Bloggarkiv

Syndanöd, misslyckanden och identitet i Star Wars: The Last Jedi

OBS! Spoilers i texten nedan. Om du inte har sett filmen och vill undvika avslöjanden så läs inte vidare. Och snälla, undvik filmen helt om du är under 15. Eller om du vill undvika bevittna våld, död och explosioner- men det är nog ingen nyhet.

By Filipov Ivo (Own work) [CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)%5D, via Wikimedia Commons

Intet nytt under solen. Eller ska man kanske säga ’under stjärnhimlen långt, långt borta’? Teman återkommer i den här nya trilogin från de tidigare filmerna i en salig mix. Än en gång har vi en stark antagonist som svikit sin mästare, lämnat den goda sidan och gått över till den onda genom att tro på den onde furstens lögner och ’döda’ sitt gamla jag. Vi får se samma antagonist berusad av makt vädja till den kvinnliga hjälten att lägga allt det gamla bakom sig och galaxen under sig tillsammans med honom. Makten som lockar. Och hjältar som tror sig kunna omvända denne tillbaka till den goda sidan. Som ”ser” att hans gamla goda jag inte är helt dött ännu.

Read the rest of this entry

Andliga kraftmätningar

”Pannkakskyrkan” låter ju som ett rätt harmlöst litet evangelisationsinitativ – Jesus och pannkakor liksom – men vi har faktiskt varit med om rätt häpnadsväckande saker när människors liv har blivit förvandlade på bokstavligen mirakulösa sätt. För några år sedan diskuterade en av mina vänner i Pannkakskyrkan här i Uppsala med en kille väldigt länge en kväll, den senare var involverad i nyandlighet och var intresserad av vad den kristna tron stod för. Pannkakskyrkemedlemmen fick be för honom och uppmanade honom till att söka Jesus. Killen tog några pannkakor och gick sedan hem, inte mycket mer hände då.

En tid senare var en annan av mina pannkaksvänner ute och surfade och fann ett blogginlägg som den här killen hade skrivit (bloggen finns tyvärr inte kvar, men följande baseras på vad mina vänner har återberättat för mig). Han skrev att han hade stött på en konstig grej som hette Pannkakskyrkan som gjorde starkt intryck på honom då ”en kille bad för mig och sa saker om mig som han inte kunde veta.” Denna profetiska demonstration hade berört honom på djupet, och han bestämde sig för att ”ta tag i andligheten igen” – som i hans fall innebar new age. Han tände massa ljus, tog fram alla möjliga andligt laddade föremål och åkallade andar. Dock märkte han hur stämningen i rummet blev väldigt obekväm och kylig när han gjorde detta, och han kom på att pannkakskillen faktiskt uppmanat honom att åkalla Jesus, inte någon annan. Så han tog fram några Biblar som hushållet hade, la dem framför sig och bad till Jesus.

Plötsligt blåste en vind inne i rummet som släckte ljusen och fick Biblarna att bläddras upp, alla till sidor där Jesus driver ut demoner.
Read the rest of this entry

Exempel på en bra predikant

Med förra inlägget i åtanke tänkte jag ge ett exempel på en predikant som är så seriös, radikal och ärlig att det ofta hugger till i hjärtat när man hör honom: Paul Washer. Följande klipp gör så ont att man svimmar.

Guds Rikes kraft

Ty Guds rike består inte i ord utan i kraft. (1 Kor 4:20)

När Paulus skrev detta till församlingen i Korinth hade han i åtanke lokala ledare som han kallar ”självsäkra” och ”uppblåsta”, som troligtvis opponerat sig mot vissa områden i Paulus undervisning och medfört att församlingen splittrats (1:10-11). Paulus skriver att han snart kommer komma till församlingen, ”och då får jag veta hur det ligger till, inte med orden utan med kraften hos dessa uppblåsta människor.” (4:19). Att tala stora saker hjälper inte om man inte har kraft. Faktum är, som vi ser ovan, att Guds Rike inte består av ord utan kraft.

Vad är då det här för kraft som Guds Rike består av? Är det makt, ära och rikedom, en häpnadsväckande show som väcker alla människors största beundran inför de personer som innehar kraften? Näpp, Paulus själv måste ju ses som en av de största ambassadörerna och spridarna av Guds Rike, och han skriver tidigare i samma kapitel:

Read the rest of this entry