Skevikarna – de radikalpietistiska 1700-talskommunisterna

Skeviks gård idag

Skeviks gård idag

En radikal kristen 1700-talsrörelse som påminner om Gråkoltarna var Skevikarna, uppkallade efter gården Skevik i Stockholms skärgård. Carl Alfred Cornelius, som var biskop i Linköping 1884-1893, skrev en visserligen tendensiös men ändå noggrann redogörelse för rörelsens uppgång och fall.

På 1700-talet var Finland en del av Sverige, och därmed tillhörde Åbo stift den svenska statskyrkan. På 1720-talet hamnade två bröder, Jakob och Erik Eriksson, inför domkapitlet och hovrätten i Åbo för att de vägrat delta i gudstjänst och nattvard. Skälet de uppgav var, enligt Cornelius, att den lutherska gudstjänsten inte stämde överens med det bibliska, apostoliska församlingslivet. De gav många exempel: läroämbetets upphöjdhet, barndopet och att behandla söndagen som en sabbat.

Rättsprocesserna pågick länge, bland annat för att hovrätten hoppades att bröderna skulle ta tillbaka sina irrläror, och medan processen pågick flyttade Erik och Jakob till Stockholm där de influerades av en radikalpietistisk gruppering ledd av Johann Konrad Dippel. 1934 landsförvisades de från Sverige.

Vid denna tidpunkt hade de skaffat sig flera anhängare som åkte med dem frivilligt ut i Europa. De åkte först till Danmark, sedan till Nederländerna och därefter Tyskland. Kringresandet berodde på att de inte lyckades hitta något ställe där deras radikala kristendomstolkning kunde tolereras. Jakob Eriksson dog 1737 i Hamburg och begravdes på en mennonitisk kyrkogård. Efter att ha rest omkring i elva år åkte sällskapet på 27 personer tillbaka till Sverige, som fått lite mildare religionslagar och lät dem som landsförvisats på religiös grund komma tillbaka.

En köpman vid namn Anders Almqvist köpte gården Skevik på Värmdö i Stockholms skärgård åt Eriksson och hans anhängare. Där levde de troende i egendomsgemenskap – Cornelius skriver att de hade en ”kommunistisk anda”. De bedrev jordbruk i viss mån men fick också många gåvor av rika familjer i både Sverige, Danmark och Tyskland som tyckte att Erikssons lära var spännande. 

Myndigheterna och statskyrkan lämnade gruppen ifred. Kyrkoherden i Värmdö, Erik Granholm, undersökte vad Skevikarna pysslade med, och Domkapitlet i Uppsala skrev till honom att om han ville skulle de kunna vidta åtgärder för att skingra gruppen. Men någon sådan begäran lämnades inte. Faktum är att när sällskapet anmäldes för att inte ha betalat skatt så insisterade Granholm på att de inte skulle behöva göra detta på grund av att många av dem var gamla och sjuka.

1761 dog Erik Eriksson, och Skeviks ägare Anders Almqvist tog över ledarskapet. Efter dennes död 1770 lämnades en stor förmögenhet till Skevikarna, som dock inte förmådde hantera detta utan lät gården förfalla. I början av 1800-talet uppstod sociala konflikter bland medlemmarna, pengarna tog slut, och rörelsen försvann.

Vad kan förklara statskyrkans plötsligt mjukare förhållande till denna ”kätterska” rörelse? Så sent som på 1800-talet behandlades baptismen väldigt hårdhänt som vi snart ska se. Min gissning är att Skevikarna helt enkelt ansågs ofarliga, och att kyrkoherdens välvilliga inställning gjorde att kyrkans högre ledning inte ägnade särskilt mycket energi åt dem.

About Micael Grenholm

Charismactivist residing in Uppsala, Sweden. Editor for Hela Pingsten and pcpj.org. Youtubing at Holy Spirit Activism. Love revival, justice, evangelism and kiwis.

Posted on 13 januari, 2015, in Ekonomi och social rättvisa, Kyrka och teologi and tagged , , , . Bookmark the permalink. 2 kommentarer.

  1. Intressant om sabbaten. Konstigt att inte fler Hängivna lyfter fram detta. Det ska ju trots allt vara ett ”tecken” mellan Gud och hans folk. Många är mest intresserade av att pracka på sin tro på andra tex lagstiftande mot abort. Försvarar du sabbaten Mikael?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: