Fyra anledningar till att ateismen inte kan förklara existensen av gott och ont

Skärmavbild 2017-11-10 kl. 16.50.28

Igår hade jag förmånen att få debattera mot humanisten Anders Hesselbom på ämnet ”Behöver vi Gud för att vara goda?” Debatten arrangerades av Svenska apologetiksällskapet och min församling Mosaik och samlade cirka 25-30 personer, både kristna och ateister.

Allt spelades in så ni ska få se debatten i sin helhet om någon vecka eller två. Redan nu vill jag dock dela med mig av första halvan av mitt inledningsanförande, om varför jag anser att vi inte kan motivera existensen av objektiv moral, eller moralisk värderealism, om Gud inte finns.

Låt mig först och främst definiera moralisk värderealism. Det är idén att moraliska utsagor är genuina påståenden om faktaförhållanden. En värderealist anser att moraliska fakta existerar och att vi har en plikt att följa dem.

Det är viktigt att förstå att värderealism inte är samma sak som universell moral. Värderealism innebär inte att alla människor eller kulturer skulle vara eniga om vad sann moral är. Tvärtom, om värderealism är sann så är påståendet ”kannibalism är fel” sant eller falskt oberoende av vad människor och deras samhällen tycker om det.

 

1095px-Os_Filhos_de_Pindorama._Cannibalism_in_Brazil_in_1557.jpg

Kannibalism i Brasilien, 1500-talet.


 

På samma sätt är värderealism inte samma sak som det som de flesta har en preferens för, och kan därför inte motiveras med en historisk-biologisk beskrivning av hur den mänskliga arten har kommit att föredra vissa beteenden. Att beskriva hur människan har utvecklats till att oftast tycka att något är rätt eller fel, är inte samma sak som att visa varför det skulle vara objektivt rätt eller fel.

Fyra argument

Låt mig nu ange fyra argument för min första tes, att om Gud inte finns kan inte moralisk värderealism vara sann.

1. Moraliska fakta är tankar

Propositioner som ”Våldtäkt är fel”, ”Rättvisa är gott” och så vidare är idéer som någon behöver tänka. Om vissa moraliska propositioner är normativt bindande för alla människor oavsett vad de tänker om dem så krävs det att någon som har auktoritet över mänskligheten tänker dem. Det räcker inte med en gigantisk astroid i det fysiska universum där dessa propositioner står på ett utomjordiskt språk, för även om det är imponerande har den stenklumpen ingen auktoritet över oss – och vi har uppenbarligen inte ens upptäckt någon sådan. Om Gud inte finns har vi skurit bort från vår världsbild något som tacksamt hade utgjort en auktoritativ moralisk tänkare.

2. Moraliska fakta är anpassade efter oss

Ett sätt som värderealism ofta motiveras ateistiskt är att hävda att moralisk platonism är sann, vilket innebär att moraliska fakta existerar i en idévärld utan synbar anledning. Men om vi antar att Gud inte finns är frågan dels hur denna idévärld kan existera utan att någon tänker den som jag nyss var inne på, och dels varför idévärlden har med oss att göra. Om Gud inte finns och det ändå finns en idévärld vid sidan om den fysiska världen är det rent statistiskt större sannolikhet innehåller idéer som inte har med oss att göra och som är helt obegripliga för oss. Men moralisk platonism hävdar att värderealismen är grundad i en idévärld som innehåller propositioner såsom ”Mord är fel” eller ”Behandla andra med respekt”. Det är omöjligt att förklara hur värderealismen kan vara så människoanpassad utan att hänvisa till en Gud.

3. Vi har kunskap om moraliska fakta

Ytterligare ett problem med ateistisk värderealism är hur vi får kunskap om de sanna moraliska fakta som finns i idévärlden. När vi säger att mord är fel oberoende av om någon eller några tycker det är rätt, menar vi inte bara att moraliska fakta existerar på ett immateriellt plan, utan dessutom hävdar vi att vi har fått kunskap om dessa fakta. Vi behöver inte hävda att vi har all kunskap om moraliska fakta för att vara värderealister, tvärtom räcker det med att vi hävdar en enda moralisk proposition som sann, exempelvis: kvinnor har samma värde som män. Den som inte tror att Gud finns har inte bara svårt att förklara hur den propositionen kan vara sann oberoende av vem eller vilka som tänker den, men framför allt hur i hela världen vi fick reda på att den är sann!

