Jag var bara tolv år när Knutbymorden skedde, och fick intrycket att när Helge Fossmo dömdes så var historien över.
Men det var den verkligen inte.
Filadelfiaförsamlingen i Knutby har fortsatt vara en sekt i många år, där apokalyptisk slutenhet vävs samman med övergrepp och maktmissbruk.
Jag är så tacksam att Korskyrkan Uppsala lyckades nå medlemmar i församlingen och bidra till att sekterismen lades ned. Sånt här är fullständigt livsfarligt.
Peter Halldorf skriver på Dagens debattsida om att den fundamentalism som präglade Knutby finns på fler håll i den pingstkarismatiska rörelsen, och applåderas ibland på exempelvis pastorskonferenser:
Den fundamentalistiska läsningen av Bibeln fortsätter att vinna gehör därför att den erbjuder svar på människors livsproblem. Det har med rätta sagts att denna läsning av Bibeln inbjuder, outtalat, till ett tankens självmord. Det är därför den är så farlig. I Knutby drevs konsekvenserna av detta bibelbruk till sin dödliga spets. Från den rörelse som avlade Knutby förväntar sig många mer än avståndstaganden. Det oroar att markeringen mot den fundamentalistiska läsningen av Bibeln, som i dag finns på fler håll än Knutby, inte är mer resolut.
Jag håller med honom till ungefär till 50 procent.
Ja, Knutby präglades av en svartvit världsbild, och problemen som ledde till sekterismen finns även på andra håll i frikyrkligheten – i synnerhet där man föraktar teologisk utbildning och reflektion.
Men Halldorf beskriver Knutbys fundamentalism som ”bokstavstrogen” och söker härleda sektbeteendet till att läsa Biblen bokstavligen.
Bibeln säger dock inte bokstavligen att Åsa Waldau är Kristi brud, eller att Jesus ska komma tillbaka till Knutby i Uppland, eller att pastorer utövar andliga strider genom att ha sex med vem de vill, eller att Gud vill att Helge Fossmos hustru ska dödas.
Den roll Bibeln har spelat i att utmejsla denna destruktiva, förvirrade teologi har snarare varit allegorisk, dvs. bildlig, utifrån en tradition av att pastorn har den rätta tolkningen som alla ska underordna sig. Den bygger mer på påstådda uppenbarelser än på exegetiska utläggningar.
Problemet som jag ser det är inte huruvida man läser vissa passager bokstavligen eller bildligen. Problemet är ledarskapskulturen, bristen på insyn och, som Halldorf är inne på, att man inte tillåter nyanser.
Hela Pingsten 
Bra skrivet 🙂
GillaGillad av 1 person
Håller med dig, Micael. Tycker Halldorf missar rätt grovt med sin beskrivning.
GillaGilla
Det känns som om det Peter Halldorf kallar för ”fundamentalism” är den som på Bibeln som traditionellt rått inom pingströrelsen – på gott och på ont. Det som är positivt är att man hållit fast vid verbalinspirationen – det är inte så att den Helige Ande misslyckades med att få ner de ord han ville ha i Bibeln. Det negativa har varit att det inte funnits någon stark tradition av teologisk reflektion. Man ”läser som det står”, utan någon mer djupgående exegetik där man sätter in olika bibelverser i sitt bibliska sammanhang. Då finns alltid risken att predikanter rycker loss enskilda bibelverser och ger dem en egenartad tolkning.
Till detta kommer förstås den stora elefanten i rummet när det gäller karismatisk kristendom: predikanter som menar sig stå i direktkontakt med Gud, med förmåga ta emot ”profetiska tilltal”. Medlemmarna i Knutby må ha varit utsatta för en enorm psykisk press. Men grundprincipen bör vara att man som vuxen, myndig människa har ett ansvar att inte vara godtrogen. Om någon påstår sig ta emot meddelanden direkt från Gud, bör den spontana reaktionen vara: ”men vänta lite, hur kan vi vara säkra på det? Och om man väljer att tro på ett ”tilltal” som senare visar sig vara falskt, är det något man kan leva med?
GillaGillad av 1 person
Även jag håller med dej Mikael.
Tveksamt att som Peter Haldorf gör jämställa en pingstpastor som står upp och försvarar bibeln som Guds ofelbara ord på en konferens med det som skett i Knutby?
Halldorf behöver förklara vad han menar med fundamentalism och då speciellt kristenfundamentalism? Att utpeka en enskild person som kristi brud tvärt emot vad Bibeln lär och i löndom utföra mord, begå äktenskapsbrott, uppmuntra till sexuella synder, lögn och misshandel är knappast ķistenfundamentalism utan ren och skär synd som som bibeln tveklöst varnar och tar avstånd ifrån.
