Jesu uppståndelse är kristendomens grundläggande mirakel

Paulus som har skrivit en stor del av Bibeln sammanfattade den kristna tron såhär:

”Jag meddelade er det allra viktigaste, vad jag själv hade tagit emot, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna, och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu lever, medan några är insomnade. Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna. Allra sist visade han sig också för mig.” (1 Kor 15:3-8). Att Jesus dog för våra synder skrev jag om för två dagar sen, det är genom att Jesus dog för oss som vi kan få evigt liv. Paulus lägger dock mest fokus på uppståndelsen, han radar upp alla som mötte Jesus efter att han hade uppstått från de döda. Varför gör han det?

Jo, för uppståndelsemiraklet bevisar att det Jesus predikade är sant, det är när vi ser att han lever som vi vet att han dog för oss.

Det här tog ett tag för mig att fatta. Jag tyckte det egentligen var lite obegripligt att de första lärjungarna talade så mycket om uppståndelsen. Jag tyckte bara att korset var viktigt, det är ju genom korset vi får evigt liv, det var där Jesus dog för oss och tog straffet för våra synder på sig, uppståndelsen såg jag som en kul bonusgrej (även fast jag insåg att det vore pinsamt om Jesus predikade evigt liv och sen dog själv) utan att ha någon större teologisk betydelse. Jag tror att anledningen till att jag inte förstod uppståndelsens betydelse var att jag inte var tillräckligt öppen för det karismatiska. Även om jag alltid trott att Gud kan göra under är det först på senare tid som jag förstått att mirakler är så oerhört centralt inom kristendomen att om man tar bort det övernaturliga finns det absolut ingenting kvar.

Det är det som gör uppståndelsen så central, att Jesus lever fast han dog är kristendomens grundläggande mirakel. Paulus skriver: ”Om det nu predikas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er påstå att det inte finns någon uppståndelse från de döda? Om det inte finns någon uppståndelse från de döda, har inte heller Kristus uppstått. Men om Kristus inte har uppstått, då är vår predikan meningslös och er tro meningslös.” (1 Kor 15:12-15)

Kristendomen handlar om evigt liv (Joh 3:16) så om man skär bort de dödas uppståndelse har man i ett enkelt svep gjort hela kristendomen totalt meningslös. Och uppståndelse från de döda är ett under. Döda kan inte uppstå enligt naturens lagar. Fundamentet i kristen tro är alltså att Gud gör under. Ett under är egentligen inget konstigare än att Gud talar eller handlar, och det är på grund av detta som vi betecknar Bibeln som helig, som vi ber till Gud, som vi döper, firar nattvard och leder människor till tro på Jesus. Paulus fortsätter förklara varför förnekelsen av uppståndelsen från de döda (jag undrar vad han skulle säga om förnekelse av alla under!) underminerar hela tron:

”Då står vi där som falska vittnen om Gud, eftersom vi har vittnat mot Gud, att han uppväckte Kristus, som han inte har uppväckt, om det verkligen är så att döda inte uppstår. Ty om de döda inte uppstår, har inte heller Kristus uppstått. Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är ännu kvar i era synder. Då har också de som insomnat i Kristus gått förlorade. Om vi i detta livet sätter vårt hopp endast till Kristus, och han inte har uppstått, då är vi de mest beklagansvärda av alla människor. Men nu har Kristus uppstått från de döda som förstlingen av de insomnade.” (1 Kor 15:15-20)

Återigen, sådana här Bibelställen brukade förvirra mig då jag ansåg att det är om man tar bort korset ur kristendomen som tron blir meningslös och vi är kvar i våra synder. Men Paulus argumenterar för att det är uppståndelsen som har denna roll, eftersom det är genom att Gud uppväckte Jesus som vi vet att hans budskap var sant. Vem som helst kan ju säga ”Nu dör jag för mänsklighetens synder” och sen hoppa nerför ett stup. Men Jesus snackade inte bara om det eviga livet, han demonstrerade det. Han är ”förstlingen” av de som uppstår från de döda, han visade att när han sa att de som följer honom kommer få evigt liv visste han vad han talade om.