4. Vi har en plikt att följa moraliskt sanna regler

Men låt oss säga att det trots allt i en gudlös värld ändå finns moraliska fakta, som av en slump är anpassade efter oss och som vi har fått kunskap om på något sätt. Vad ger oss då skyldighet att bry oss om dessa moraliska fakta och agera enligt dem? Skyldighet och plikt kan enbart existera i relation till någon eller något som har auktoritet över en eller som man har en relation till. Jag har en juridisk plikt att följa lagen, annars kommer polisen och rättsväsendet, som har auktoritet över mig, att straffa mig. Men juridisk plikt är inte samma sak som moralisk plikt – det finns trots allt omoraliska lagar. Så vad ger oss skyldigheten att följa moraliska sanningar?


En världsbild där Gud inte finns har därmed extremt svårt att motivera varför det för alla människor skulle vara ont med folkmord eller människooffer, medan mänskliga rättigheter och mänskligt värde är något gott som alla människor bör tro på och förespråka. En världsbild där Gud är inkluderad har dock mycket lättare att förklara hur tankarna om moraliska fakta kan finnas, hur de kan vara anpassade efter oss, hur vi får reda på dem och varför vi har en plikt att följa dem. Så tror du att det är sant att alla människor är lika mycket värda eller att vi inte ska mörda människor, så bör du också tro på Gud för att vara konsekvent i din världsbild.

 

About Micael Grenholm

Charismactivist residing in Uppsala, Sweden. Editor for Hela Pingsten and pcpj.org. Author of Charismactivism. Love revival, justice, evangelism and kiwis.

Posted on 10 november, 2017, in Apologetik och filosofi and tagged , , , , , . Bookmark the permalink. 27 kommentarer.

  1. ”Den som inte tror att Gud finns har inte bara svårt att förklara hur den propositionen kan vara sann oberoende av vem eller vilka som tänker den, men framför allt hur i hela världen vi fick reda på att den är sann!”

    Snarare är detta ytterligare kvalificerat skitsnack, ty om det s.k. ”epistemologiska problemet för platonism” är sant så beror detta på att platonska objekt existerar utanför rumtiden, och att de därmed inte kan verka som orsak i en kausal serie av orsak och verkan. Men om detta är fallet så gäller det även för en Gud som, enligt t.ex. Grenholm, är utanför tiden; d.v.s. om ”det epistemologiska problemet för platonism” är sant så är det falskt att Gud över huvud taget kan skapa.

    Se IX:1.2 i bifogad länk.

    ”Propositioner som ”Våldtäkt är fel”, ”Rättvisa är gott” och så vidare är idéer som någon behöver tänka. Om vissa moraliska propositioner är normativt bindande för alla människor oavsett vad de tänker om dem så krävs det att någon som har auktoritet över mänskligheten tänker dem. ”

    Här gör Grenholm bort sig, ty om det enda sättet man kan hävda att en proposition (p) är moraliskt bindande för ett subjekt S är ”omm p befinner sig i ett medvetande (G) som har auktoritet över S” så förutsätter detta sanningen för följande metaproposition:

    p* = S bör följa de moraliska propositioner som härstammar från en tillräckliga auktoritet (G).

    Grenholm har nu två val: Antingen får han (i) acceptera att p* är ett axiomatiskt icke-naturalistiskt värdefaktum eller så är han (ii) tvungen att hänvisa till en metametaproposition av typen:

    p** = S bör följa p.

    I det första fallet är p* inte grundad i Guds auktoritet; i det andra fallet kan p* aldrig berättigas eftersom det leder till en infinit regress.

    Se II:1 och IX: 3 i bifogad länk.

    (Men jag håller på med en längre artikel som kommer att refutera både gudomlig konceptualism och modifierad platonism.)

    ”Ett sätt som värderealism ofta motiveras ateistiskt är att hävda att moralisk platonism är sann, vilket innebär att moraliska fakta existerar i en idévärld utan synbar anledning.”

    Utan synbar anledning? Tja, om moraliska propositioner är platonska objekt så är de nödvändiga och därmed finns det självklart ingen anledning till varför de existerar. Detta är exakt samma felaktiga invändning som jag tar upp i artikel II:3.

    ”Skyldighet och plikt kan enbart existera i relation till någon eller något som har auktoritet över en eller som man har en relation till. ”

    Exakt samma problem som påståendet att man bör följa moraliska påbud som härstammar från en tillräckliga auktoritet.

