Guds Son Människosonen

Ursprungligen publicerat på Ge och du ska få. Följ gärna vår bibelläsningsplan!

67 gånger kallar Jesus sig för ”Människosonen” i evangelierna. När jag stötte på det för första gången som nyfrälst så bekymrade jag mig inte mycket över det, tyckte mest att det var ett coolt nickname. Men jag har förstått att det också har gjort många förvirrade: ”Ni säger att Jesus är Guds Son, men själv kallar han sig för Människosonen! Det är ju motsatsen till att vara Guds Son!”

Nu säger Jesus också att han är Guds Son (i Joh 10:36 till exempel) men vid första anblick kan det verka som lite missvisande att betona att man är människors son, vilket 100% av alla andra killar på jorden är, när det rent unika med en är att man också är Guds son. Men faktum är att när vi undersöker ursprunget till ordet ”Människosonen” så framstår det tydligt att Jesus faktiskt bekräftar sin gudomlighet genom att identifiera sig som Människoson!

I Daniel 7:9-28 läser vi hur profeten Daniel ser en syn av ”den Gamle av dagar” som sitter på en tron av eld och som betjänas av tiotusentals änglar. Det är utan tvekan Gud han skådar, inte för att Gud i bokstavlig mening är en gammal gubbe utan för att det profetiska uttrycker det som vi i det här livet inte förmår se eller förstå i bilder som vi kan ta till oss. Fyra djur – ett lejon, en björn, en leopard och ett monster – dödas och förlorar sin makt, dessa djur symboliserar fyra politiska riken. Vi kommer tillbaka till dem. Daniel fortsätter:

”I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himlens skyar, och han närmade sig den Gamle och fördes fram inför honom. Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde som inte skall ta slut, och hans rike skall inte förstöras.” (Dan 7:13-14)

Det här är oerhört radikala saker för en jude att förmedla. Riket, makten och äran tillhör ju Gud, det är Gud som alla folk och stammar och språk ska vända sig till för att tjäna – och det är Gud som stiger ner från himlens skyar! ”Han sänkte himlen och steg ner
med mörka moln under sina fötter,
 han red på keruben och flög,
han svävade fram 
på vindens vingar.
” (Ps 18:10-11)

Människosonen som Daniel beskriver är helt enkelt både gudomlig och mänsklig. Fadern, den Gamle av dagar som fanns till innan tiden fanns till, överlämnar all makt på himlen och jorden åt Människosonen. Människosonen, Guds Son, är därmed kung i ett rike som aldrig går under – Himmelriket som vi blir medborgare i när vi tar emot hans frälsning!

De fyra djuren brukar man vanligtvis tolka som den babylonska riket (lejonet), perserriket (björnen), Alexander den stores grekiska rike (leoparden) samt Romarriket (monstret). Alla dessa riken väckte förundran och skräck under kommande generationer, men tack och lov så står det mäktigaste riket av alla för fred, frihet, försoning och frälsning:

”riket, makten och väldet över alla riken under himlen skall ges åt det folk som är den Högstes heliga. Hans rike är ett evigt rike, och alla välden skall tjäna och lyda det.” (Dan 7:27)

Amen!