Hur mycket alkohol innehöll NT:s vin?

Dagen skriver att vissa församlingar inom Svenska kyrkan har börjat eller funderar på att införa starkvin i nattvarden för att minska spridningen av svininfluensa… man har även börjat diskutera huruvida man ska använda bara en bägare i influensatider (men det är vi nästan redan vana vid i frikyrkan, jag deltog i den Heliga Nattvarden igår i Uppsala Pingst och där var nästan 100 % av vinet fördelat i ”enportionsbägare”). Huruvida det är Bibliskt eller inte med enportionsbägare har jag inget att säga till om, där har jag ingen åsikt i frågan, däremot tycker jag att det är olycligt att man tillåter vinet ha än mer alkohol i sig än det redan har. Alkoholhalten i de flesta nattvardsvin är redan för hög, med Bibliskt mått mätt.

Frågan uppmärksammades av mig först när jag läste ett inlägg på Mikael Karlendals blogg där han ivrigt gick emot dem som ville ha alkoholfrit vin i Nattvarden och pekade bl a på 1 Kor 11:21 som bevis för att man använde alkoholhaltigt vin, eftersom man inte kan bli berusad av alkoholfritt. Jag håller med honom om att man drack alkoholhaltigt i den första kyrkan. Frågan är dock hur stor alkoholhalten var. Paulus tal om att ”vissa av er dricker er berusade” handlar ju snarare om en överdrift (i stil med ”vissa av er äter er sprickfärdiga”).

Jag forskade vidare i frågan och hamnade på den kristna nykterhetsrörelsen Vitas hemsida. Där fanns en artikel som belyste hur mycket alkohol vin innehöll på NT:s tid. I antiken blandade man alltid vin med vatten, vilket gjorde att alkoholmängden givetvis sjönk drastiskt. Saxat från artikeln:

De grekiska författarna diskuterar hur mycket vatten som ska tillsättas till det alkoholhaltiga vinet. Låt oss se på diskussionen. Homeros nämner tjugo delar vatten till en del vin, och det bör vara ett sådant vin som Odysseus prisar i den stora dikten om hans irrfärder. Plinius d. ä. nämner åtta delar vatten till en del vin. I ett verk av Athenaeus, Den lärde banketten, skriven omkring 200 f. Kr, finns en samling uppgifter från tidigare författare om dryckesseder. Här citeras Aristofanes med blandningen 3:2, Hesiodos 3:1, Alexis 4:1, Diokles 2:1, Ion 3:1, Nikochares 5:2 och Anacreon 2:1.
Ibland går proportionen ned till 1:1, men det ska då observeras att en sådan blandning kallas för starkt vin. Att dricka ett sådant kallas för en skytisk eller barbarisk sedvänja. Mnesitheus av Atén skriver om vinet: ”Blanda de hälften av varje, och du blir sjuk; blanda det inte, och du får kroppsligt sammanbrott”. Poeten Euenos från 600-talet f. Kr skriver: ”Det behagar vinet att vara det fjärde, blandat med tre (vatten)nymfer. Plutharchos fastslår: ”Vi kallare blandningen vin, fastän större delen av innehållet är vatten”.

Det grekiska ordet oinon betyder alltså vattenblandat vin. Det var detta vin som användes i urkyrkans och fornkyrkans Nattvard. Saxat från samma artikel:

Justinus Martyren, omkring 150 e.Kr. beskriver nattvarden sålunda: ”Bröd brytes, och vin och vatten, och ledaren sänder upp böner och tacksägelse.” Hippolytos och Cyprianos tillägger blandandet av vin och vatten en teologisk betydelse. Både oblandat vin och bara vatten befanns vara oacceptabla vid Herrens måltid. Clemens av Alexandria skriver: ”Det är bäst för vinet att bli blandat med så mycket vatten som möjligt, ty båda är Guds verk, och blandandet av de två, både av vatten och av vin frambringar hälsa, därför att livet är sammansatt av ett nödvändigt element och av ett användbart element. Till det nödvändiga elementet, vattnet, vilket är den största kvantiteten, kommer att det blandas med något av det användbara elementet.”