    Eftersom Grenholm uttrycker samma naiva och felaktiga uppfattningar om praktisk filosofi som man finner hos sådana ytliga tänkare som WLC så är det uppenbart att han borde vidga sina filosofiska vyer och sluta fokusera på bibelfundamentalistiskt trams.

    Inte heller diskuterar Grenholm sådana grundläggande saker som att det är betydligt rimligare för en värdeobjektivist att ha en icke-naturalistisk syn på värdefakta än en naturalistisk syn på värdefakta. Och med icke-naturalism menar jag här ”etisk icke-naturalism”, d.v.s. uppfattningen att om objektiva värdefakta existerar så måste de uppfylla:

    (1) Humes logiska distinktion mellan är och bör-propositioner.
    (2) Moores ”öppna frågans-argument”.

    Om så är fallet så kan Grenholm aldrig grunda moraliska propositioner i t.ex. påståenden om Guds natur.

    Se del IX:2.

    Uppenbarligen står Grenholm kvar och stampar på samma refutererade syn på objektiva värdefakta som jag grundligt vederlade för över ett år sedan.

    Länk: https://www.facebook.com/notes/johan-karlsson/contra-apologetica-artikelindex/1025193017612312/

    Gilla

  2. Jösses så dumt, man bara häpnar!

    ”någon som har auktoritet, gigantisk astroid” My god!
    Evolutionen har hos alla flockdjur sållat fram individer som är bra på sammanhållning. Sammanhållning kräver vissa moraliska beteenden som t.ex. tolerans. Dessa beteenden har således gynnats av urvalet och dom är både genetisk vidareförda genom årmiljonerna samt, i olika grad hos olika arter, inlärda.
    Människans moral är naturligtvis ”människoanpassad” precis som lejonens moral är lejonanpassad av det synnerligen uppenbara skälet att varje art måste ha ett ändamålsenligt beteende för att inte gå under i det naturliga urvalet.

    3.Kunskap om rätt eller fel är resultatet av hjärnans anpassning till den hårda verklighet som krävde gruppsammanhållning av djuret människa. Den kunskapen är dock påverkbar av olika kulturella och andra omständigheter och i vissa fall kan vi bringas att sätta denna gemensamma värdegrund åt sidan.

    Lustigt nog är det den som tror att Gud finns som har svårt att förklara hur det kan vara sant att kvinnor har samma värde som män, då det 10 budet säger att kvinnan är att jämföra med oxar och åsnor och andra saker som är mannens egendom.

    Det naturliga urvalet är ingen slump Micael och det vi kallar plikt att följa moraliska lagar är i själva verket grupptryck, som om vi bryter emot det får konsekvenser. På jägar/samlartiden var sannolikt konsekvensen att man blev utkastad ur gruppen eller att hela gruppen splittrades och gick under, vilket ledde till att det naturliga urvalet gynnade dom som inte hade ett sådant beteende. Idag tar sig grupptrycket uttryck i sociala koder och lagstiftning, vilket egentligen är samma sak som på jägar/samlartiden.

    Lustigt nog igen, är det den som tror att Gud finns som har svårt att förklara varför det skulle vara ont med folkmord, då Gud i GT beordrar just folkmord.
    Både på den här bloggen och SAS bloggen har jag stött på kristna som säger att dom folk som Gud ville utrota var ”onda folk”! Skamligt nog har jag inte stött på någon kristen som tar avstånd från sådana perversa vettlösheter och det säger oss att många kristna helt saknar moralisk kompass och är ur stånd att skilja på gott och ont.

    Gilla

    • Det är väl inte Micael som kommer med något dumt, tvärtom så presenterar han logiska argument som är svåra att bemöta även om man vägrar tro på Gud, utan det är som vanligt dina påhittade flockdjursargument som är absurda, eftersom det inte finns några som helst hållbara data som kan stödja dina tomma påståenden. Lika absurda är etiketteringen av människor som ”jägare/samlare” som helst saknar substans, både verklig och i historiska fakta.

