Ingen kyrka rikare än en annan – hur vi får stopp på den globala ekonomiska ojämlikheten

Ju vitare en församlings medlemmar är desto rikare är den. Kyrkan deltar alltså, precis som resten av världen, i global strukturell rasism genom ekonomisk ojämlikhet. Jag tycker istället att vi ska praktisera global ekonomisk jämlikhet, så att ingen kyrka är rikare än en annan; dels som ett profetisk tecken för världen, men framför allt för att vi på så sätt lindrar nöd och räddar liv genom att församlingar i utvecklingsländer får mer pengar.

Låter det utopiskt? Jag satte mig ner och skrev ett examinerande arbete i den ekonomikurs jag gått nu under hösten som beskrev hur kyrklig global jämlikhet kan organiseras praktiskt. Den kan ni ladda ner här: One Heart and Mind – a Challenge of Redistribution for the Global Church

För det första tror jag att kyrkan har större potential att skapa ekonomisk jämlikhet än stater, då kyrkan drivs av den Helige Ande och Anden gillar jämlikhet. Det finns ett starkt stöd för ekonomisk jämlikhet i Bibelord som Luk 3:11, 2 Kor 8:13-15, Apg 4:32-35 för att nämna några, så även om alla kristna ännu inte stöder tanken på ekonomisk jämlikhet tror jag att det går att vända opinionen ditåt i hög utsträckning.

När viljan sedan finns tror jag man behöver agera på två nivåer: samfundsnivån och församlingsnivån. Romersk-katolska kyrkan har en unik position på samfundsnivån då det är en gigantisk kyrka som utgör en enda enhet: den är inte uppdelad efter nationsgränser såsom många andra samfund är. Därmed har katolska kyrkan stor potential att kunna allokera resurser från rika länder till fattiga, så att alla kyrkoprovinser och stift har lika mycket pengar, justerat efter befolkningsmängd och faktorer såsom om området drabbas av naturkatastrofer eller om det finns några andra extra behov. Andra samfund kan samarbeta inom internationella organisationer såsom Lutherska världsförbundet eller Anglikanska samväldet för att se till att alla medlemssamfund är ekonomiskt jämställda.

Församlingsnivån är sedan relevant både för kyrkor innanför och utanför samfund som praktiserar ekonomisk utjämning, eftersom de hanterar pengar som aldrig når samfundsorganisationerna. Här föreslår jag att man bör enas om en internationell församlingsbudgetstandard, förslagsvis inom ramen för Kyrkornas världsråd. Denna standard bör ha en minimi- och maximigräns för flexibilitet och kreativitet inom vissa ramar. Församlingar som faller under minimigränsen har rätt att ta emot bistånd från de som har pengar över maximigränsen, vilket kan distribueras genom existerande missionsnätverk och -organisationer. Mitt förslag på standard är 100-300 kronor per aktiv medlem och månad.

Om denna reform genomförs kommer det innebära att rika församlingar får uppoffra en hel del medan fattiga församlingar kan bekämpa fattigdom och göra andra bra saker mer effektivt. Det lär finnas stort motstånd från rika kristna (som alltid) men för att övervinna detta bör man betona enheten i Kristi kropp och ivrigt rapportera vad pengarna nu gör ute på missionsfältet. Detta har visat sig fungera i församlingar såsom Cornerstone Community Church i Simi Valley, Kalifornien, som ger 50% av sin budget till mission, eller Antioch Presbyterian Church i Chonju, Sydkorea, som ger 70%.

Vad tänker ni? Är detta en naiv utopi eller ett bra alternativ till det galna, orättvisa system vi har idag där rika församlingar kan skita i fattiga om de känner för det?

Uppdaterat: Här är en relaterad debattartikel om prästers höga löner.

About Micael Grenholm

Charismactivist residing in Uppsala, Sweden. Editor for Hela Pingsten and pcpj.org. Author of Charismactivism. Love revival, justice, evangelism and kiwis.

Posted on 20 december, 2013, in Ekonomi och social rättvisa and tagged , , , . Bookmark the permalink. 8 kommentarer.

  1. Hans G Eriksson

    Nej, nej, nej! Och nej igen. Kenyaner springer långdistans fortare än sina vita konkurrenter. USA:s färgade vinner kortdistansloppen. De vita får finna sig i att bli omsprungna på varje distans utan att drabbas av beskyllningar för rasism.

    Om alla religiösa församlingar och riktningar ska ha samma ekonomi blir följden förödande utifrån de skilda förutsättningarna.

