra ”men det finns ju inga bevis för Guds existens”. Read the rest of this entry

Jesus är mitt hopp

Innan jag kom till tro så kände jag att denna världen var så full av ondska och mörker att jag knappt orkade leva i den. Vi matas varje dag med alla fruktansvärda vidrigheter som sker runtom vår planet och ofta har vi inget skydd mot vad det gör med vårt sinne. Det letar sig in, i alla hörnen och vrår. Får oss att i vanmakt skrika ”VARFÖR HÄNDER DETTA?”

Det har haft mig i ett järngrepp i hela mitt liv. Ett liv fyllt av rädslor, osäkerhet, självhat, självförakt! Förakt för mina medmänniskor, jag har (nästan) hatat dem som inte tyckt som jag. Låtit andra människor trycka ner mig, trott på deras ord att jag inte duger. Sett på mig själv med samhällets ögon, att jag är en maskin som ska producera, prestera och bidra med skatt till vår välfärd. För i den här världen är vi inte värda mer än vad vi bidrar med till tillväxten. I princip. Vårt värde bestäms av hur välfyllt vårt CV är, hur arbetsmarknadens ögon ser på oss, hur attraktiva vi är, både utseendemässigt och prestationsmässigt. Att vi är vår egen gud, och skapar vår egen verklighet, och det lämnade mig med en enorm tomhet.

Sen kom Jesus. Drog mig långsamt upp ur den dy jag varit så länge. Öppnade mina ögon för världen. Plötsligt förstod jag: jag kommer att fortsätta drunkna i min ångest om jag inte lägger mitt liv i Guds händer. Det finns ingenting denna världen kan erbjuda som kommer att få mig att må bättre. Det finns ingen annan som kan rädda mig, allra minst jag själv. Endast Guds kärlek och hans kraft kan lyfta mig ur mörkret. Få mig att se världen med Guds ögon.

Read the rest of this entry

Till Micael och Sarah på bröllopsdagen

SarahhjärtaMicael

Idag gifter sig Micael och Sarah! Det är ju fantastiskt och vi övriga Hela Pingsten-skribenter vill såklart skicka med våra grattishälsningar in i deras äktenskap. Så här kommer de! 🙂

Stort stort stort Grattis kära Micael och Sarah till att ni äntligen får gifta er! Det har varit en stor ära att få vara medskribent med er här på Hela Pingsten och jag är så tacksam över det arbete ni lägger ner där. Nu hoppas jag att ni får ett fantastiskt bröllop och främst all välsignelse över ert äktenskap.

Stor Kram //Marie Larsson

Supergrattis till er, Sarah och Micael, på bröllopet! Det är så tydligt för mig att ni drivs av samma kall och jag ber verkligen att ert äktenskap ska få välsigna även andra människor rikligt. Fortsätt att göra det ni gör och söka Herren tillsammans, så kommer ni också närmare varandra. Gud välsigne er och hoppas ni får världens bästa bröllopsdag! Kram, Jakob

Super Grattis till er båda mina syskon i Herren. Micael och Sara ni är mina förebild och jag tackar verkligen för Gud att jag fick lära känna er. Nu när jag började skriva hälsning då kom det här bibel vers.

Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. Och alla vi som med obeslöjat ansikte ser Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden.
(Andra Korintierbrevet 3:17‭-‬18 SFB15)

Herrens Ande är med er och jag ber verkligen till Gud att er äktenskap ska vara en drivkraft i det arbetet Herren vår frälsaren påbörjat i ert liv och den omgivningen ni befinner er. Det är en fröjd att jag fick lära känna er båda. Ni är bra på det ni gör fortsätt göra det ni kallade till och ni gör det ofantligt bra. Ha en välsignad bröllopsdag och en välsignat äktenskap som omfamnar många. Ni kommer bära mera frukter i ert liv. Det bästa för er ligger framför. Detta är bara början. Älskar er och beundrar er otroligt mycket.

Kram från er broder Sirak.

Önskar er all lycka och Guds rika välsignelse i äktenskapet! ❤ Kram Natalie

Tack Micael, du är en inspiration för mig och många. Tack för att du aldrig gett upp ditt hårda arbete med att visa församlingen hur vi kan leva ett mer kärleksfullt och radikalt liv. Nu startar ett nytt kapitel och jag tror att ni tillsammans kommer att förändra världen till en bättre plats. Grattis!

Gud välsigne er.