      Det du beskriver under beteckningen ”naturliga urval” finns det tvärtom en dokumenterad historia om det motsatta. Ta exemplevis de nordiska stammarna (som vi älskar att beteckna som vikingar) framfart ända ner till Egypten, där det dokumenterats om att de fullständig avsaknad av de värdegrunder som den kristna tron står för. Mord, våldtäkt, rån, dryckenskap och okunskap av allt vad empati heter, var deras kännetecken, även INOM gruppen! Det var ENDAST rå satanisk styrka som krossade allt i deras framfart och slukade upp de starka på vägen. Inga rara och gulliga jägarsamhällen alltså, men JÄGARE var de i alla högsta grad! Den kunskapen är givetvis undanhållen de som har satt sin tillit till Illustrerad Vetenskap och SVT.

      Dessa nordbor var fruktade och ansedda i hela Europa och som ett exempel på det är att Ryssland är uppkallad av de roslagsfolk som landsteg i öster och kallades för ”ryssar” (dvs män från Roslagen, källa: bl.a Fädernelandets historia, 1952), vilka sedermera även de slaviska folken i området fick sitt namn av. Ruriks slätt satt ju på Rysslands tron i hela 700 år!

      Så vad innebär egentligen ”naturliga urvalet”, jo att de som är starkast vinner. Nu är det så att det faktiskt finns en Gud och det är hans vilja som råder. Så vad stoppade nordborna i Egypten, jo just Gud. Att inte tro på Gud har konsekvenser, både på det personliga planet och för hela folkslag, men på samma sätt som han sparade en liten rest som inte hade böjt knä för Baals bild, så kan han också spara vad han finner lämpligt.

      Gilla

      • Jo det Micael skriver är mycket dumt, men kanske inte lika dumt som det du skriver.
        Du spelar i en helt egen liga Thomas och jag tror faktiskt att du dessutom har en alldeles egen religion. Kanske delas dina tankar av någon annan extrem kreationist från någon annan planet, men här verkar du vara helt ensam. Därför får du nog stå ut med att jag inte alltid tar dig på fullt allvar och kanske inte kommer att slösa särskilt mycket tid på inlägg i framtiden.

        Gilla

        • Fast Anders, hur skulle du kunna bedöma det, när du inte ens tror på någon religion och har en minst sagt ytlig kunskap om det mesta? Kunskapsdjupet brukar stanna vid sådana begrepp som ”flockdjur” och ”jägare/samlare”. Föresten har du tänkt på vad som händer när en enda varg kommer in bland en flock får? De slaktar ALLA, så, så mycket hjälper den flocken!

          Gilla

        • Anders:
          Vad får du ut av att föra en monolog här? Att kalla folk för ”dumma” när de visar att dina argument inte håller känns otroligt pinsamt.

          Gilla

  3. Hmm nu gjorde programmet, eller om det var Gud, om min kommentar lite. Jag hade numrerat styckena, men det kanske inte gör så mycket.

    Gilla

  4. Jesus säger att vissa människor är ”god säd” och att andra människor är ”ogräs”. Att de är olika mycket värda framgår inte bara av de ord han väljer. Det framgår också av de privilegier respektive straff som utlovas till de båda grupperna. Den goda säden ska få lysa som solen i sin Faders rike. Ogräset ska kastas i en brinnande ugn.

    Så tror du att det är sant att alla människor är lika mycket värda, så bör du åtminstone inte tro på Guds andra person.

    Gilla

  5. Fredrik Idevall

    Vilken gud som avses framgår tyvärr inte av artikeln.

    Gilla

    • Risken att det är fel gud är ju nästan 100% då valet av gud mest handlar om geografi och historien är smockfull av olika gudar med samma sannolikhet som hans egen.

      Gilla

    • Vi kan ju utesluta många gudar om vi orkar öppna det som kallas för Guds Ord, ja faktum är att vi kan utesluta ALLA andra gudar, för hur lyder första budet?
      ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.”

      Gilla

      • Bibeln berättar att det finns många gudar.

