Bloggarkiv

När mörkret sluter sig kring dig

david-monje-219913.jpg

Foto: David Monje, Unsplash

För några veckor sedan skulle NMR demonstrera i Göteborg. Det skrevs mycket om det, och likt de flesta fick det mig att känna en hel del. Min första reaktion var chock. Det kanske låter naivt, men jag trodde inte att det fanns så många som sympatiserade med nazistiska idéer idag. Någonstans tänkte jag att NMR nog var en moderniserad, förklädd variant av nazism – något slags nazism light där man måste gräva åtminstone lite för att hitta de där riktigt tydliga nazistiska idéerna.

Så snubblade jag över en artikel om NMR som hänvisade till deras valmanifest. Efter att ha läst igenom några av punkterna satt jag tyst. Det lilla hopp jag haft om att det kanske inte var så illa låg som en punkterad ballong i mitt inre. Det var nazism i ren form, öppen för världen att beskåda, utan ens ett försök att maskera sig som något annat.

Sedan dess har jag funderat av och till. Hopplösheten har hela tiden lurat runt hörnet och försökt dra ner mig i sitt lömska gap. Hopplösheten över polariseringen, över brustna förtroenden för politiker, över sinnen som hårdnar. Utan att jag märker det har hopplösheten obemärkt ändå lyckats smyga sig in, tätt följd av frustrationen, vanmakten och till sist – cynismen. Stenhjärtat.

Älska era fiender och be för dem som förföljer er.

Orden står där. Stirrar mig i ansiktet. Orubbliga.

Read the rest of this entry

Ett ljus i mörkret

Jag skulle egentligen publicerat något helt annat idag, men på grund av de senaste dagarnas händelser blev planerna ändrade.

I veckan har vi läst om ofattbara gasattacker i Syrien. Filmer spelas upp i flödet på facebook, så grymma att jag velat kasta telefonen i väggen och skrika rakt ut i förtvivlan. Och igår, terrordådet mitt i Stockholm centrum. Den ondska vi tidigare litegrann kunnat hålla på avstånd stod helt plötsligt mitt framför oss. Nu kunde vi inte längre skrolla förbi, inte när det gällde människor som kunde vara släkt och vänner.

Jag vet att många nu är rädda. Arga och ledsna. Som känner att det inte finns något slut på den smärta och nöd som råder i världen. Jag har själv gråtit många tårar denna veckan, och gårdagens attack i Stockholm känns fortfarande overklig.

I tider som detta känns det extra viktigt att vi som tror på Jesus också kan visa för människor att det finns ett hopp. Ett ljus. En källa som aldrig sinar. Som endast vill väl. Som kan komma med tröst, även om allt känns svart. Vi måste finnas där nu. Det är dags att kliva fram ordentligt och visa att ljuset övervinner mörkret.

Så låt oss be. För Stockholm. För Syrien. För världen. För de som är skadade, som sörjer eller är rädda.

Jag önskar er alla Guds frid!

Påskmirakel i Jerusalem

Detta fantastiska vittnesbörd kommer från den ortodoxa bloggen Gäst och främling av Mikael Fälthammar.

Den heliga elden.

”Det händer ofta att ikoner gråter när Himlen vill visa sin närhet till oss. Vi har också helgon till vilka Gud ger många andliga gåvor. Men inga av dessa mirakler har en så djupgående och symbolisk innebörd för oss som den heliga eldens mirakel. Det är nästan som ett sakrament. Elden gör Kristi uppståndelse så verklig för oss, som om han dog för bara några år sedan,”

– hans salighet patriark Diodorus I

Den heliga elden

Den heliga elden

Varje år vid samma tid, på samma sätt och på samma plats sker ett av de största Kristna miraklen inför världens ögon: den heliga eldens mirakel. På påskafton, den heliga lördagen, samlas troende från hela världen vid den heliga gravens kyrka i Jerusalem för att ta del av denna händelse. Vid denna tiden faller nämligen Guds eld från himlen och tänder mirakulöst patriarkens ljus och kyrkans alla lampor.

Read the rest of this entry