Paulus själv kom till tro på Jesus för att han mötte honom som uppstånden (Apg 9:1-20). Han trodde att Jesus var en bedragare som var död, men när han själv mötte den Uppståndne kunde han högre än alla andra kristna ropa ”Jesus lever!” Alla kan få möta Jesus och se med egna ögon hans uppståndelsemirakel, men ofta kräver det att man av hela hjärtat söker sanningen och vill lära känna Gud. Människor som från början är fientliga till Jesus låter Gud ofta inte möta honom.

Jag har en god vän som vi kan kalla Elias. Han kommer ursprungligen från ett arabiskt land, och när han flydde till Sverige försämrades hans levnadsstandard till den grad att han ville ta sitt liv. Han bad i desperation: ”Gud, om du finns, visa dig för mig!” Han hade lämnat islam i sitt hjärta redan som barn. När han sedan somnade såg han sig sitta i ett stort knä, och han hörde en röst som sa: ”Jag är Jesus. Jag är din Gud.” Elias kunde inte se Hans ansikte, för det strålade så mycket, men han såg hålen i Hans händer efter korsfästelsen (och detta var innan Elias hade läst Bibeln och visste att det där står att Jesus fick sådana sår). Jesus sa åt honom att följa honom. Elias protesterade och sa att han knappt visste vem Jesus var. Då fick han se en kvinna i sin dröm, och Jesus berättade vad kvinnan hette och förklarade att hon skulle berätta mer om vem han är.

I tio dagar letade Elias febrilt efter kvinnan, och den tionde dagen var han nära på att ge upp då han plötsligt stelnade till: han såg samma kvinna som han sett i sin dröm gå framför honom. Instinktivt ropade han ut namnet Jesus hade gett honom i drömmen, varav hon vände sig om och undrade vad han ville. Han berättade om drömmen för henne, och hon log och svarade att hon var kyrkoherde i byns församling och att hon gärna berättade mer om Jesus för honom. Elias blev en brinnande kristen som på bara sju år har fört hundratals till tro på Jesus.

Den anglikanske prästen Mark Stibbe skriver i sin bok Prophetic Evangelism (s. 94-95) om hur han en natt julen 1980 plötsligt vaknade kl. 00:54. Han fann sig vara klarvaken utan att riktigt veta varför han hade slutat sova så tvärt. Plötsligt for dörren till hans sovrum upp. Underligt nog for den inte in i garderoben som stod intill utan den stannade tvärt med några centimeters mellanrum. Mark försökte lista ut hur det där egentligen gick till när något skedde som kom att förändra hans liv. Han skriver:

”In klev en lång, vit, strålande figur, över två meter lång. Jag såg på ansiktet men det gick inte att urskilja några anletsdrag. Ljuset var helt enkelt för starkt för mig för att kunna se särskilda drag. Men jag visste att det var ett ansikte.

Varelsen stod framför mig några sekunder. Jag var inte ett dugg skrämd. En hand sträcktes ut mot mig. Jag hörde orden ”Följ mig.” (se Mark 2:14). Figuren lämnade mig.

[…] Som ett resultat av det som enligt min tolkning var ett besök av Herren Jesus bestämde jag mig den dagen för att leva resten av mitt liv helt och hållet tillägnad Gud och jag påbörjade en process som ledde till att jag vigdes till präst i Church of England.”

Slutligen har jag ett exempel från mitt eget liv av ett möte med Jesus. När jag precis hade blivit kristen för fem år sedan ville jag verkligen veta att Gud finns, jag ville inte leva i en gissning. Jag bad därför att jag skulle få se Gud. Det var en djupt innerlig bön som jag ropade ut till Honom. Det var inget halvhjärtat utan något som brann i mig. Efter någon vecka började en märklig period i mitt liv. Jag upptäckte att när jag slöt ögonen kunde jag se Jesu ansikte som ett negativ framför mig, som om jag tittat på Honom med öppna ögon och sedan stängt dem. Detta pågick i ett och ett halvt år. Det spelade ingen roll vad jag egentligen hade tittat på med öppna ögon, när jag slöt dem såg jag efter en stund Jesus. Och vem du än är som läser detta, oavsett om du tror på Gud eller inte – be att du får möta Jesus. Han vill ge dig evigt liv, Han vill att du ska uppstå från de döda tillsammans med Honom, och Han lever och verkar än idag för att bekräfta detta.