Usla argument för dödande

Debatten om dödshjälp har blossat upp igen, och i samma härva skriver Dagen om professorn Hugo Lagerkrantz som ifrågasätter räddandet av alla för tidigt födda barns liv. Argumenten för denna ”försenade abort” är dock riktigt dåliga. Jag gör en sammanställing av de agument jag lyckas urskilja i artikeln:

Professorn i pediatrik och neonatologi Hugo Lagercrantz tycker inte att sjukvården på ett aktivt sätt ska rädda barn som föds 18 veckor för tidigt, i tjugoandra graviditetsveckan. ”Även när det gäller lite mognare barn måste man väga barnets lidande mot barnets rätt att leva.” Han säger att det, för honom, är en uppenbar skillnad mellan att lägga en svårt hjärnskadad vuxen i respirator, och att göra samma sak med ett ofullgånget barn. ”Om det är ens make eller maka, så har man en massa minnen och vill ha kvar dem vid liv, ett tag i alla fall. Men ett nyfött barn under vecka 23 har man ändå inte etablerat någon kontakt med.”

Det är alltså hur stor glädje omgivningen har av personens liv som är avgörande, inte livet i sig. Om jag inte har något intresse av att min släkting ska leva ska han/hon inte leva. Likaså leder resonemanget till att personer man inte skapat kontakt med är andra gradens människor. Ska man betrakta mord på fullt utvecklade, friska barn också som mindre hemskt än mord på pensionärer då de senare skaffat fler kontakter? Även förespråkare för dödshjälp till för tidigt födda barn måste erkänna att detta är ett mycket dåligt argument.

För ett år sedan orsakade han [Lagerkrantz] rabalder genom att på DN-debatt skriva att häktningen av den numera åtalade narkosläkaren vid Astrid Lindgrens sjukhus skulle bli ödesdigert, då läkare skulle tvingas fortsätta behandla hopplösa fall. Han sa att extremt för tidigt födda barn, som med likhet med flickan i fallet drabbats av så grava hjärnskador att de sannolikt aldrig skulle kunna uppfatta sig själva, ha medveten kontakt med omgivningen eller tänka framåt och bakåt, inte skulle hållas vid liv. Han befarade att barnintensivvårdsavdelningarna skulle bli blockerade. Intensivvårdsavdelningen på neonatalen i Solna har tolv platser. [Senare i artikeln säger Lagerkrantz:]  ”På de intensivvårdsavdelningarna ligger det patienter som aldrig kommer att vakna upp till ett vettigt liv och man frågar sig om resurserna verkligen ska gå till det.”

Pengarna avgör alltså. Att hålla människor som inte har medvetande eller väntar på att dö vid liv kostar för mycket. Då får de stryka med istället, det behövs ju nytt lego till barnavdningen och landstingspolitikerna måste ju ha högre löner. Snälla, håll pengaargumenten utanför detta. Det må vara utslitet att göra jämföresler med Nazityskland när man pratar om sånt man inte gillar, och det missbrukas på alla möjliga vis, men den här gången är likheten med Hitlers argumentation för dödande och tvångssterilisering av handikappande uppenbar. ”Vet ni hur mycket mongoliderna kostar oss varje år?” Ett människoliv kan dock aldrig släckas med hänvisning till att man ska tjäna pengar.

– Det handlar om ett fåtal extremt för tidigt födda barn där man registrerat en så svår skada på hjärnbarken att man kan förutsäga att risken för att barnet inte ska bli medvetet är överhängande. Då kan överlevnad bli till ett ohyggligt lidande.

Men om man inte klarar att tänka framåt och bakåt och känna efter hur livet är, då kanske man inte lider så mycket?

– Ofta finns fysisk smärta där. Men det är klart, du har rätt i och för sig. Det är inte säkert de vet om att livet är meningslöst.

Grundbulten för resonemanget är att vissa barns lidande överskrider deras livsnjuning. Lagerkrantz hänvisar till att vissa barn saknar medvetande, något som Dagenreportern till viss del skjuter i sank. Och även om ett liv där man inte har något medvetande utan bara känner smärta låter hemskt finns det tre motargument:

1. Det är väldigt svårt att avgöra hur stor smärtan är (Lagerkrantz antyder att den inte ens alltid finns där).
2. Livet har ett egenvärde även när det utsätts för lidnde som gör det omoraliskt att döda oavsett omständigheterna (något som alla inte håller med om men är en självklar sanning enligt kristendomen)
3. Lagerkrantz säger själv att vi gjort oerhörda framsteg när det gäller vård av för tidigt födda de senaste decennierna. När det omedvetna barnet växt upp kan nya tekniker kommit som kan skapa medvetande. Då är det till spillo om vi  vår ovisshet dödade barnet som ung. Som kristen karismatiker vet jag också att inget fall är omöjligt för Gud, Hans helande kraft kan ge var och en ett värdigt liv.

Utifrån vems perspektiv ska vi då avgöra livets mening?

– Ja, det är en svår fråga. Det finns en föräldraaspekt här. Jag har pratat med många av de här föräldrarna, och blir barnet så svårt skadat att livet blir helt meningslöst, och det blir fråga om att ta hand om det här barnet, då blir både föräldrarna och syskonen lidande. Vi har sett flera exempel på att pappan tröttnar och sticker. Mamman och syskonen blir ensamma. Det är en aspekt som ingen bryr sig om.

– Det kan tyckas fel, men det är också skillnad på olika omständigheter. Jag förstår föräldrar som kanske är i 40-årsåldern när de får sitt första barn, och tänker göra allt som krävs – då är det självklart. Men det är inte samma sak för en sjuttonårig tjej som kanske ville ha abort, men missade tidpunkten, eller en kvinna som har fyra friska barn.

Innebär det att vi bör definiera den här personens existensberättigande utifrån någon annans lidande eller njutning?

– Ja, det är det som en del tycker är fel. Vissa tycker att så får man inte resonera, men det tycker jag.

Här är det uppenbart att om vi lata svenskar lägger manken till och lägger resurser på att ge stöd åt familjer som fått ett omedvetet för tidigt fött barn så att de klarar av sin situation är det en milsvid långt bättre lösning än att döda barnet. Varför är en sådan lösning fårnvarande från Lagerrantz resonemang? Det är skrämmande att dödshjälpsförespråkare inte har bättre argument än dessa, men det är ett tydligt bevis att sanningen om livets okränkbara värde står fast.

Läs även detta. Uppdatering: En jesuitpater som förespråkar dödshjälp.