Bloggarkiv

Ann Heberlein har fel om godheten

16797914_1317222921671660_3567230309590051302_o.jpg

Ann Heberlein

I en krönika i GP på juldagen, ”Älska dina nära medmänniskor först”, skrev Ann Heberlein om godhet. I sin text raljerar hon över alla de som kämpar för att i sin vardag vara goda medmänniskor:

Jag… anser nämligen att släktskap och närhet räknas. Jag har större ansvar för min dotter än för grannens dotter och jag bör vara mer lojal med min man än med vilken annan man som helst. Liksom omsorgsetikern Nel Noddings menar jag att vi har starkare förpliktelser mot våra närmaste. […] Vi måste helt enkelt göra skillnad på människor.

Hon tycks mena att människan inte har kapacitet att både ta hand om sina närmaste och samtidigt bry sig om andra som har det svårt. Vi tror på en annan väg, där vi tillsammans förändrar världen.

Sverige är ett av världens rikaste länder. Vi har världens sjätte rikaste befolkning enligt Credit Suisse. Nog borde det vara ett skäl till att vi både kan ta hand om våra familjer och andra som på olika sätt behöver vårt stöd, både ekonomiskt och socialt. Otaliga av oss klarar nämligen, tvärtemot vad Heberlein verkar tro, både att hämta barnen på förskolan och att hjälpa andras barn.

Read the rest of this entry

Aktivism, altruism och ekonomisk utjämning

mörbylånga

När jag besökte Mörbylånga Filadelfiaförsamling på Öland fick jag predika på deras husgudstjänst om aktivism! I det vävde jag in kärlek till nästan och invandraren, kristnas kall att vara altruister som bekämpar egoism och de ekonomiska implikationerna av det: rika ska alltid ge till de fattiga tills de inte är rika längre. Predikan börjar vid 14:25 då jag först sammanfattade föredraget om evangelisation som jag hade hållit kvällen innan samt svarade på lite frågor angående var offentlig evangelisation lämpar sig bäst i dagens samhälle:

Paulus skriver: ”Sök inte konflikt eller tom ära. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Se inte till ert eget bästa utan också till andras. Var så till sinnes som Kristus Jesus var” (Fil 2:3-5). Detta är en grundbult i kristen moral: vi ska sätta andra högre än oss själva. Vi ska bekämpa egoism och självcentrering hos oss själva men också hos andra. En kristen ska inte försöka gynna sig själv genom att exploatera andra, utan gynna andra genom att utge sig själv. Medlidande kräver uppoffringar, och det är både vackert och hederfullt.

Jag berättade om Francis Shongwe, den sydafrikanske pastorn som uppväcktes från döden i september 2003 och som jag fått äran att möta. Han betonade Luk 3:11, den som har två tröjor ska ge till den som ingen har. I Himlen finns ingen fattigdom och hunger och vårt jobb är att be och arbeta ner Himmelriket på jorden genom att bland annat utjämna ekonomiska klyftor. Så älskar vi vår nästa. Så är vi till sinnes som Jesus är.

Att rädda liv är en livsstil

Jag tycker det är fullkomligt underbart att se alla aktivister som kämpar för att pastor Jean ska hamna i säkerhet så brinnande knappra på sina tangenter, nätverka, pressmeddela, ringa politiker, media och organisationer, transkribera ohörbara meddelanden och göra tusen andra saker samtidigt. Flera har jobbat flera timmar per dag och bara liksom släppt allt. Det finns rätt mycket man kan bortprioritera när man ska rädda liv. Det känns liksom löjligt att ägna sig åt onödigheter då.

Innan pastor Jean utvisades skrev jag om hur vi måste engagera oss ännu mer för hungerbekämpning. Just nu pågår humanitära kriser på Afrikas horn, i Sahel och i Centralafrikanska Republiken som skördar många liv. Det här är kanske inte drömbudskapet för de som sliter häcken av sig i nuläget för att rädda pastor Jean: men människor kommer fortsätta sväva i livsfara även när Jean är i säkerhet. Behoven slutar inte.

Bibeln uppmanar oss till en självuttömmande, enkel och självförnekande livsstil där vi ”sätter andra högre än oss själva” och ”inte tänker på vårt eget bästa utan på andras” (Fil 2:3-4). Jobbigt va? Det är jobbigt att vara lärjunge till Jesus – ett kors ingår liksom i paketet – och i vår Västerländska kultur avskyr vi det jobbiga och altruistiska så mycket att vi försöker skapa oss en kristendom som bara ger oss en massa välsignelser utan att vi ska behöva lida och uppoffra. Men det är omöjligt. Han vill att vi ska dricka en kalk med Honom.

Att vara lärjunge innebär att aldrig någonsin blunda för de fattiga, lidande och döende. Att vara lärjunge innebär att fullständigt sluta leva för sig själv och tömma ur sitt liv för andras skull. Det är något självklart. Det är sånt man gör när en medmänniska håller på att dö nere i Kinshasa.

Och det är inget litet projekt som tar slut om några veckor. Det är kristen livsstil.

Dagen: 1, 2, 3. Sådan här dehumanisering tycker jag är fruktansvärd.

HÄR är senaste nytt om pastor Jean, idag kommer media ta upp hans fall ännu mer.