Jesushistorier

”Jag tar min tillflykt till Herren, för att kunna tala om alla dina gärningar.” (Ps 73:28).

I min församling, Uppsala Mosaik, berättar vi Jesushistorier varje söndag. Det är ett ständigt inslag i Gudstjänstordningen, lika självklart som lovsång och predikan. Vem som helst får dela vad han eller hon upplever att Jesus har gjort i hans eller hennes liv den senaste veckan. Det har blivit många historier under årens lopp, vi har listat några här.

Jesus uppmanade Johannes Döparens lärjungar att berätta vad de ”sett och hört: blinda ser, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och för de fattiga predikas glädjens budskap.” (Matt 11). Apostlarnas förkunnelse berättade bland annat om hur Jesus gjorde ”tecken, under och mirakler” (Apg 2:22), ja, betoningen låg på Jesu mirakulösa uppståndelse från de döda. I Apg 15 står det om hur apostlarna kom fram till hur man skulle se på hedningar som kom till tro efter att Paulus och Barnabas berättat om de tecken och under Gud utfört genom dem bland hedningarna (v. 12). För att inte tala om hur två städer kom till tro när ryktet spred sig – när man berättade från person till person – om att den förlamade mannen Eneas hade blivit helad genom Petrus böner (Apg 9).

Bibeln i sig själv är ett tydligt bevis på vikten av att berätta om de under Gud gör ibland oss. Evangelierna beskriver vad Jesus ”gjorde och lärde” (Apg 1:1), och fram till korset – som är det viktigaste av allt – gick görabiten framför allt ut på att göra under. Majoriteten av textmassan i evangelierna som beskriver vad Jesus gjorde handlar om mirakler. Evangelisterna var sjukt intresserade av att skriva om mirakler som Jesus gjorde. De älskade att berätta Jesushistorier.

Med denna bakgrund är det märkligt att Mosaik är den enda församlingen i Sverige som jag känner till (om du har fler exempel, berätta!) som har Jesushistorier som ett regelbundet inslag i Gudstjänsten. Det kan finnas flera orsaker till det, som vi i så fall bör göra upp med:

1. Teologiska skäl. Vissa kristna pekar på att Jesus ibland förbjöd människor som Han hade helat att berätta om det (se tex Mark 7:36). Det man dock inte tänker på är för det första att samtliga dessa mirakler publicerades i världens mest lästa bok, för det andra att Jesus förbjöd folk – inklusive Sina lärjungar – att berätta att Han var Messias (Mark 8:30). Eftersom alla de mirakler som Jesus förbjöd människor att berätta har berättats för en massiv publik genom evangelierna måste det budet ha varit tillfälligt, precis som budet att inte berätta att Jesus är Messias var tillfälligt.

2. Pastorala skäl. Om man öppnar upp för alla att säga vad de vill under ett Gudstjänstmoment kan det uppstå problem, det inser nog alla pastorer. Detta gäller framför allt stora församlingar. Detta kan dock lösas med att man får anmäla sin Jesushistoria i förväg, så kan församlingens ledarskap försöka urskilja vad som sedan ska delas offentligt.

3. Liturgiska skäl. Många äldre kyrkor har en fastställd liturgi som man inte vill ändra på hur som helst, och det har jag största respekt för. Dem vill jag istället uppmana till att baka in Jesushistorier i predikan. Som jag skrev för några dagar sedan så inkluderade apostlarna Jesushistorier i de flesta av sina predikningar, så det finns ingen anledning till att vi inte skulle göra likadant.

4. Försiktighetsskäl. Föreställningen att mirakler lätt tar fokus från Gud istället för till Honom är utbredd i många kyrkor, vilket gör att även om man vet att under sker så är man försiktig med att tala om det. Och visst, om man är otydlig med att ge Gud äran uppstår det stora problem – som när Israel började tillbe kopparormen Gud hade använt för att hela dem med i öknen – men om man är konsekvent med att prisa Gud efter varje Jesushistoria så kommer miraklerna inte leda till fokus från Gud utan till Honom, som det står skrivet:  ”När folket såg det, greps de av fruktan och prisade Gud, som hade gett sådan makt åt människor.” (Matt 9:8).

Så ta och prata med de andra i din församling om ni inte ska ta och dela Jesushistorier i Gudstjänsterna! Låt mig avsluta med två Jesushistorier jag spelade in i förrgår:

7 kommentarer

  1. Vill bara tillägga att även om Bill gör en felaktig tolkning av Upp 19:10 i klippet ovan så håller jag verkligen med om budskapet om vikten av vittnesbörd.

    Gilla

  2. Micael. Du skriver: ”Med denna bakgrund är det märkligt att Mosaik är den enda församlingen i Sverige som jag känner till (om det inte stämmer, berätta!) som har Jesushistorier som ett regelbundet inslag i Gudstjänsten.”
    Menar du verkligen att du tror att ni är så unika? Du förstår väl att du inte har koll på alla församlingar i Sverige. Innan du gör sådana förhastade och okunniga uttalanden bör du väl ringa runt och fråga alla. Det är säkrare om du bara berättar det du vet (vad ni gör i Mosaik) och inte berättar om sådant du inte vet (hur alla andra gör). Jag uppskattar din iver och hängivenhet, men ibland tar du i för mycket. I vår församling har vi öppen mick i stort sett varje söndag. Då är det möjligt för alla som vill att dela med sig av vad Jesus har gjort i deras liv. Det är inte varje söndag någon berättar, men det händer ofta. I andra församlingar kallas detta ofta delgivning eller personligt vittnesbörd och det är inte helt ovanligt, i alla fall inte i mindre församlingar. I större församlingar har man ofta ett mer uppstyrt gudstjänstprogram och mindre frihet. Du får gärna göra ett studiebesök när du har vägarna förbi.

    Gilla

    1. Hej Jonas! Underbart att höra! Jag vet inte om jag var otydlig i att skriva att Mosaik är (fram tills nu) den enda församling jag känner till som har delandet av vittnesbörd som en bestående inslag i Gudstjänsten. Jag påstod mig inte ha koll på alla församlingar, jag bara räknade med de jag kände till, och med en snabbräkning i huvudet så har jag väl besökt nästan 100 församlingar under min livstid, så det är inte så jättevanligt enligt min erfarenhet. Men jag ville inte måla upp Mosaik som världens bästa församling utan bara peppa församlingar som inte delar Jesushistorier att göra det. Och er församlingsgemenskap är en förebild för mig på många sätt. Jag kommer gärna och hälsar på någon gång. 🙂

      Gud välsigne dig!

      Micael

      Gilla

      1. Hej Micael. Det låter bra. Det var din parentes (om det inte stämmer, berätta!), som fick mig att dra slutsatsen att du menade att du inte tror att det finns några andra församlingar i Sverige som gör det. Vi som läser kan ju inte invända mot att du inte känner till några.

        Gilla

  3. Vi har ett stående inslag av ”God stories” varje söndag i vår församling Ad Fontes, helst färska från veckan som gick och som hänt i våra egna liv. Saker som inte hade inträffat om inte Gud varit med! Det är otroligt uppmuntrande och vi har märkt en stor skillnad i gudstjänsterna sedan vi medvetet började med detta. Större förväntan och engagemang och tacksamhet! Det kan tyckas vara en enkel grej, men det har med sig stor kraft… eftersom den huvudsakliga aktören i berättelserna är Herren och inte vi själva antar jag! 🙂

    Gilla

    1. Fantastiskt! Ja, vi måste vara tydliga med att kyrkan inte bara bygger på det människor gör utan det Gud gör. Skriv gärna ned dem och berätta dem vidare, med personen i frågas tillåtelse förstås. Gud välsigne dig och er jättemycket!

      Gilla

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s