        Jag vet att Herren är stor,
        vår härskare är större än alla gudar.
        (Ps 135:5)

        Den natten skall jag gå fram genom Egypten och döda allt förstfött i landet, både människor och boskap, och alla Egyptens gudar skall drabbas av min dom – jag är Herren.
        (2 Mos 12:12)

        Vi kan också läsa att Gud tycks ha ett slags rådsförsamling som består av andra, lägre gudar:

        Gud står i gudaförsamlingen,
        i gudarnas krets håller han dom.
        (Ps 82:1)

        En dag när gudasönerna trädde fram inför Herren var också Anklagaren med bland dem.
        (Job 1:6)

        Denna samling av lägre gudar kan ställas i relation till det ”oss” som finns i berättelsen om Edens trädgård (och som en del kristna vill tolka som syftande på treenigheten):

        Herren Gud sade: ”Människan har blivit som en av oss, med kunskap om gott och ont.”
        (1 Mos 3:22)

        Lite senare berättas det om ”gudaväsenden” som parar sig med människor:

        På den tiden – och även senare – när gudaväsendena låg med människornas döttrar och fick barn med dem, fanns det jättar på jorden. Detta var urtidens hjältar, och deras rykte var stort.
        (1 Mos 6:4)

        Därför är det helt logiskt att det första budet inte är ”Du skall tillbe mig eftersom jag är den ende guden” utan just ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.”

        Gilla

        • Fast nu handlar de Bibelorden om det som människor tillber som gudar och inte om faktiska, existerande, levande. Då finns det bara en. Kan rekommendera dig och Anders Åberg att lyssna in Jordan B Peterson. Han debatterar mot ateister utan att vara övertygad teist själv. Han är psykologiprofessor. Håller inte med om allt men han har många rätt vettiga tankar. Debatterar bland annat mot Sam Harris. Trots att de står väldigt långt ifrån varandra så präglas diskussionen av respekt mot den andre. Nåt för Anders Åberg att ta efter kanske?

          Gilla

          • Det tror jag inte alls, ni religiösa använder er titt som tätt av tröttsamma debattknep och ibland t.om. rena lögner, för att inte tala om huvudstrategin att aldrig besvara en kommentar där man blivit bortgjord. Överdriven snällhet är helt malplacerad här.
            F.ö. så har jag själv en hel del invändningar mot flera ateisters resonemang, b.la. Sam Harris.

            Gilla

            • …och ni ateister kan inte diskutera i sak, utan försöka ta till härskarteknik för att försöka vinna en diskussion. Biter dock inte utan tycker faktiskt synd om dig. Vet att jag inte behöver enligt dig, men gör det ändå. I diskussionen upplevs du, enligt mig, som bitter och osaklig. Att du har invändningar mot Sam Harris betvivlar jag inte. Snällhet efterlyses inte. Däremot nån form av hyfs, trots att du kan gömma dig vid ett tangentbord och häva ur dig oförskämdheter. Men det anser du väl själv inte att du är? Apropå bortgjord; du har ju inte kommit med ett enda argument som håller för granskning. Tror de flesta bara är trötta att diskutera med dig. Kan faktiskt vara så enkelt. Tack o hej.

              Gilla

              • He he, en sådan ilsken kille. Du som är så saklig kan väl tala om vilka av mina argument som inte håller för granskning då.

                Gilla

                • Du debatterar ungefär som Lawrence Krauss. Vilket betyder att du inte verkar ha problem med att dina resonemang inte håller ihop eller att de är fulla av motsägelser. Dina yttranden om objektiv moral t ex håller helt enkelt inte. Jag är verkligen inte arg. Men det är återigen ditt sätt att debattera; ömma tår och osakliga argument.

                  Gilla

                  • Eftersom du nu är osaklig själv och inte redovisar med SAKLIGA argument varför det jag säger inte håller ihop så verkar det som jag träffat en av dina ömma tår Martin.

                    Gilla

        • Hej!

          Någon teist som kan kommentera dessa bibelcitat? (Johan Franzons text) Vore intressant att höra er syn på saken!

          Vänligen,
          Annie Svensson

          Gilla

          • Hej Annie!
            Det är en uppsjö av lösryckta citat, som han sedan gör udda tolkningar av. Alla brev, böcker och texter i Bibeln är skrivna i en given historisk och kulturell kontext. Anledningen till att ingen orkar bemöta hans vilt spridda tankar om att det finns många verkliga gudar är att han medvetet har plockat citat ur kontext för att stödja det han redan bestämt sig för att ha sagt.

            I korthet: ”gudar” betyder nästan alltid i Bibeln ”avgudar”. Avgud kan vad eller vem som helst vara. Många människor idag avgudar sin mobiltelefon och kändisar. Det kan också handla om ideal eller egentligen vad som helst.
            ”Gudasöner” är ett ord som används i Jobs bok som är en poetisk allegori. Alltså, en text som blir väldigt märklig om man tar allt bokstavligt, den är helt enkelt inte skriven i det litterära formatet. Lika lite som man ska försöka läsa Sveriges Rikes Lag och tänka sig att det ska tilltala ens känsloliv som en poetisk text kan göra.

