Karismatik i öknen

Det karismatiska blomstrade i urkyrkan, men efterhand gick det tyvärr tillbaka. En av kyrkofäderna skyllde det bl. a. på gnostikerna, som ofta hade ett överdrivet och snedvridet fokus på karismatik vilket gjorde att den renläriga kyrkan distanserade sig från det (ungefär som dagens snedvridna karismatik som t. ex. framgångsteologer predikar leder till att folk distanserar sig från frikyrkan). När det karismatiska i kyrkan hade börjat svalna dök montanismen upp. Det var en dåtidens pingströrelse som predikade andedop, tungotal och de karismatiska gåvorna.  Tyvärr spårade montanismen ur (det klassiska: Jesus kommer om en vecka och därför ska vi samlas på det där berget och vänta på Honom), vilket gjorde att kyrkan ännu mer tog avstånd från det karismatiska.

Efter ytterligare 100 år var kyrkan riktigt sval och det karismatiska talades det inte alls mycket om annat än när man läste Bibeln. Men då kom ökenväckelsen som vände upp och ner på kyrkan.

Antonius
Antonius

År 271 sålde egyptiern Antonius allt han ägde och började leva som eremit. Efter att ha brottats med djävulen psykiskt och fysiskt och stängt in sig i 20 år för att be startade han det alla första munkklostret ute i den egyptiska öknen. En munk skulle leva mycket enkelt, äga allt gemensamt med bröderna, ständigt be, lära sig Skriften utantill och befria människor från andligt förtryck.

Berättelserna om ökenfäderna är fascinerande. De hade en oerhört radikal syn på pengar, själva hade de sålt allt och de uppmanade rika att göra likadant och inte behålla sitt överflöd för sig själva när människor svälter. De stämplade framgångsteologi som en irrlära och varnade ständigt om rikedomens lockelser. Samtidigt var de oerhört karismatiska. Det berättas om Makarios Egyptiern att han utfärdade sex helanden per dag i genomsnitt. Antonius drev i Jesu Namn ut demoner från alla som kom till honom. Paulos den Enfaldige, Benjamin den sjuke… listan kan göras lång på de som tjänade människor med sina nådegåvor. Alla poängterade att de inte kunde gör något i egen kraft och gav alla ära till Jesus.

Även om man blir imponerad av gudsmän som Smith Wigglesworth måste man komma ihåg att inte ens han, trots att han aldrig läst en annan bok än Bibeln och bad till Gud åtminstone en gång i halvtimmen och helade människor på löpande band, överträffade ökenfäderna. Det karismatiska var inget som uppfanns på Azusa Street, om och om igen har munkar och nunnor döpts i Ande och eld genom historien. Och ökenfäderna var de första av dem.

3 kommentarer

  1. Du hänvisar till att gnostikerna skulle ha skulden till avtagande karismatik men vad är munk- och klosterliv om inte gnosticism?

    Ulf Ekman skriver i juni, 1989 i Magazinet:
    ”Ganska snart växte munkväsendet fram. En av grundpelarna i munkväsende och ordensväsende är askesen. Genom att ta avstånd från och förakta det materiella och späka sig från det jordiska skulle man uppnå det himmelska.”

    ”Askes är inget kristet. Det är gnosticismen som föraktar det materiella. Kristendomen ser allt skapat som en gåva av Gud och föraktar inte Guds gåvor utan förvaltar dem. ! Tim 4:1-3 talar om att det är domenor som inspirerar läror som föraktar och förkastar äktenskapet.”

    Det här kan jag bara hålla med om. Askes och klosterväsende är ett gnosticismens och religionsblandningens barn.

    I Pred 5:18-18 läser vi

    Se, detta är vad jag har insett: Det är gott och skönt att människan äter och dricker och gör sig goda dagar mitt i sin möda, när hon strävar under solen, de levnadsdagar som Gud ger henne. Ty detta är hennes del. Om Gud ger rikedom och skatter åt någon och dessutom förmåga att njuta av det och ta ut sin del och finna glädje i sin möda, då är det en Guds gåva.

    Jag tror snarare att det är kyrkofädernas fel att den karismatiska dimensionen trycktes undan. Flera av dessa ”fäder” har skrivit bra saker men merparten är filosoferande sökare utan rötterna i GT, Gud ord.

    Om vi har rötterna i Guds ord istället för filosofi och kyrklig tradition tror jag att vi hamnar mer rätt. Dessutom ska vi inte tro att helande nödvändigtvis är från Gud i enlighet med Guds vilja (som vi finner i Bibeln).

    Matt 7:22-23
    ”Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn*och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!”

    Guds frid och välsignelse!

    Gilla

    1. Ökenfäderna tog tydligt avstånd från gnosticism. De hävdade inte att det materiella i sig var ont, eller att det skapats av en ond skapargud. Men de menade att för att ha fokus på det andliga måste man ta bort fokuset från det materiella. Visst tycker även jag att några av dem överdrev ibland. Men man kan inte kalla alla munkar för gnostiker.

      De ökenfäder som jag har läst om och skriver om ovan kunde Bibeln utantill, så jag skulle säga att de var mycket väl grundade i både GT och NT. Munkar som influerades av hedniska filosofer fanns säkert också, men det är inte de jag menar.

      Jag håller inte med Ulf Ekman i hans syn på ekonomi. Jag kommer snart dra igång en serie blogginlägg som behandlar om en kristen kan vara rik. Där kommer jag bl a behandla Pred 5:18.

      Gilla

    2. En sak till: 1 Tim 4:1-3 säger inte att celibat är inspirerat av demoner, utan föreställningen att ALLA måste leva i celibat. Paulus uppmanar ju till celibat i 1 Kor 7.

      Nu känner jag att jag gått emot dig tillräckligt så jag vill avsluta med att säga att jag håller med dig om att Matt 7:22-23 är ett viktigt Bibelord. Allt är inte guld som glimmar. Det kommer jag skriva mer om på den här bloggen.

      Gilla

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s