Vad vill jag nu ha sagt med detta? Jo, jag tycker man bör återgå till den första kyrkans principer när det gäller vin, det blir så mycket billigare när det är vattenblandat och många kyrkor i tredje världen har det knapert med resurser, och jag håller med kyrkofäderna om att det finns en teologisk innebörd i det (ur Jesu sida kom ju blod och vatten t ex (Joh 19:34)). I kampen mellan kristna nykterister och onykterister blir det många missförstånd och ordförväxlingar för att man tycker sig att samma bok (Bibeln) ger stöd för både alkoholkonsumtion och nykterism. Men sanningen är att nykterism inte behöver innebära att aldrig vidröra alkohol, utan att man inte är full. Och fulla får vi inte bli som kristna (Ef 5:18). Däremot är det faktiskt bevisat att vin och öl, dvs. jästa alkoholhaltiga drycker (inte destillerat som vodka, martini mm, sådant fanns inte på Bibelns tid utan uppfanns först på medeltiden) är nyttiga i måttliga mängder. Så länge man inte blir full kan de t ex lindra magsmärtor: ”Drick inte längre bara vatten utan använd lite vin för din mage, eftersom du är svag så ofta.” (1 Tim 5:23). Även de mest inbitna kristna nykterister deltar i Nattvarden när den innehåller alkohol, för att det är så små mängder. Men som sagt, vin utspätt med vatten i Nattvarden välkomnar jag varmt, inte minst med tanke på alla f.d. alkoholister som är kristna.

Detta kan vara bra att uppmärksamma i en tid då de kristna nykteristerna blir färre och färre.

Uppdatering: Enligt en ny Dagen-artikel säger smittsskyddsläkaren Hans Fredlund att det inte spelar någon som helst roll om det är alkoholfritt eller starkvin som används i Nattvarden (”man måste upp i 70 procentig sprit om det ska ha någon betydelse”) och att Nattvard på ”vanligt” sätt, dvs. med en enda bägare, inte är farligare ur smittskyddssynpunkt än att sitta mitt emot varandra vid ett bord och dricka kaffe. Fler Dagen-artiklar om alkohol: 1.

8 kommentarer

  1. Bra med en artikel som forskar lite i vad den tidiga kyrkan faktiskt tycker. Att det bör vara en blandning är väl alldeles riktigt. Jag kan personligen tycka att vindruvjuice inte är detsamma som vin. Avalkoholiserat är en god kompromiss. Givetvis skulle jag, vid förekomst av alkoholister som inte klarar av ens avalkoholiserat vin, med glädje fira nattvard med druvjuice, men skall man förutsätta detta med någon sorts ifall att, tycker jag att det går för långt.

    Gilla

  2. Så vitt jag minns så sägs inget alls i NT om hur mycket alkohol det ska vara i vinet, däremot sägs det att man inte ska dricka sig drucken, vilket är en god anledning till att ha alkoholfritt vin.

    Gilla

    1. Precis min tes här ovan. När man blandat vanligt vin med ett par delar vatten är det snart nere på alkoholhalter under 0,4 % – alkoholhalter som klassas som alkoholfritt.

      Gilla

  3. ”med tanke på alla f.d. alkoholister som är kristna.”

    Då tänker du inte på att de lätt kan hamna i missbruket igen om de får i sig minsta lila droppa alkohol?

    En ungdomspastor berättar ofta denna historien som är sann. Han var på gudstjänst i SvK med en kille som var f.d alkoholist. U-pastorn tänkte inte på att det var alkohol i nattvardsvinet de skulle ta del utav. Killen drack av det och började svettas och skaka och sa ”Varför sa du inte det? ”Sa vaddå?” ”Att det var alkohol i vinet?” Killen hamnade i missbruket igen.

    Ett boktips till dig ”Ett torrlagt Sverige sätts lättare i brand” Av Patrik Olofsson.

    Ska det vara alkoholfritt ska det vara helt utan alkohol, inte minsta lilla 0,0000001% ens anser jag.