/Marius

Hurra hurra, hipp hipp hurra för dagens fantastiska brudpar! Få personer har jag lärt mig och inspirerats av så mycket som av er, om allt mellan himmel och jord 😉 Jag upptäckte psalm 133 när jag bläddrade genom Psaltaren nyligen, och fastnade för den eftersom jag tycker den passar bra till ett äktenskap generellt mellan trossyskon och som hand i handske för just er, med den vision om en kommunitetsrörelse i egendomsgemenskap som ni håller på att förverkliga. Så här kommer den, enligt Svfb(OBS mycket kyrkiska!):

Vad det är gott och ljuvligt att bröder är tillsammans! Det är som när den fina oljan på huvudet rinner ner i skägget, i Arons skägg, som faller ner över dräktens linning. Det är som när Hermons dagg faller över Sions berg. Där skänker Herren välsignelse, liv i alla tider.

En del parafrasa tolkningar skriver ”Guds folk” eller ”bröder och systrar” istället för bara bröder 😉

Kram Jacob

Älskade bror Micael och fina Sarah! Ni är mina idoler på flera sätt. I vad ni vågar, i vad ni ger ert liv för, för era drömmar, och er efterföljelse, men inte minst er enthusisam – det smittar av sig! Må Gud välsigna er med lycka och nyttig motgång. Kram från lillastorasyster Sunniva

Älskade Sarah och Micael. Vi är så oerhört tacksamma för er båda. Ni betyder så mycket i våra och Mosaiks liv. Tack för ni alltid pekar på Herren Jesus. Idag gifter ni er, blir make och maka! Vi ber att Gud ska välsigna ert äktenskap, er kärlek och era liv. Hans och Lotta

Älskade Micael och Sarah! Ni är två fantastiska individer som gör så stor skillnad i dagens samhälle och det kommer bli riktigt spännande att se hur eran resa tillsammans kommer fortsätta nu. Sluta aldrig vara så bra som ni är för ni är verkligen guld! /Rebecka

ÄLSKADE MICAEL OCH SARAH! Ni är två stora förebilder för mig i hur ni lär och lever. Konsekventa, helhjärtade och varma. Även om det stämmer, som ni brukar citera, ‘det finns många lyckliga men värdelösa äktenskap’ så är motsatsen också sann ibland. Och det kan tära. Så kom ihåg att helhjärtat ta tid för varandra och arbeta på er relation precis som på er frälsning. Ett kärleksfullt äktenskap är också ett kraftfullt vittnesbörd. Jag ser fram emot att se er hjälpa varandra mot en ännu närmare och mer innerlig relation till Gud och till varandra framöver! Guds rika välsignelse! /Johannes

Supermycket grattis till er, Sarah & Micael! Önskar er allt gott i äktenskapet och ert liv tillsammans, och många gemensamma äventyr med Jesus! Ni är både gulliga och starka tillsammans. Var välsignade!!! 🙂 /Simon

Micael och Sarah! Önskar er allt gott på er bröllopsdag och i ert äktenskap! Skickar med er en rad från en av mina favoritpsalmer:

Glad att Guds nåd skall mig följa och bära, tills evighetsdagen skall gry.
(Psalmer & Sånger, 644)

Guds nåd kommer att följa och bära er i ert fortsatta liv tillsammans. Lita på det 🙂

Tack att jag får vara er vän, stora kramar! /Emma

Tankar inför ett äktenskap

stengren-32.jpg

Imorgon gifter jag mig med Sarah. Det har varit en fantastisk resa med stora emotionella kurvor som tagit oss till den här punkten. Och resan har ju bara börjat. Det känns glädjefyllt men också lite läskigt.

I min familj har äktenskap ofta slutat i skilsmässor, och därför har jag betingat, som psykologer säger, äktenskap med att till slut få en kraschad relation. Och det vill jag ju inte ha med Sarah. Mycket av vår tid tillsammans har gått ut på att låta Gud hela inre sår i oss, så att vi i frihet kan bygga något vackert tillsammans i överlåten gemenskap.

Paradoxalt nog har jag länge varit rätt ensam i mitt förespråkande för gemenskap: mot individualism och egoism, för ekonomisk utjämning och kärlek. Inte främst i bemärkelsen att jag varit singel, för jag tror att man absolut kan leva i celibat och praktisera överlåten gemenskap. Se bara på klosterrörelsen. Utan jag har varit en singel som saknat en hängiven kommunitet och dessutom slarvat på att vårda mina vänskapsrelationer. Read the rest of this entry

Så Tensta kan bli frälst

Caroline i tensta

Caroline Hultmar, missionär i Tensta. Foto: Rebecca Jonsson.

Jag jobbar sedan några veckor tillbaka på Evangeliska frikyrkan som kommunikatör. En av de bästa aspekterna av det jobbet är att få inblick i vad Gud gör runtom i Sverige och världen. För två veckor sedan intervjuade jag Caroline Hultmar om det evangelisationsinitiativ hon och Sarah Bedi från Korskyrkan i Stockholm driver i Tensta. Det är väldigt inspirerande läsning!

I sommar har varit ute jättemycket. Vi går bönepromenader och pratar med folk när Gud leder till det. Vi pratar livsåskådningsfrågor med folk för att öppna upp för evangeliet, vi övar på att älska dem genom att lyssna på deras berättelser

Konkret i siffror så har vi räknat ut att vi under sommaren har fått dela hela evangeliet med runt 50 personer med cirka 30 olika nationaliteter. 20-30 personer har vi fått be för, några har blivit helade.

Som jag sagt och skrivit många gånger förr: det är enkelt att evangelisera i Sverige. Vi behöver bara gå ut och göra det, vara oss själva och peka på Jesus. Hans attraktionskraft är långt mycket starkare än vår eventuella blygsel eller stolthet.

Caroline berättade för mig att deras vision inte handlar om kyrkobyggnader utan genom relationellt lärjungatränande och väckelse: Read the rest of this entry

Mirakler i guldbutiken

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Sarah fick sin vigselring fixad nyligen av Daniel Pasha på Atlas Guld i Uppsala, och blev glatt överraskad när han började berätta vittnesbörd om folk som blivit frälsta och helade i butiken. Micael har träffat honom tidigare och intervjuat honom om kvinnan som ville ta sitt liv, paret som blev mirakulöst fertila, med mera.

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Öppet brev till polisen

polisen

Foto: Lisa Wanneby. Creative Commons

Hej polisen.

Jag läser i tidningarna att ni i fredags arresterade fem papperslösa barnfamiljer på ett läger anordnat av Svenska kyrkan.

30 poliser och polishundar använde ni för att göra detta.

Resultatet är bland annat att en av familjerna, med barn på fyra och elva år, sitter inlåsta på förvar och väntar på att bli tvångsutvisade. Er presstalesperson, Ewa-Gun Westford, deklarerade att respekten för kyrkofriden officiellt är över när hon sa:

Det finns inga fredade zoner enligt svensk lag. Det enda som finns är ambassader, i övrigt finns inga fredade zoner.

Jag har några frågor till er.

Skulle ni vilja att era barn arresterades av poliser och tvångsutvisades till ett land de inte vill vara i? Frågan är nästan meningslös, det är klart att ni inte vill, även om det så vore Hawaii de tvångsutvisades till så vänder era magar sig av tanken att någon tvingar dem dit mot deras vilja.

Så känns det förstås för de familjer ni arresterade. Read the rest of this entry

Ekonomisk efterföljelse?

20170722_143657-2 Detta är den sjätte och avslutande delen av sommarens följetong Gud eller Mammon. Följande del av fördjupningsarbetet är personliga reflektioner utifrån det som tidigare skrivits i del ett, två, tre, fyra och fem av följetongen. Texten i sin helhet är skriven 2015 och finns att läsa här.

Avslutning (och en ny början)
Syndabekännelse. Inledningsvis när jag skrivit den här texten har jag känt stor frustration och sorg över mitt liv. Att se diskrepansen mellan mitt liv, mina sammanhang, och Jesu undervisning i Lukasevangeliet måste väcka någonting i mig. Insikten att jag är en farisé som allt för ofta älskar pengar mer än människor skakar mig i grunden. Denna insikt kan dock inte stanna i förkrosselse och skam, utan måste leda fram till en syndabekännelse. När jag lever i orättfärdigt överflöd medan mina syskon inte har sina basbehov fyllda, när jag skadar skapelsen, då har jag inte älskat Kristus över allt annat, inte älskat min nästa som mig själv. I Kristus är vi rättfärdiggjorda och får ta till oss hans uppmaning om att ”gå nu, och synda inte mer.”

Rik i den här världen? Min utgångspunkt i följetongen har varit att jag definierar mig som ”rik i den här världen”. Här kommer någon läsare kanske inte känna igen sig i bilden.Vi läser ibland texter om att ”85 personer äger halva jordens tillgångar” och lägger därmed problemet om global ekonomisk orättvisa utanför oss själva. Men jag har aldrig behövt gå och lägga mig hungrig. Jag har kläder på kroppen och tak över huvudet, jag äger en dator, en kaffebryggare och inte så få böcker. Jag har pengar på banken och i plånboken. Utifrån detta definierar jag mig som rik i den här världen. Att reagera och säga ifrån varje gång någon kallar mig för ”fattig student”, eller de gånger jag själv råkar göra det, har för mig varit viktigt för att inse min privilegierade position i den här världens ekonomiska system. Read the rest of this entry

Egendomsgemenskap är den Helige Andes vilja

IMAG5114-1

Jesus säger: ”Inte alla som säger ”Herre, Herre ” till mig ska komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. På den dagen skall många säga till mig: Herre, Herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn? ”Då ska jag säga dem som det är: ”Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!” Matt. 7:21-23

Min avsikt att skriva om detta är absolut inte något ifrågasättande av de karismatiska gåvorna. De har vi fått för att förhärliga Fadern och Guds Rike med. Nej,  det är orden: ”Jag känner er inte!” som är huvudsaken här. Tänk att Jesus kan komma att säga så! Till dom som säger ”Herre Herre ” till honom! Och det till dom  som har fått dessa karismatiska gåvor t.o.m.?  Jag blir förkrossad när jag läser det och frågar ängsligt ”Jesus…Du känner väl mig?” och ”Vad betyder det Jesus, att du känner någon, och att du inte känner någon?” Du som ju vet vad som är i alla människor!

Först kommer jag att tänka på hur det är bland oss. Att jag bara kan känna en person som vill ge sig till känna för mig. Den person som vill ge oss tid och öppna sitt inre för mig. Som vill berätta om sig själv, sina erfarenheter och funderingar, känslor, och om sin vandring både i glädje och sorg. Om svårigheter och nederlag, och om segrar och styrka. Ju mer personen vill öppna sig…ju mer lär jag känna henne. Men allt klokt och förklarat prövas ju bäst i vardagen. Det gäller oss alla. Vi behöver få vara tillsammans även i det för att lära känna varandra väl. Read the rest of this entry

Hur motverkar vi terrorism?

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Terrordåd sprider skräck i Europa och världen – när bilar används som vapen blir terrorattacker otroligt svåra att förutse. Främlingsfientliga argumenterar för att vi måste utvisa fler för att terrordåden ska stoppas. Vi pratar om varför det snarare ökar terrorism, och vad vi bör göra istället för att motarbeta det.

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Du ska döden dö- i dop eller vid dom

Är du fri?

Frågan tolkas idag på helt olika sätt beroende på vem som får den, och generellt tänker nog många i vår kultur kring frihet i meningen att ha många valmöjligheter med hur man ska spendera sin tid, sina pengar, vem man ska ha sex med och vart man ska resa på semester. Och visst, det är en sorts frihet, men det är inte alltid den friheten som syftas på när Bibelns författare nämner frihet.

I Romarbrevet kapitel 6-8 skriver Paulus om de troendes relation till synd. Han skriver om att vara slav under eller fri från synd, och liknar alltså förhållandena med något väldigt bekant för de kristna i Rom, det som gäller för slavar och fria, ”för att ni ska förstå”. Han skriver att de troende var slavar tidigare, när de levde efter syndens lag, men att de nu har blivit befriade genom att dö med Kristus och begravas i dopet. För syndens- som en mästare till en slav- lön är döden, men Guds gåva är evigt liv. Och det livet börjar i en mening här och nu. Nu har synden inte längre makt över dem. De har blivit förklarade fria från synden.

Rom 6:1-7:
Vad ska vi då säga? Ska vi bli kvar i synden så att nåden blir större? Verkligen inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta leva i den?
Eller vet ni inte att alla vi som är döpta till Kristus Jesus är döpta till hans död? Vi är begravda med honom genom dopet till döden för att leva det nya livet, liksom Kristus är uppväckt från de döda genom Faderns härlighet.  För om vi är förenade med honom i en död som hans, ska vi också vara det i en uppståndelse som hans.
Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp ska berövas sin makt så att vi inte längre är slavar under synden. Den som är död är förklarad fri från synden.

Så det jag menar är, är du fri från synd? Blev du befriad genom dopet?

Read the rest of this entry