Halldorfs uttalande vittnar mera om hans ortodoxkatolska dragning där Bibeln inte längre betraktas som högsta skriftliga auktoritet utan endast en av många i en tradition som övertid bestäms och formas av en kyrklig elit?
GillaGilla
Jag tror att man kommer djupare i analysen om man tittar mer på vad (O-) trosrörelsen hade för sej i Uppsala och Sverige från sin start i början av 80-talet.
Fossmo tex hade innan flytten från Kristineham (där både han och jag växte upp) till Knutby en ”Livets ords-filial”.
https://www.dagen.se/debatt/knutbys-narhet-till-livets-ord-ar-obestridlig-1.239597
Det man försöker se i kopplingen mellan fel i pingst och händelserna i Knutby blir i sammananget mariginellt i jämförelse med vad trosförkunnlesen med Ulf Ekman i spetsen ställde till med. Visst har människor farit illa genom tiderna i en del pingstförsamlingar men inte på den nivån och och i den omfattning som avhopparna från Livets ord.
Att vara ”fel” tex och inte passa in efter en församlings syndakatalog är inte speciellt för pingst. Det finns i olika varianter genom tiderna i alla samfund.
Finns mycket att reflektera över. En sak jag tänker på är det här med att inte få samtala om saker i en sekt. När jag besökt sektliknande församlingar som mer eller mindre liknar den i livets ord har det inte sällan varit så att man når överhuvudtaget inte fram till människan man försöker tala med. Den bara slänger ur sej nåt och virrar iväg eller inte alls hör utan verkar befinna sej på en annan planet. Så olikt de första kristna. De första kristna begrundade skrifterna tillsammans, bad och spred evangelium om Jesus Kristus. Det var som om de aldrig tänkte på sej själva och sitt i fösta rummet.
GillaGillad av 1 person
Jag tänker att halldorf på ett sätt har rätt i att utmaningen ligger i pingströrelsens bibelsyn. Men jag skulle påstå att problemet finns i att pingst har en lika delar konservativ samtidigt liberal bibelsyn.
Dvs man har en hög bibelsyn i botten, i det närmaste verbalinspiration kombinerat med ett ofta ganska liberalt (fritt från kontext, lösryckt etc) sätt att tolka och lägga ut skriften.
Så i vårt DNA finns det en känsla av att man inte kan ifrågasätta det som påstås med hjälp av bibelord (hög bibelsyn) samtidigt som det genom åren varit ok att bygga läror på ganska lösa exegetiska grunder (liberalt).
Så halldorf har en del i sin analys som är rätt men missar en del
GillaGillad av 1 person
Bra poäng Samuel. Jag håller med, även om jag själv tycker att begreppen ”konservativ” och ”liberal” inte är särskilt klargörande i teologiska sammanhang (eller ens politiska). Men det stämmer att pentekostal bibelanvändning skiljer sig från cessatinistisk iom att man betonar den Helige Andes ledning i bibelläsningen, och medan det är positivt att bjuda in Gud i bibelläsningen så kan det i praktiken som du säger leda till att man promotar rätt urflippade tolkningar för att man är övertygad om att det är det som Gud har uppenbarat, och eftersom man ”läser som det står” och ofta motsätter sig teologisk utbildning och kontextanalys så försvårar man för andra att ifrågasätta ens egen tolkning. Snarare än att upphöja Bibeln som Guds Ord finns då risken att man upphöjer sitt eget ord som Guds Ord – och det skapar massiva problem!
GillaGillad av 1 person
Exakt! Problemet är ju inte i sig att man tror att bibeln är Guds ord. Men om man har ett väldigt högt tonläge kring vad det sedan innebär samtidigt som man tolkar relativt liberalt så kan det bli kaos. Ibland kan självklart det motsatta ske också, det blir bra, men risken ökar för dikeskörningar.
GillaGilla
När man hör de gripande berättelserna från fd medlemmar i sekten Knutby i den nyproducerade serien om det hela i 6 delar hos Svt slås man av hur medlemmarna trott på ledarna. De satte sin tillit till Åsa, Helge och några andra. Ledarnas ord blev lag. Det spelade ingen roll hur korkade bedömningar eller direktiv de utfodrade så gick en del medlemmar med på det. Några kvinnor som trodde på Åsa o C/O förleddes ut i skogen för att där tänka över sina ”synder” Där fick de stanna och sova i vindskydden. Äkta makar skildes åt för att den ena bedömdes vara fel. Barn skildes från sina föräldrar. Människorna gick med på det! Varför? Man visste inte på vem man trodde!
Jag klandrar dem inte. Mången gång har man trott mer på människor, speciellt om de verkat fantastiskt andliga eller på annat sätt speciella, än på Gud. Jämför man ledarna med Jesus blir det som natt och dag.
Där kan jag hålla med om att pingstsamfundet, med tradition från de stora talarna från Amerika har en större skuld i saken än de mer lågmälda lekmannasamfunden. I de ”höga samfunden” blir risken för högmod etc större. Fast de höga ledarna inom tex svk har väl inte heller alltid varit helt enkla att leva med.
