Är mitt mirakelargument ett cirkelresonemang?

I en kommentar i Facebookgruppen Vi som läser Dokumenterade mirakler uttryckte Annie Svensson kritik mot min bok Dokumenterade miraklers centrala argument (VOTEB-argumentet för mirakler i kapitel 14). Jag välkomnar verkligen en diskussion kring detta argument eftersom det i min mening är det viktigaste i hela boken.

Annie skriver:

[D]e argument som Grenholm formulerar är av teologisk karaktär, snarare än filosofisk. Flera argument är cirkelresonemang. Där slutsatsen föregrips i premisserna. Dessutom beskrivs de förhatliga naturalisternas sätt att argumentera som förkastligt. Grenholm råd till naturalisten är det här: ”Alla argument mot miraklers existens måste ta sin utgångspunkt i något annat än att mirakler inte finns…” (156)

I det gudsargument som presenteras görs flera svaga och felaktiga antaganden. Så motsäger påståendet i punkt två (Naturliga fenomen som förklarar VOTEB är okända) påståendet i punkt fyra (Sannolikheten att samtliga VOTEB beror på okända naturliga fenomen är mycket låg.). s. 231. Om nu de naturliga fenomenen är okända – hur går det då att påstå att inte alla VOTEB har naturliga orsaker? Det var ju okänt. Grenholm gör samma misstag som han varnade naturalisten från att göra – han förutsätter att mirakler finns.

Min respons:

För tydlighetens skull kommer här hela argumentet:

  1. Vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön (VOTEB) beror antingen på naturliga eller övernaturliga fenomen.
  2. Naturliga fenomen som förklarar VOTEB är okända.
  3. Många VOTEB finns.
  4. Sannolikheten att samtliga VOTEB beror på okända naturliga fenomen är mycket låg.
  5. Alltså är sannolikheten att minst ett VOTEB beror på övernaturliga fenomen mycket hög.
  6. Alltså är det mycket sannolikt att övernaturliga fenomen finns.

Annie menar alltså att premiss 2 och 4 säger emot varandra, detta för att om fenomen är okända så kan vi inte avgöra dess sannolikhet. Om jag har uppfattat hennes argumentation korrekt ser jag inte riktigt varför man behöver dra in premiss 2, då vore premiss 4 självmotsägande (eftersom den också innehåller begreppet ”okänd”).

Med det sagt är jag medveten om att premiss 4 är den mest kontroversiella premissen, och jag ägnar mest utrymme åt att försvara just den. Om premiss 2 skriver jag att den är uppenbart sann

”eftersom VOTEB är vetenskapligt oförklarliga när vetenskapen använder metodologisk naturalism. Det innebär med nödvändighet att eventuella naturliga förklaringar till VOTEB är okända, för vore de kända skulle det inte röra sig om ett VOTEB utan ett förklarligt, naturligt tillfrisknande som sammanföll med bön.” (Dokumenterade mirakler, s. 231).

Premiss 2 är mer ett tydliggörande än något annat, utifrån min definition av VOTEB.

Är det då omöjligt att avgöra sannolikheten hos något som är okänt? Nej, faktum är att vi gör det ganska ofta. När jag föreläser utifrån boken brukar jag fråga publiken varför det är varmt och ljust på dagen.

”Solen!” brukar någon svara då.

”Intressant hypotes”, säger jag. ”Jag håller inte med. Jag tror det beror på något annat, ett okänd naturligt fenomen. Jag kan inte ge några bevis för detta eftersom jag inte vet vad det är, inte heller kan jag beskriva det av uppenbara skäl. Men det är anledningen till att det är varmt och ljust på dagen, att solen är uppe då är bara en slump.”

Jag har än så länge inte lyckats övertyga någon. Vi betraktar alla denna hypotes som väldigt osannolik. Jag tycker inte man ska säga att den är omöjlig – vi kanske fått allt vi tror om ljus och värme om bakfoten – men det är fullt rimligt att beskriva det som osannolikt att det är något okänt snarare än solen som värmer upp oss.

På samma sätt kan okända saker vara sannolika. Om någon vinner 120 miljoner på lotto och varken media eller lotteriföretaget vet vem vinnaren är, betyder inte det faktum att vinnaren är okänd att det är osannolikt att en okänd person vunnit lotteriet – eller än värre, att det skulle vara osannolikt att lotteriet överhuvudtaget hade vunnits!

Så att naturalister hänvisar till det Okända ger dem inte frikort att hävda sin teori vara mer sannolik än mirakler. Så länge man inte kan ange skäl och argument till att betrakta okända naturliga fenomen som sannolika förklaringar till VOTEB så ser jag ingen anledning att betrakta dem som sannolika.

