Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har än en gång i en debattartikel hävdat att religiositet medför korruption och rasism. Han lanserade denna idé 2015 och redan då kritiserade jag hans ”metod” för att nå denna slutsats. Det är nämligen en metod som skulle ge de flesta C-uppsatser i statsvetenskap underkänt om studenter försökte använda den.
Jag är inte kvick att ifrågasätta professorer, jag har stor respekt för akademiker inte minst i den statsvetenskap jag själv har studerat. Därför är jag genuint förbluffad över hur Rothstein argumenterar i den här frågan. Jag skulle gissa att hans egen trosövertygelse, som jag utgår från är ateistisk, gör att han överger principer han normalt håller sig till i sin forskning. Jag har sett det fenomenet om och om igen när jag har närstuderat naturalister i mitt arbete med Dokumenterade mirakler.
Rothsteins metod går ut på att han jämför olika länder eller regioner: Afrika vs Europa, Syditalien vs Norditalien, södra USA vs norra USA, etc. Han noterar graden av korruption, rasism, spädbarnsdödlighet etc, samt graden av religiositet. Han finner då att mer religiösa områden kännetecknas av mer korruption, rasism, spädbarnsdödlighet etc. – och använder det som argument mot bland annat att tillåta religiösa friskolor. Barnen kommer ju bli korrupta banditer, eller dö, om religion får fritt utrymme.
Det finns tre gigantiska problem med detta. För det första använder han sig av variabeln ”religion”, ett begrepp vars definition enligt Nationalencyklopedin är ”en kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition”. Religion är alltför brett och omfattande för att kunna fångas i statistiska samband. Rothstein klumpar ihop alla religioner som existerar i en enda kategori och jämför det med sekularism, som i själva verket i princip alltid inkluderar religiösa och metafysiska föreställningar.
Låt mig ge ett exempel: även de flesta som inte tror att det finns en Gud tror att det finns ett människovärde eller mänskliga rättigheter. Men dessa saker kan inte observeras vetenskapligt. Människovärdet gömmer sig inte bakom levern. Tron att dessa saker finns på riktigt är minst lika religiös som tron att reinkarnation eller änglar finns på riktigt. Rothsteins dikotomi mellan ”religiösa” och ”sekulära” håller inte för kritisk granskning. Som Joel Halldorf visar i Gud: återkomsten har Europa inte lämnat religionen bakom sig och kommer förmodligen inte förmå det heller. Och om man mot förmodan skulle lyckas dra upp alla judeokristna tankegångar med rötterna finns det knappast någon intellektuell anledning att tro att människovärde och mänskliga rättigheter existerar. Ateismen i sig självt är fullständigt amoralisk.
För det andra blandar han ihop korrelation och kausalitet på ett väldigt pinsamt sätt. Rasister har i många decennier använt sig av Rothsteins metod: se hur korrupt och våldsamt Afrika är, vita människor är mycket mer civiliserade och moraliska! Detta är något som professor Rothstein borde veta, och ändå använder han sig av deras metod. Tänk om religiositeten och korruptionen är båda konsekvenser av en annan faktor, som exempelvis att det rör sig om fattiga och utsatta regioner och länder?
Det Rothstein struntar i att göra är att presentera någon slags mekanism som skulle göra att all form av religiositet gör folk korrupta och får deras barn att dö innan fem års ålder. Kanske är det så att alla världens religiösa ledare predikar att mutor är bra och att bebisar ska offras på altare? Inte? Så varför envisas Rothstein med att religionen och dessa samhällsproblem skulle ha med varandra att göra?
För det tredje byter Rothstein ständigt fot på ett halsbrytande sätt. Om religion gjorde att spädbarn dog och människor blev korrupta borde man kunne se det i Sverige också, eller hur? Det är trots allt i Sverige Rothstein vill förbjuda religiösa friskolor. Men Rothstein argumenterar inte för att jag och andra kristna tar mutor i större utsträckning än han själv, för det är en absurd tanke och något det inte finns bevis för.
Faktum är att han inte diskuterar data från Sverige alls, utan fokuserar istället på amerikanska studier som pekar på att evangelikala kristna i större utsträckning är rasistiska och har låg tillit till andra människor. Här blir återigen problemet med att klumpa ihop all ”religion” tydligt: i USA är ”evangelical” en social och politisk grupp minst lika mycket som en andlig, med stark koppling till ett parti vars ledare kallar afrikanska länder för skithål och mexikanare för våldtäktsmän.
Som Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, påpekar i en respons till Rothstein visar svensk forskning att svenska gudstjänstbesökare är mindre benägna att rösta på rasistiska partier. Aktivt kristna i Sverige har även stått på barikadderna för att hjälpa tiggande EU-migranterna, medan Rothstein vill förbjuda att ge pengar till dem som tigger trots att tiggeriforskningen tydligt visar att de som tigger bara får det sämre då.
Rothsteins tes är absurd och metoden han använder för att belägga den används normalt bara av rasister och skulle inte accepteras i en C-uppsats. Det är obegripligt att en professor sjunker till en sådan nivå.
Hela Pingsten 