Jag tycker det är fullkomligt underbart att se alla aktivister som kämpar för att pastor Jean ska hamna i säkerhet så brinnande knappra på sina tangenter, nätverka, pressmeddela, ringa politiker, media och organisationer, transkribera ohörbara meddelanden och göra tusen andra saker samtidigt. Flera har jobbat flera timmar per dag och bara liksom släppt allt. Det finns rätt mycket man kan bortprioritera när man ska rädda liv. Det känns liksom löjligt att ägna sig åt onödigheter då.
Innan pastor Jean utvisades skrev jag om hur vi måste engagera oss ännu mer för hungerbekämpning. Just nu pågår humanitära kriser på Afrikas horn, i Sahel och i Centralafrikanska Republiken som skördar många liv. Det här är kanske inte drömbudskapet för de som sliter häcken av sig i nuläget för att rädda pastor Jean: men människor kommer fortsätta sväva i livsfara även när Jean är i säkerhet. Behoven slutar inte.
Bibeln uppmanar oss till en självuttömmande, enkel och självförnekande livsstil där vi ”sätter andra högre än oss själva” och ”inte tänker på vårt eget bästa utan på andras” (Fil 2:3-4). Jobbigt va? Det är jobbigt att vara lärjunge till Jesus – ett kors ingår liksom i paketet – och i vår Västerländska kultur avskyr vi det jobbiga och altruistiska så mycket att vi försöker skapa oss en kristendom som bara ger oss en massa välsignelser utan att vi ska behöva lida och uppoffra. Men det är omöjligt. Han vill att vi ska dricka en kalk med Honom.
Att vara lärjunge innebär att aldrig någonsin blunda för de fattiga, lidande och döende. Att vara lärjunge innebär att fullständigt sluta leva för sig själv och tömma ur sitt liv för andras skull. Det är något självklart. Det är sånt man gör när en medmänniska håller på att dö nere i Kinshasa.
Och det är inget litet projekt som tar slut om några veckor. Det är kristen livsstil.
Dagen: 1, 2, 3. Sådan här dehumanisering tycker jag är fruktansvärd.
HÄR är senaste nytt om pastor Jean, idag kommer media ta upp hans fall ännu mer.
Jag kände efter min första blockad, att nä, nu går det inte att gå tillbaka. Hur skulle man någonsin kunna sluta?
Att hålla det på en lagom nivå känns svårt, det får jag nog kämpa med. Man är ingen bra aktivist om man går in i väggen…
Bra skrivet, ville jag väl säga kanske.
GillaGilla
Passa på innan ni får barn… Fortsätt kämpa! frid
GillaGilla
Alltså står det inte ”Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras” jag tycker det är en viktig skillnad.
GillaGilla
Inte i grekiskan. Bibel 2000 har lagt till ett ”bara” som egentligen inte finns där och som ingen annan översättning jag har läst lägger dit. Men även de skriver ”sätt andra högre än er själva” i vers 3.
I vårt samhälle gillar vi inte altruism. Många menar att altruism inte ens existerar. Istället förespråkar man universialism, att man ska göra handlingar som gynnar andra OCH en själv. Altruismen säger att man ska göra handlingar som gynnar andra. Fil 2:3-4 är en tydligt altruistisk text. Vi ska sätta andra högre än oss själva. Det är det Gud kallar oss till. Inte universialism, utan altruism.
Gud välsigne dig!
GillaGilla
Alltså även om inte ”bara” finns i grekiskan så skiljer sig det från det du skrev dvs ”inte tänker på vårt eget bästa utan på andras” menar du att ”även” inte heller finns i grekiskan?
Jag är inte insatt i altruism eller universalism men att ”bara” tänka på andra och förringa sig själv skapar så många problem och i slutändan tror jag det kan leda till utbrändhet och missmod. Om jag älskar mig själv så kan jag älska andra men om jag hatar mig själv så hatar jag andra det känns självklart för mig. Jag kan hata synden och dess verkningar men jag har inte min identitet i den.
GillaGilla