Annies svar på ovanstående:

Som jag ser det är ett av problemen med Micaels argumentation att ordet “okänd” laddas med helt olika möjligheter, beroende på om ordet befinner sig på naturalisternas planhalva eller om det befinner sig på mirakelsidan. Om vi tittar på premiss 2 (Naturliga fenomen som förklarar VOTEB är okända) så förklarar Micael i boken: ”VOTEB är vetenskapligt oförklarliga när vetenskapen använder metodologisk naturalism.” Micael kommenterar i repliken ovan: ” … att naturalister hänvisar till det Okända ger dem inte frikort att hävda sin teori vara mer sannolik än mirakler. Så länge man inte kan ange skäl och argument till att betrakta okända naturliga fenomen som sannolika förklaringar till VOTEB så ser jag ingen anledning att betrakta dem som sannolika.” Att någonting är okänt innebär alltså att dörren stängs, när vi befinner oss på den naturalistiska sidan.

Men när Micael beskriver det okända på sin egen sida av argumentationen – mirakelsidan – då låter det på ett annat sätt. Det mirakulöst okända är öppet och fullt av möjligheter. ”Tänk efter, hur kan du rimligtvis nå slutsatsen att något är omöjligt?” (s. 156) och ”Den som hävdar att mirakler är omöjliga för att han eller hon inte har sett dem, eller är övertygad om att ingen människa någonsin har sett dem, går därför för långt. Det är omöjligt att säga att något är omöjligt enbart baserat på observationer.” (s.158).

Det naturalistiskt okända är okänt på grund av den naturalistiska metodens misslyckande. Här anger det okända en brist, en kunskapsbrist. Här antyds inga möjligheter till tänkbara hypoteser eller förklaringar. Intressant i detta sammanhang är det som Micael i boken kallar den ”naturalistiska karusellen”. Det naturalistiskt okända innebär att vi inte ens kan föreställa oss vad som skulle kunna vara en förklaring. Allt som finns är en cirkulär, negativ bevisföring.

Det mirakulöst okända behandlas på ett annat sätt. Här finns det förslag på svar. Nämligen att det hela beror på mirakel. Det mirakulöst okända är fullt av optimism. Det finns en öppning mot något. Det okända kan här vara sannolikt. På sina föredrag ställer Micael följande fråga: ”Är det då omöjligt att avgöra sannolikheten hos något som är okänt? Nej, faktum är att vi gör det ganska ofta.”

Så till min invändning. Jag skrev: ”Så motsäger påståendet i punkt två (Naturliga fenomen som förklarar VOTEB är okända) påståendet i punkt fyra (Sannolikheten att samtliga VOTEB beror på okända naturliga fenomen är mycket låg.). s. 231. Om nu de naturliga fenomenen är okända – hur går det då att påstå att inte alla VOTEB har naturliga orsaker? Det var ju okänt.”

Jag menar att eftersom Micael behandlar det naturalistiskt okända som stängt och låst, så kommer premiss 4 som ett brev på posten. Men hur skulle det bli om “det okända” i stället laddades på samma sätt på båda sidor av diskussionen? Faktum är att det på den naturalistiska sidan finns väldigt många öppningar och möjliga förklaringar. Vi vet att människor blir feldiagnostiserade, att placebo och olika självläkande existerar. Och detta utifrån vetenskaplig kunskap, med metodologisk naturalism som grund.

Min slutreplik:

Det tycks mig som att Annie har backat från sin ursprungliga invändning mot VOTEB-argumentet. Snarare än att hävda att vi inte kan bedöma sannolikhet vad gäller det okända menar hon nu att jag betraktar okända fenomen på ett inkonsekvent sätt, beroende på om de är naturliga eller övernaturliga. Hon tycker att jag borde behandla okända naturliga fenomen (ONF) med mer ”optimism”, precis som hon anser att jag gör angående okända övernaturliga fenomen.

Det finns dock ett problem här. Jag pratar inte om okända övernaturliga fenomen, eller okända mirakler. Och innan någon anklagar mig för att vara inkonsekvent av just den anledningen vill jag förtydliga vad det egentligen är jag menar med okänt i detta sammanhang. Med okänd menar jag inte obevisad, utan ett steg längre: oupptäckt och obeskrivlig. Ingen kan beskriva vad ett ONF är för det ingår inte i vår kunskapsbild om världen: det är ett svart, obeskrivligt hål.

När någon säger ”jag tror det beror på något vi inte känner till” kan ingenting mer sägas om det, för vi kan inte beskriva vad detta okända är eller ens vad det skulle kunna vara. Det står i kontrast till saker som placebo, självläkning och feldiagnostiseringar, som alla är kända naturliga fenomen. Just de tre sakerna kan dock inte förklara VOTEB, eftersom VOTEB är vetenskapligt oförklarliga. De läkare som har undersökt VOTEB har inte kunnat se att placebo, kroppens egna funktioner eller andra läkares inkompetens ligger bakom tillfrisknandena (och jag har dessutom låtit andra läkare ge ”second opinion” för att minska risken att de första läkarna gör fel).

ONF kvarstår som den enda utvägen för naturalisten att hantera VOTEB just för att kända naturliga fenomen är uteslutna när experter inte begriper hur något kan ha en naturlig förklaring. Det enda andra alternativet till ONF rent logiskt är mirakler. Annie beskriver även mirakler som okända, troligtvis för att de inte ingår i hennes världsbild och hon inte tycker att det finns bevis för dem. Men min definition av okänd är som sagt inte obevisade. Teorier om hur Gud svarar på bön och övernaturligt botar dem man ber för har beskrivits och försvarats i tusentals år. De är inte okända på samma sätt som ONF, eftersom man kan beskriva idén om helande i ord.

Problemen som drabbar idén att alla VOTEB beror på ONF drabbar inte idén att vissa VOTEB beror på mirakulösa bönesvar av bland annat denna anledning. Att det dessutom är mer osannolikt att en förklaring står bakom alla observationer av en viss sort än bara några av dem spelar också in. Men det räcker med att några, eller till och med bara ett, av alla VOTEB beror på mirakler, så finns mirakler.

Här har naturalismen en enorm utmaning, och vad jag kan se kan man inte möta den. Existensen av VOTEB innebär alltså att naturalismen behöver överges, och mirakler behöver välkomnas in i ens världsbild.

6 kommentarer

  1. Då Micael säger att han välkomnar kritik av bokens centrala argument, vill jag gärna hänvisa till min egen recension av boken som just inriktar sig på detta centrala argument. Min kritik finns att läsa här:

    https://www.bokus.com/recension/1311514

    Utöver det som jag säger i min recension vill jag ge några ytterligare synpunkter.

    Utgångspunkten för den undersökning som Micael säger sig vilja göra är vissa fenomen som saknar känd förklaring, nämligen det han kallar vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön (VOTEB). Jag ansluter till Sturmark som menar att ordet ”oförklarliga” är missvisande. Men hur som helst, vi står alltså inför fenomen som saknar känd förklaring. Eller anser Micael verkligen i utgångsläget att vi gör det? Nej, jag tror faktiskt inte att han gör det. Jag tror att Micael i själva verket redan i utgångsläget har bestämt sig för att det finns en känd förklaring, nämligen att åtminstone vissa VOTEB beror på gudomliga bönesvar. Redan i kapitel 8, det vill säga långt innan han kommer fram till sin logiska uppställning där saken ska avgöras, pratar han om ”bortförklaringar”. Om det finns en BORT-förklaring så måste det betyda att det i Micaels värld redan finns en förklaring på plats. Denna förklaring, att det måste röra sig om övernaturliga ingripanden, smygs alltså in i resonemanget långt före kapitel 14 som påstås vara det kapitel där saken ska avgöras. Det som nu händer är att läsaren, som alltså under läsningens gång fått inpräntat att det finns en etablerad övernaturlig förklaring, ställs inför ”alternativa” förklaringar, dvs naturliga förklaringar. Återigen vaggas vi in i föreställningen att någonting redan blivit förklarat, eftersom vi nu får höra talas om ”alternativ”. Men när fick vi egentligen de övertygande beläggen för den ”ursprungliga” förklaringen? Vad är det för tungt artilleri som avfyrats på själva mirakelsidan som gör att denna förklaring fått status av etablerat svar som andra ”alternativa” förklaringsmodeller måste utmana? Det enda argument som jag hittar i boken som positivt försöker etablera att VOTEB verkligen orsakas av övernaturliga bönesvar, är att ”det ser så ut”. Som Micael skriver på sid 234: ”Som vi har konstaterat flera gånger tidigare ser ett mirakulöst helande ut precis som ett VOTEB om det väl sker.”

    Det är hela argumentet.