    ”Så länge man inte blir full kan de t ex lindra magsmärtor: ”Drick inte längre bara vatten utan använd lite vin för din mage, eftersom du är svag så ofta.” (1 Tim 5:23)”

    Om vi tar detta exemplet så är det som sagt för magbesvären Timoteus hade för att vattnet i staden var dåligt och då var det bättre att dricka något än inget alls. Men det säger inte att vi ska dricka alkohol annars, detta var ett specialfall.

    Svara gärna i min blogg istället då jag glömmer bort att kolla i de bloggar jag svarar på.

    Bless //VofT

    Gilla

  4. Det är givet att det ska vara riktigt vin och lika givet att det ska vara blandat med lite vatten. Att använda druvsaft är uteslutet eftersom Jesu löftesord gällde vin och inget annat. Men om man har druvsaft och mariekex i frikyrkliga sammanhang gör ju inget eftersom man som regel ändå inte tror på realpresensen och det inte är en präst som celebrerar.

    Detta argument med alkoholister som trillar dit är helt oväsentligt. Vill man av någon anledning inte heller dricka av vinet kan man bara ta brödet eftersom Jesu kropp och blod finns både i brödet och vinet.

    Gilla

    1. Jag tror inte att det är alkoholen som avgör sakramentets helighet utan Ordet. Det må vara vin, det må vara druvsaft – Jesus sade att man ska dricka ”denna bägare”, och att den innehöll ”det som vinstocken ger”, därmed kan både vin och druvsaft gillas. Det gör detsamma. Det viktiga är att det sker i ande och sanning – inte om det innehåller alkohol.

      För övrigt – ”lite vatten” är en underdrift, som du ser ovan ansågs vin blandat med lika mycket vatten vara starkt vin, och vanligtvis spädde man ut vinet med mycket mer delar vatten än så.

      Gilla

    2. Att alkoholister trillar dit = oväsentligt? Du borde nog tänka dig för innan du skriver något o.O Det är väsentligt i allra högsta grad. Sen visste inte denna personen att det var alkohol i det. Han antog att det var alkoholfritt då det ändå var en kyrka och kyrkor är, förhoppningsvis oftast, så smarta att de valt alkoholfritt vin.

      Jag har själv deltagit på nattvarden i en SvK och valde att inte dricka vinet just p.g.a att det var alkohol däri.

      Gilla

  5. När man diskuterar vad det var för något i det första nattvardsvinet räcker det med inte att gå tillbaka till kyrkofädernas tid, inte heller till antika seder och bruk i allmänhet runt Medelhavet. Jesus var jude och den måltid han fogade in den första nattvarden i var den judiska sedermåltiden. Inom judendomen används sedan gammalt det vi kallar för desertvin, dvs starkvin som ligger minst ett par tre procent högre i alkoholhalten jämfört med de torra viner som folk vanligen dricker idag. I antik tid var det ofta smaksatt – vi läser ju om ”kryddat” vin i Bibeln.
    Vid sedermåltiden drack man – och dricker – fyra bägare vin. Regeln säger att det ska vara minst 1,5 dl för att räknas som en bägare. Detta är utspritt över en lång måltid som pågår i flera timmar, så man blir inte berusad. Endast sjuka och barn blandar med vatten, och då räcker det med bara några droppar vin.
    Jag har arbetat med mission i många olika länder. Det finns alkholister i alla länder, men det märkliga är att i de länder man inte hävdar att det räcker med en droppe för att trilla dit igen, där trillar de inte dit, utan återgår till en ”normal” konsumtion efter en tids torrläggning. Jag känner även flera ex-alkoholister i Sverige som efter några år kan dricka både öl och vin utan problem – och har gjort så i årtionden.
    Inom judendomen börjar varje högtid med vin, och sabbaten avslutas också med vin/stark dryck. Man tackar och lovar Gud som Skaparen av vinstockens frukt. Strategin är motsatt jämfört med frikyrkotraditionen: Man tar in vinet i Guds rike, i Hans sfär och under hans beskydd. Frikyrkan har puttat ut vinet utanför Guds och trons hägn, utan beskydd. Vår strategi är enda den enda – och kanske inte ens den bästa?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s