    Gilla

  2. Hans G Eriksson

    Kör på det om du inte godtar att jag menar det jag säger, att olikheter inte måste vara en funktion av rasism. Bästa sättet att komma till rätta med rasismen är att reducera den till de fall är det är fråga om rasism.

    Gilla

    • Men att vissa springer fortare än andra är väl en helt annan sak än att vita är ekonomiskt priviligerade? Är det något som inte kan förklaras med annat än strukturell rasism så är det att vita är rika. De enda kolonierna som är rika är de där vita är i majoritet, såsom Australien och Nya Zeeland. Varför är inte Kenya lika rikt som Australien? För där bor inte vita, Storbritannien hade inget intresse av att utveckla deras samhälle, utan tog deras resurser istället.

      Jag har skrivit om detta här: http://holyspiritactivism.wordpress.com/2013/05/27/crushing-the-spirit-of-apartheid/ Kolonialismen skapade inte fattigdomen men upprätthöll den och exploaterade andra länders resurser. Därför har vi den situation vi har idag, där vita länder är extremt rika medan svarta länder är extremt fattiga. Det är ingen slump, fattigdomen konstrueras och kontrolleras av människan i väldigt hög utsträckning. Jag kan rekommendera Nobelpristagaren Amartya Sen som skriver om detta i sin bok Development as Freedom. 🙂

      Gilla

  3. Hans G Eriksson

    Ditt engagemang och din entusiasm är inspirerande, men du rusar.

    Det finns svenska baptistförsamlingar i små gudsförgätna hålor som kämpar med sina elva pensionärers små besparingar för att kunna laga läckorna på kapelltaket, så att åtminstone barnverksamheten kan hållas igång av idel ideella krafter.

    Svenska kyrkan äger skog och andra tillgångar för miljardbelopp. Det finns pengar att hålla högmässa med två åhörare, en kyrkoherde, en kantor, en kyrkvärd och och så vidare. Stenkyrkan med högt i tak värms upp med större självklarhet än det lilla kapellet. En alldeles bedövande ekonomisk obalans – samma religion, samma ort. Dessutom betalar baptisterna till verksamheten i Svenska kyrkan på samma villkor som kyrkfolket själva. Det är befriande att baptisterna är tillräckligt vita för att inte göra anspråk på kyrkans skog med hänvisning till strukturell rasism.

    Förlåt, men jag är skeptisk till rasism som förklaringsmodell i alla tänkbara fall med olika etnicitet. En vit man och en svart ber mig förgäves om en favör. Den ena tycker att jag är ogin. Den andra har ännu ett bevis för att jag är rasist. Och jag blir bara trött

    Men, jag medger att du inte skulle anklagas för vare sig oginhet eller rasism. Där håller jag dig räkning. Du är ett övertydligt exempel på ett sant föredöme.

    Gilla

  4. Jag tycker att det låter ganska rimligt men otroligt svårt att faktiskt genomföra utanför t.ex RKK, eftersom det sällan finns någon med aktoritetet att genomföra detta.
    Det skulle kravas att det här hanterades av en internattionell paraplyorganisation som alla kyrkor kunde vara en del av.
    Summan du har föreslagit verkar dock tagen ur luften (?), först får man se hur mycket resurser den världsvida kyrkan har sen får man komma fram till en summa som justeras för olika faktorer som levnadskostnad, fattigdom m.m. (det är t.ex. mycket dyrare att leva i Sverige än det är i USA).
    Skar som vilka krav som ställs för att få vara med osv. är också viktigt och vilken motprestation som krävs och inte minst hur man ser till att folk inte slutar ge för att pengarna kommer att komma ändå.
    Men helt klart en ideal situation!

    Gilla

    • Hej broder!

      Ja, mitt förslag är att det hanteras av existerande paraplyorganisationer för de olika samfunden. Lutherska världsförbundet, anglikanska samväldet, internationella baptistorganisationer mm. Däri bestämmer sig olika nationella samfund för att samarbeta och jämna ut sina ekonomier.

      PPP skiljer sig mellan länder men jag tror man ska akta sig för att ta alltför stor hänsyn till det; konsekvensen kan ju bli att de rika kyrkorna är fortsatt rika. Snarare är grundproblemet skulle jag säga att kyrkor i rika länder anpassar sig efter den dyra normen istället för att skapa en motkultur. Mitt förslag är att man tar hänsyn till fattigdom, utsatthet för klimatförändringar mm så att kyrkor i fattiga länder blir lite rikare än de i rika länder.

      God jul och Guds välsignelse 🙂

      Gilla

  1. Pingback: Våga kritisera materialism och rikedom i kyrkan! | Hela Pingsten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: