Från Helandets kraft s. 199-200 av John Wimber.
12 juni 1986
Käre John!
…Här är berättelsen om en syster i vår församling, Mary (namnet fingerat), som blev helad under en samling, då det var olika mötesdeltagare som fick frambära kunskapens ord. En kvinna i församlingen ställde sig upp och sade att hon trodde att det fanns en mörkhårig kvinna som hade hudsjukdomen lupus och som Herren ville göra frisk. Till min förvåning reste sig en mörkhårig kvinna som jag kände och sade att hon hade den sjukdomen. Kay, kvinnan som fått kunskapens ord, gick fram och bad för Mary tillsammans med några andra.
Medan Kay bad upplevde hon att hon skulle säga åt ”den stinkande hunden” att fara ut ur Mary. Kay utövade sin fullmakt i Kristus och befallde ”den stinkande hunden” att fara ut ur Mary i Jesu Namn. Sedan såg hon en vargskepnad försvinna med svansen mellan benen längs stolsraden som stod i närheten, och den lämnade Mary.
Några veckor senare gick Mary till sin läkare som hade behandlat henne för lupus under de gångna tolv åren, och till hans förvåning hittade han inte den minsta tillstymmelse till sjukdomen. Han kunde faktiskt inte begripa det och trodde att han kanske ställt fel diagnos med tanke på att det inte fanns några spår kvar på kroppen. Han sade att det inte bara kunde vara fråga om en tillfällig förbättring, eftersom hon i så fall skulle ha kvar invärtes spår av sjukdomen. Mary undrade om hon blivit botad, och han svara de ja på hennes fråga.
Det var också intressant att få veta från Kay att när hon kallade sjukdomen en stinkande hund och såg en varg försvinna, hade hon inte den ringaste aning om att lupus kallas för lupus canine eller ännu vanligare ”vargsjuka”. Pris ske Gud!