    Hur hade det sett ut om Micael inte hade föregripit sin slutsats utan verkligen förutsättningslöst hade försökt utröna vad som orsakar dessa fenomen? Till att börja med hade han måst definiera bön på ett sätt som inte förutsätter att det finns något övernaturligt. Det vill säga som ett mänskligt beteende. Han hade vidare inte kunnat skriva kapitel 8 (om ”bortförklaringar”) men heller inte kapitel 12 om varför alla inte blir helade, eftersom han även i detta kapitel föregriper något som han säger sig bevisa senare i boken, nämligen Guds existens. Detta hade medfört att han inte hade kunnat räkna bort alla ”misslyckade” böner, vilket skulle skapat ett stort problem för honom, precis som det är ett stort problem för ett läkemedelsföretag om väldigt många patienter inte blir friska av den medicin som testas. När det gäller bön finns det ju som bekant även en stark korrelation mellan bön och dödsfall, som han också hade blivit tvungen att hantera utan Gud i bakfickan. Och slutligen hade han i kap 14 blivit tvungen att beskriva potentiella övernaturliga förklaringar som precis LIKA OKÄNDA i utgångsläget som de potentiella naturliga förklaringarna. Med det utgångsläget hade de naturliga förklaringarna sopat banan.

    Gilla

    1. Hej Michael G.
      Att mirakel sker än idag när vi ber i Jesu namn är helt enligt Guds Ord och en verklighet, faktum och en sanning för alla oss som tagit emot Jesus i vårt hjärta. Att sedan helanden bortförklaras av de icke troende är helt logiskt då de saknar tro på ett Gudomligt ingripande.

      Att då övertyga icke troende genom olika argumentationsmetoder är oftast mindre lyckat och brukar dessutom sällan föra någon närmare sanningen om Jesus, vi vet att endast Han skall ha äran för sitt verk. Under som sker, ja även i jesu namn men där Jesus inte är i centrum skall vi vara extra vaksamma mot.

      Vi som tror, vet att Gud ligger bakom hela skapelsen, det finns nedlagt en naturlig helande och läkande kraft i allt Guds verk, vi bör därför ge Honom äran även för de naturliga helanden som sker runt omkring oss. Vi vet också att fienden gör allt för att skada och misskreditera Guds underbara skapelse, vi behöver därför manifestera Jesu seger och proklamera namnet Jesus, i Hans namn måste sjukdom och ondskan vika.
      Många helanden sker helt stilla utan någon större uppståndelse eller yttre uppmärksamhet vilket är bra då vi annars så lätt pratar bort helanden och sår tvivel genom att ständigt argumentera och försvara helenden inför icke troende, vilket tyvärr gör att vi focuserar på själva helandet, men missar förutsättningen för helandet.

      All ära till Jesus, endast Han är värd all ära, lov och pris för de helanden och mirakler som sker i Hans namn, naturliga likaväl som övernaturliga.

      Gilla

  2. Känner mig osäker på hur jag skall tolka ditt svar?
    Vi som tagit emot Jesus som vår Frälsare är alla kallade till missionärer, du och jag, precis där vi befinner oss. Du har säkert en alldeles speciell kallelse som inte jag eller någon annan har? Oavsett så är vi alla missionärer där vi är just nu. Vi är alla kallade till Jesus­ambassadörer, och utsända som missionärer på de platser Gud har satt oss.

    Gilla

    1. Det jag menar är att om du tänker att det är ”logiskt” att icketroende inte tror och att det ”oftast” inte går att få dem att ändra sig så får man en självuppfyllande profetia – man slutar då argumentera för den kristna tron och som resultat av det kommer få till tro. En missionär letar dock efter ständigt nya sätt att nå människor med evangeliet. Mitt mirakelargument har mig veterligen aldrig tidigare använts, så hur många eller få som kommer komma till tro pga det återstår att se. Men det är inte så att argument aldrig kan få ateister att börja tro på Gud. C.S. Lewis, Lee Strobel, Bob Ekblad och Craig Keener är bara några exempel på fd ateister som kom till tro på Jesus pga apologetiska argument för honom. Sen är det inte det enda som behövs, men det blir konstigt att utesluta det.

      Gilla

  3. Jag kan inte se att vår kallelse i första hand handlar om att genom argumentation övertyga de icke troende?
    Däremot uppmanar Jesus oss att:
    ”Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen”

    Men jag önskar dej verkligen Guds rika välsignelse i ditt fortsatta arbete med att missionera och övertyga de icke troende om att Gud gör under och mirakler än idag och inte bara på Jesu tid. Det är även många Kristna som behöver förstå och uppleva detta.
    Hoppas din bok får vara ett redskap för detta, det är dock bara Gud skall ha äran för sitt verk, men att vi får vara redskap i hans mäktiga hand.

    Gilla

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s