Med detta sagt vill jag ge en eloge för de ledare och andra ansvariga från sekten som bekänner sina synder. Att göra det inför hela svenska folket är stort.
GillaGillad av 1 person
Halldorf har en viktig poäng som berörts lite grann i era kommentarer men kan tåla att förtydligas. Jag tar mitt exempel inte från Knutby utan från saker som hänt geografiskt nära mig, Kautokeino-upproret och Korpelarörelsen. I Kautokeino-upproret läste en lite grupp kristna nyväckta laestadianer om Gideon i Domarboken och , precis som det står, gick de ut för att mörda ogudaktiga fiender till Guds folk. De läste alltså precis som det står men utan känsla för kontext och exegetik läste de bokstavligt in sin situation av fattigdom och förtryck vilket slutade i mordbrand och mord.
När Toivo Korpela kom till lika marginaliserade människor i byar kring det nya gruvsamhällte Kiruna strade en rörelse som snabbt lösgjorde sig från Östlaestadianismen och Korpela, som knasigt nog fick ge namn åt rörelsen. Vid denna tid hade Kautokeino-händelserna gjort att man inom laestadianismen inte lät vanligt folk läsa Bibeln utan bara speciella lekmannapredikanter som utsågs på oklar grund bland inflytelserika män i församlingen.
Denna sekt inom sekten blev snabbt mycket konstig genom att de hade profeter som talade och en av dem var försteprofet, liksom Åsa Waldau(Rebecka Jakobsson) den som var Guds röst i sammanhanget. De använde sig också av Bibeln och tolkade den efter eget huvud. Profeten kom med läsanvisningar som att den ibland skulle läsas tvärtom och liknande, men i grunden var deras uppror mot predikanterna att läsa själva utan kunskap farlig. Resultatet blev något som låg långt ifrån normal kristen tro och bibeltolkning men båda händelserna byggde på en fundamentalistisk syn på Bibeln där varje bokstav kom direkt från himlen precis som Koranen gavs direkt från ängeln Gabriel i handen på Muhammed och därför i princip inte kan översättas.
Men ingen av dessa rörelser hade blivit av utan starka personligheter som ledde och vilseledde sitt sammanhang. De hade dock inte klarat detta utan att utnyttja tron på Bibeln som verbalinspirerad ord för ord (i detta fall den finska översättningen 1809 som hade en del missar i översättningen ovanpå allt) för att ge sig själva trovärdighet.
Jag tycker det ser exakt likadant ut i Knutby. Lösryckta Bibelsammanhang vrängs till lite hur som helst. Kristi brud nämns ju i Bibeln och genom kyrkohistorien är vi många som känt Jesu kärlek till oss som om vi vore hans brud, men ingen har tolkat det så bokstavligt som Knutby, mig veterligt. Hade inte församlingen haft en vana vid att ta lösryckta bibelverser som Guds direkta tilltal till församlingen utan minsta kritisk granskning eller tolkning tillsammans med andra kristna nu och i historien, hade detta inte kunnat hända. Bibelord i sms-form för att få en kvinna att mörda hade inte hänt om hon hade läst messet och sedan slagit upp bibelsammanhanget, därefter funderat och bett med andra kristna över ordet med hjälp av en biblisk uppslagsbok el.dyl. därefter hade hon sovit på saken. Hon hade då förstått att Gud inte uppmanar henne till mord. Samma sak hade gällt för de kristna i Kautokeino och Svappavaara.
Därför håller jag med Peter Halldorf till hundra procent- med tillägget att det också krävs psykiskt störda?/ psykopatiska?/ demonbesatta? ledargestalter som förleder dem som redan är lättledda genom en vana att inte ifrågasätta, absolut aldrig pröva och kritiskt granska, Bibeln och förkunnelse som säger sig bygga på den. I Livets Ord sa man ju att detta var en kritikdemon, i andra kallades det kätteri . Frukten blev densamma-ond.
Min tolkning(och den klassiska kristna tolkningen) av detta Bibelord: 2 Petr. 1:20-21 ”Och framför allt skall ni tänka på att man aldrig kan tyda en profetia i skriften på egen hand. Ingen profetia har förmedlats genom mänsklig vilja, utan drivna av helig ande har människor talat ord från Gud.” är att vi måste läsa tillsammans med andra och även ta in kyrkans hela tradition i hur man funderat kring detta. När jag kom att tala med en pingstvän, mild och god, snäll och genomhederlig på alla sätt, om detta bibelord sa hen att det betydde att man måste vara andedöpt för att förstå Bibeln och inte alls att man behövde konsultera någon annan kristen än mindre teologisk litteratur. Det säger en hel del.
GillaGillad av 1 person