            Det är en märklig tolkning av lösryckta bibelverser. Intellektuellt oärligt, då han med all säkerhet inte kan ha läst någon av (de tusentals) duktiga teologer och bibelforskare som vigt sina liv och karriärer till att försöka förstå Bibelns texter.

            När en ensam dåre hittar på en helt egen avvikande teori kring något som är väldigt vedertaget – så är det i 99,9% bara galenskap.
            Så. Nu har Johan fått mycket mer uppmärksamhet än vad han förtjänar. 😀

            Gilla

            • Emil Norberg:

              Det jag skriver om är välkänt inom biblisk forskning. Att du inte råkar känna till det, gör inte mig till en dåre.

              Ett lättillgängligt exempel på hur kunskap om Gamla testamentet kan se ut på akademisk nivå, är professor Christine Hayes föreläsningar från Yale University, som jag varmt rekommenderar. De finns på Youtube. Här kan vi lyssna på vad vanliga studenter på en amerikanskt universitet får lära sig om exempelvis monoteismens framväxt i Bibeln. I de äldre textlagren finns spåren kvar av de många gudarna:

              ”The Hebrew Bible contains sources that exhibit features of what Kaufman has described as contemporary polytheism.”

              Men över tid blir texterna mer och mer monoteistiska. Liksom äldre texter redigeras, för att passa med senare tiders uppfattningar:

              ”Literate and decidedly monotheistic cirkles within Israelite society put a monotheistic framework on the ancient stories and traditions of the nation. They moulded them into a foundation myth that would shape Israelite and Jewish self identity and understanding in a profound way. They projected their monotheism unto an earlier time, unto the nations most ancient ancestors.”

              (Lecture 2. The Hebrew Bible in Its Ancient Near Eastern Setting: Biblical Religion in Context)

              Angående ”ensam dåre” och ”galenskap” med mera, så vill jag tipsa om de regler som finns för denna sida. Eftersom du tillhör sidans egna skribenter, kan det vara bra att känna till dessa:

              https://helapingsten.com/kommentarsregler/

              Liked by 1 person

          • ”ensam dåre” med tydlig adress till en namngiven person! Det hade ingen ateist kommit undan med på den här bloggen.
            Det säger mycket om den som skrev det.

            Ni religiösa använder bibeln på exakt samma sätt hela tiden.

            Gilla

  6. Hej!

    Jag tycker att det är förvirrande att olka bibelord, tydligen ska betraktas på så olika sätt. När det är konstigheter eller sådant som strider mot de värderingar som finns i vårt samhälle idag ” är de skrivna i en given kulturell och historisk kontext”. Och det är en inställnng som jag kan känna sympati inför.

    När det är extra underligt så hänvisas till teologer. Som du skriver finns det ju väldigt många ”tusentals” teologer, men dessa har ju olika syn på hur texter ska tolkas. Och jag tycker att du var väldigt hård mot Johan Franzon ovan, när du kallade honom för ”en ensam dåre”, när han tog upp några synpunkter på citaten.

    Om man nu ska tala om kontext så går det inte att förneka att grannfolken runt krigsguden Jahves anhängare, trodde på andra gudar. Och att dessa var reella för de människor som beskrev sin verklighet då.

    På Wikipedia beskrivs Jahve så här:

    ”Föreställningar om gestalten Jahve har utvecklats från att ha varit bronsålderspolyteistiska av gängse västsemitiskt slag, via henoteism (under 700-, 600- och 500-talet i allt vidare kretsar) och monoteism (från och med 530-talet) till filosofiskt sofistikerade system från och med senantiken: Under medeltiden exemplifierade med sådana trosföreställningar som omfattades av Maimonides eller Thomas ab Aquino.”

    Henoteism betyder: ”Henoteism (av grek. heis, genitiv henos ”en” och theos ”gud”), inom religionsfilosofi en gudsuppfattning som betonar en guds hegemoni, men som inte utesluter andra gudars existens.”

    I denna kontext kan jag inte se att det är konstigt att den gammaltestamentliga guden proklamerar att man inte ska ha några andra gudar jämte honom. Det tyder på att Jahve var medveten om andra gudars existens.

    Vänligen,
    Annie Svensson

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: