Bloggarkiv
John Wimber om att göra Jesusgrejerna – på svenska!
I februari tipsade jag om ett trevligt videoklipp där John Wimber talar om att faktiskt göra grejerna som Jesus gjorde – bota sjuka, driva ut demoner, uppväcka döda och så vidare – och inte bara tro att det gjordes förut. Talet illustrerades av roliga bilder från ExplainEd. Nu har ExplainEd gett ut samma video dubbad till svenska, och den som fått äran att spela John är ingen annan än er förtrogne. Håll till godo!
Originalet:
John Wimber: När ska vi egentligen göra grejerna som Jesus gjorde?!
En av dem som påverkat min andliga resa allra mest är John Wimber, grundaren av Vineyardrörelsen. Jag upptäckte idag att ExplainEd TV har gjort en riktigt grym animation till en av hans mest kända predikningar, om att ”göra grejerna”. Klippet med själva predikan har redan legat ute på YouTube i några år – den är redan introduktion till Hela Pingstens lärjungaskola – men åh vad snyggt det blir med lite animerade gubbar till!
I klippet berättar John hur han som nyfrälst utan tidigare koppling till kyrkan föreställde sig hur kyrkan skulle vara utifrån det han hade läst i Nya Testamentet: man samlades, bad och peppade varandra, och sen gick man ut två och två och predikade Guds Rike, botade sjuka, drev ut demoner och sen kunde man äta lunch efteråt. Föga förvånande blev han förvånad när han besökte sin första kyrka och upptäckte att det inte funkade så. Han och hans fru gick till en evangelikal kväkarförsamling som visserligen trodde på Bibeln, men inte på mirakler.
Jesus och John
En gång frågade han en ledare i församlingen: ”När ska vi göra grejerna?” ”Vilka grejer?” ”Du vet, grejerna som Jesus gjorde! !” ”De grejerna behöver du inte göra, John. Du behöver bara tro att de en gång gjordes!” John blev sjukt besviken. Han fann att kyrkan han gick till läste om grejerna, bad om dem, sjöng om dem, gav till dem – men de gjorde dem aldrig!
Jag skrev häromdagen på min engelska blogg om våra ”gå ut, kom in”-möten i Mosaik. Det är vårt sätt att få gudstjänstbesökarna att göra grejerna – efter vi har bett och läst Bibeln hemma hos mig går vi ut på gågatan i centrala Uppsala och delar ut fika, evangeliserar och ber för sjuka. Det är då Gudstjänsten blir en sann GudsTJÄNST – inte en Gudsshow eller Gudsprat. Som Wimber sa – ”Somewhere, some place, somebody gotta believe in this Book, and acting on it! And I’ve figued that it can be us.”
Evangelisera mera!
I denna predikan från förra året talar jag om hur alla kristna kan och bör evangelisera på gatan. Evangelistens uppgift är att utrusta alla troende till att bli lika Kristus (Ef 4:11-13), och i den uppgiften ingår att alltid vara beredd att dela vårt hopp om det eviga livet (1 Petr 3:15) och vara ljus som gör att människor börjar prisa Fadern (Matt 5:16). Det är inte så som många tror att att evangelisten ska evangelisera åt församlingen, inte heller är det så att bara ett fåtal ska evangelisera – utan alla är kallade till att att sprida budskapet om evigt liv i Jesus.
Jag förstod detta redan i unga år, och försökte vara ett vittne för Kristus i skolan och i vardagen. Det gick skitdåligt. Jag var antingen tyst eller omogen, passiv eller dömande. Problemet var att jag aldrig fick någon lärjungaträning. I kyrkan fick jag höra att det är viktigt att vi evangeliserar, och pastorn uppmanade oss till att göra detta i vår vardag och i skolan – när vi var själva. Vi fick aldrig träna oss i evangelisation tillsammans med resten av församlingen, vilket gjorde att min privata evangelisation helt enkelt sög.
Sedan jag gick med i församlingen Mosaik i Uppsala har jag dock kommit loss i evangelisation. Mosaik har en 50/50 vision – hälften av det vi gör ska vara utåtriktat, så gatuevangelisationen på tisdagar sågs som lika självklar och obligatorisk som gudstjänsten på söndagar. När jag hade varit med några år började vi med våra ”gå ut, kom in”- och ”kom in, gå ut”-gudstjänster där vi helt enkelt först är en timme ute och sen en timme inne, eller tvärtom. Under åren har vi lett ett par människor till tro, vi har fått se många helanden och vi har peppat både nyfrälsta och gammalkristna att se gatan som en lika självklar evangelisationsplats som vardagsrummet eller arbetsplatsen. Read the rest of this entry
Viktig men sned granskning i Kalla fakta
Debattartikel i Dagen
idag.
”Hennes hörsel har helt och hållet blivit återställd … Jag är helt oförmögen att förklara detta fenomen … Jag kan inte komma på någon rationell förklaring till varför hennes hörsel blivit normal, då hon hade en bilateral sensorineural hörselskada.”
Detta är ett av många utlåtanden av läkare som citeras i Craig Keeners ”Miracles”, ett mastodontverk på 900 sidor som dokumenterar mängder med övernaturliga händelser i både historia och nutid. Liknande så kallade verifierade helanden, där en persons påstående om tillfrisknande efter bön styrks av läkare, finns exempelvis i Candy Gunther Brwons ”Testing prayer” eller Niels Christian Hvidts ”Mirakler”.
Även om forskarvärlden inte kan uttala sig om det verkligen är Gud som har gripit in, så är det onekligen så att mängder med människor har tillfrisknat på ett oförklarligt sätt efter att ha fått förbön. Att säga något annat är att påstå att alla tillfrisknanden som sker har kända orsaker, eller åtminstone att de som är oförklarliga aldrig har föregåtts av bön – något som ovanstående litteratur kraftigt motsäger.
När Kalla fakta granskade den karismatiska rörelsen i TV4 den 28 oktober var dessa fall av genuina tillfrisknanden efter förbön något man var noga med att inte nämna. Fokus låg på ”mirakelpastorer” som enligt programmet är bluffmakare, hypnotisörer och giriga charlataner på en och samma gång. I skottgluggen stod trosförkunnaren Jens Garnfeldt, och för att stärka sitt case intervjuades tre personer som inte blivit helade, två magiker som förklarade ”mirakelpastorernas” bluff och båg, och så pastorn Torsten Åhman som riktade kraftig kritik mot Garnfeldt. Read the rest of this entry
Karismatisk aktivism genom kyrkohistorien
Idag har jag anlänt till fantastiska Frizon där jag är funktionär i det nystartade fantastiska Laboratältet. Imorgon kommer jag och fantastiska Frida Lindberg hålla ett seminarium på temat Aktivism i Andens kraft. Jag kommer tala om hur tecken och under har förenats genom kyrkohistorien, och nedan är mina anteckningar. Observera dock att på grund av tidsbrist och lathet har jag inte varit kreativ nog att skriva eget material, så mycket av det nedan är kopierat från tidigare blogginlägg, Wikipedia eller andra bloggar.
Fornkyrkan
Goe gamle Justinus
Jag har många gånger här på bloggen skrivit om hur både pacifism och egendomsgemenskap var utbrett i den tidiga kyrkan. Samma sak gäller Andens gåvor. Här är tre citat från tre inflytelserika kyrkofäder som illustrerar hur tankegångarna gick hos apostlarnas arvtagare:
Justinus Martyren (100-160) skrev i sin Första apologi:
”Många av vårt folk, oss kristna, har helat och fortsätter än idag hela i varje del av världen, och även I vår stad (Rom) blir flera som är besatta av onda andar helade. […] Profetiska gåvor finns också hos oss även idag. Du må se hos oss både kvinnor och män som har gåvor från Guds Ande.”
”Vi som värdesatte rikedomens och ägodelarnas vinst, lägger nu vad vi har i en gemensam hög, och delar ut till alla som lider nöd.”
”Vi som tidigare mördade varandra låter inte bara bli att kriga mot våra fiender utan dör också med glädje när vi bekänner Kristus för att inte ljuga eller vilseleda våra domare.”
Irenaeus av Lyon skrev i Adversus Haereses:
”Några har sannerligen och säkerligen kastat ut demoner, så att människor om och om igen blir renade från onda andar, tror och tas emot i kyrkan. Andra har fått kunskap om saker som ska ske, genom syner och profetiska meddelanden; andra botar de sjuka genom handpåläggning och ger dem hälsan tillbaka. Och, som sagt, har även döda blivit uppväckta, och fortsätter leva med oss i många år.”
”Istället för tionde, som Lagen beordrade, sade Herren att vi ska dela allt vi har med de fattiga.”
”Men det som predikades av apostlarna, som tågade från Jerusalem, över hela jorden förändrade så mycket att dessa [nationer] smidde svärden och krigslansarna till plogbillar och till vingårdsknivar för att skörda säden, det vill säga, till redskap som används till fredliga syften, och att de nu vägrar att strida, utan när de blir slagna vänder de andra kinden till.”
Och Tertullianus skrev i sina verk Ad Scapulam, Apologicum och De Corona Militis:
”Hur manga män av rang, för att inte tala om vanligt folk, har blivit befriade från demoner och botade från sjukdomar!”
”Vi som är ett hjärta och en själ tvekar självklart inte att leva i egendomsgemenskap. Vi har allt gemensamt – utom våra hustrur.”
”Det gudomliga baneret och det mänskliga baneret går inte ihop, inte heller Kristi fana och djävulens fana. Endast utan svärd kan den kristne föra krig: ty Herren har avskaffat svärdet.”
NYHET: Hela Pingstens lärjungaskola
Vill du gräva djupare i de teman som avhandlas på denna blogg – Andens gåvor, aktivism och evangelisation – och få praktiska tips på hur du kan följa Jesus mer effektivt? Gå en lärjungaskola. Har du inte tid att avsätta en termin eller ett läsår? Gå Hela Pingstens lärjungaskola! Inte lika djuplodande, inte lika socialt och du får ingen CSN – men jag lovar att utrusta dig så gott jag kan med den kunskap och undervisning som jag tror kan få dig att blomstra än mer som Jesu lärjunge.
Läs superb litteratur av John Wimber och Heidi Baker, lyssna på exceptionella youtubeföreläsningar av bland annat NT Wright, Candy Gunther Brown och Olof Edsinger, begrunda makalösa Bibelord av Gud och skumma igenom medelmåtta blogginlägg av Micael Grenholm. Allt avslutas med att du skriver ett PM om paralleller mellan karismatik, aktivism och evangelisation som jag sedan kan publicera som ett blogginlägg om du vill. Därefter är du examinerad från Hela Pingstens lärjungaskola och får nåt fint på posten 🙂
Skolan är helt internetbaserad. Den motsvarar ungefär två veckors heltidsstudier, men det är helt fritt att lägga upp den hur man vill under vilket tidsspann man vill. Om du är intresserad, säg till mig på micael.grenholm(a)gmail.com och sätt igång och plugga, allt du behöver finns på kurssidan. Och sprid gärna vidare till andra som du tror kan vara intresserade!
Lovsång vs psalmer
På en konferens i USA för några månader sen anklagade en gubbe den karismatiska rörelsen för att vara demonisk och sa att de flesta som tror på Andens mirakulösa gåvor inte är kristna, och som argument för detta sa han bland annat att karismatikers lovsångsstill är ”mindless emotional hysteria”, medan hans egen sångstil, psalmerna, uttrycker ”deep theology”. I en kritik av hans påståenden sammanfattade jag hans musikteologi med orden ”Hymns rock, rock sucks”.
En betydligt sundare och nyanserad kritik av modern lovsång ges av Sune Fahlgren, lärare på THS. Han menar att lovsång speglar tidsandan i det att den står för individualism och konsumenttänk – där lovsångsledaren står i centrum för att förmedla inte först och främst ett budskap utan en känsla till församlingen. Fahlgren spårar detta tillbaka till den nypentekostala rörelsens betoningar på att uppleva Anden, men ifrågasätter om detta verkligen är en bra sångform för kyrkan då det snarast handlas om ”McDonaldisering”.
Det finns dock många problem med Fahlgrens resonemang. Först och främst klumpar han ihop Vineyard och trosrörelsen genom att kalla dem ”den nypentekostala rörelsen” utan åtskillnad, vilket är märkligt eftersom det är två helt skiljda rörelser. Vineyard var pionjärer för modern lovsång, vilket de ärvde av Jesusrörelsens frälsta hippies. De drevs av en längtan att inte bara sjunga om Gud utan till Honom, att inte bara predika med toner utan att faktiskt tillbe som Bibeln uppmanar oss till. Men John Wimber, Vineyards grundare, oroades av kommersialiseringen av lovsångsindustrin och lobbade faktiskt för att lovsångsteamet skulle stå längst bak, något som inte gick igenom (inte minst av praktiska skäl).
Read the rest of this entry
Fred och rättvisa i Andens kraft – mitt föredrag på Kingdom Culture
Presentationen
På Kingdom Culture-konferensen i Örebro fick jag möjlighet att hålla ett seminarium om mitt favoritämne: att förena tecken och under med fred och rättvisa, med hjälp av denna snygga prezi-presentation. Hela härligheten filmades och ni kan se de första 40 minutrarna ovan (del 2 håller på att laddas upp på youtube as we’re speaking och jag kommer bädda in det ovan så snart det är klart).
Det här är vad jag talade om:
Apg 2 – den första kristna pingsten innehöll både tungotal och ekonomisk utjämning.
Apg 6 – Stefanus gjorde tecken och under medan han hjälpte änkorna, och han älskade sina fiender in i slutet.
Luk 6 – Jesus botar mängder med sjuka och kastar ut demoner samtidigt som Han predikar om att de fattiga är saliga och att vi ska vända andra kinden till.
Det är helt enkelt ganska tydligt i Bibeln att tecken och under ska förenas med fred och rättvisa.
Ändå har detta varit separerat ibland – vissa karismatiker jobbar inte särskilt mycket för fred och rättvisa, och vissa kristna aktivister är inte så karismatiska av sig. Dock ser vi att detta går alldeles finfint att förena om och om igen i kyrkohistorien:
Read the rest of this entry
Trosrörelsens plus och minus
Det har som vanligt blivit stor debatt på Stefan Swärds blogg, denna gång om trosrörelsen och trosförkunnelse. Swärd skrev ganska positivt om denna i en ledare i Världen idag (som till ganska stor del kan beskrivas som trosrörelsens nyhetstidning) och det gör en hel del upprörda, för de tycker att Livets Ord med tillhörande församlingar inte är sunda och inte gör upp med sitt bitvis ganska smutsiga förflutna. Swärd är inte helt okritisk till trosrörelsen men betonar att de förändrats och att det finns en hel del gott där.
När jag flyttade till Uppsala för fyra år sen var jag väldigt kritisk till Livets Ord. De två främsta skälen till det var framgångsteologin och den kristna sionismen, och därtill hade jag hört talas om dess forna osunda karismatiska teologi och praxis som skadat många. Överdrivet fokus på demoner, skuldbeläggande vid uteblivna mirakler, krigstungor etc.
Men de har förändrats som sagt, karismatiken är sundare nu inte minst tack vare ekumeniska kontakter och mer teologiskt tänkande kring det hela. Joachim Elsander som var mycket involverad i trosrörelsen under tidigt 90-tal skriver att han blev väldigt bränd på karismatik men räddades av George Elton Ladds undervisning om Guds Rike och John Wimbers tillämpande av denna, då både stark teologisk grund och sund praktik saknades i dåtidens trosrörelse. Wimber har i min mening påverkat de flesta svenska kyrkors karismatik, medvetet eller omedevetet, och även Livets Ord har förändrats till det bättre. Read the rest of this entry
Gud är aktiv i Vineyard
”Alla som har brutit något för länge sen och det inte gått över, alla som förlorat någon kroppsdel, alla som har haft en smärta i flera år, alla som har metallproteser i kroppen och alla som har förlorat mobilitet, ställ er upp och vinka. Ungdomar, gå och be för de här människorna. Be er bästa bön!”
Så sa den nordirländske Vineyardpastorn Alan Scott i förrgår kväll på Vineyard Norden Summer Camp, och plötsligt kände jag mig som på helandeskolan med Randy Clark igen. Folk fick vinka och komma fram på scen om de blev helade. Och några ganska dramatiska saker hände. En man hade inte kunnat böja sitt ena pekfinger på många år kunde göra det igen. En kvinna som haft konstant ryggsmärta i flera år blev helt bra. En man som inte haft känsel i sitt ena ben i flera år på grund av en olycka fick känseln tillbaka. Tjohoo! Se själva:
Samma dag hade vi gått ut med Mark Marx, som kommer från samma församling som Scott, och kört Healing on the Streets på Jönköpings gator. Massvis med människor som hade haft olika smärtor blev helade, inklusive ett gammalt pensionärspar. The meat is in the street, som Vineyardrörelsens grundare John Wimber sa.
Vineyard + Bethel = New Wine
Bild jag plåtade på förra årets New Wine-konferens, med underbara Heidi Baker
I år kunde jag tyvärr inte vara med på New Wines sommarkonferens, men av reaktionerna att döma förstår jag att den har varit övervägande positiv för besökarna. Både Dagen och Världen idag har skrivit om hur många blev peppade att söka Andens gåvor mer, och Sofia Delhag, David Wellstam, Maria Kruz, Jonas Melin och Lars Gunther är alla mycket nöjda. Jonas och Lars har dock några tankar kring skillnaderna mellan dagens svenska New Wine och dess grundare John Wimber, som även startade Vineyard.
Jag tycker en sådan diskussion är superbra, John är som jag tidigare skrivit min favoritteolog och största andliga lärofader, så att New Wine gör att folk blickar tillbaka på hans undervisning och principer är bara toppen. Särskilt IT-pastorns Lars Gunthers text rekommenderar jag er att läsa, då den på ett enkelt och välskrivet sätt visar hur New Wine placerar sig sågonstans mellan Vineyard och Bethel Church i Redding, dagens karismatiska Jerusalem, och vad det finns för risker med det.
Inte för att New Wine måste vara som Vineyard, och inte heller för att Bethel skulle vara dåliga, men precis som jag också har skrivit tycker Lars att Vineyards teologi helt enkelt är bättre än Bethels. Mindre hype, ingen framgångsteologi, bredare synsätt där karismatik kombineras med evangelisation och aktivism. Samtidigt tycker jag att det är precis mellan Vineyard och Bethel som New Wine ska vara, helt enkelt för att Vineyard må ha bra teologi, men det är Bethel som upplever de stora miraklerna idag. Under Wimbers tid blev tusentals frälsta när de såg miraklerna i Vineyard – tyvärr är de inte i samma situation idag. Det är däremot Bethel. När New Wine kombinerar Vineyards teologi med Bethels kraft blir de ostoppbara.
Men vad är det då som skiljer Vineyards teologi från Bethels. Lars tar upp följande aspekter, och jag skulle vilja kommentera dem också (rubrikssättningarna är mina):
Bibelundervisning vs vittnesbörd
Lars skriver mycket riktigt att Vineyard ville vara ”the radical middle” mellan evangelikal och pentekostal kristendom, med det bästa från varje. Detta uttryckte sig bland annat i att Wimber och hans lärjungar undervisade genom expository preaching, djupgående bibelundervisning, samtidigt som de i pentekostal tradition genom att mixa det med vittnesbörd om mirakler Gud gör idag. Detta är en biblisk predikometod som jag använder mycket själv. Lars noterade dock att på New Wines konferens dominerade berättelserna. Han säger att det naturligtvis kan vara för att väga upp vittnesbördstorkan i resten av kristenheten, men ”om New Wine placerar sig kring den ena polen, så behöver jag som troende också tydligt komplettera med annan undervisning”.
Jesus gillar Sydafrika
Världens snyggaste flagga
1908 åkte John G. Lake till Sydafrika. Väckelsen på Azusa Street hade precis utbrutit och han kände en kallelse att ta pingstelden till Afrikas sydspets. Resultatet blev häpnadsväckande. David du Plessis skrev:
”Every morning a parade of dump trucks would come to the Crusade grounds to pick up crutches, wheel chairs, stretchers and other medical instruments literally by the ton load…. this went on morning after morning, week after week for six straight weeks uninterrupted.”
Mängder med människor kom till tro till den grad att två samfund bildades, Apostolic Faith Mission och Zion’s Christian Church. Dessa är de två absolut största pingstsamfund i Sydafrika idag, med miljoner medlemmar.
1980 åkte John Wimber till Sydafrika, tillsammans med sin hustru Carol, evangelisten Lonnie Frisbee, och några till. De hade startat Vineyardrörelsen för inte så länge sedan och ville ta med förnyelsen till Afrikas sydspets. Resultatet var häpnadsväckande. I sin biografi om sin man skriver Carol om hur blinda började se, döva började höra, människor med medfödda ryggproblem blev helade, och många kom till tro. Vineyard är idag ett väletablerat samfund i Sydafrika.
Om en vecka åker jag till Sydafrika. Ni kan ju gissa vad resultatet blir. Jag ska besöka Michael’s Children’s Village, ett barnhem som drivs av Iris Ministries och som förenar socialt arbete med tecken och under; Revival South Africa, en organisation som anordnar kampanjer där blinda ser, döva hör och lama går; Global Harvest Ministries, en del av Vineyard Compassion South Africa som även de kombinerar socialt arbete med brinnande karismatik och församlingsplantering, med mera.
Bön och arbete – föredrag om aktivism i Andens kraft
För en månad sen var jag i Gävle och höll ett seminarium på en konferens vid namn ”Jag – en del av världen”. Det arrangerades bland annat av Uppsala Stift och Svenska kyrkans unga och handlade helt enkelt om internationellt engagemang och aktivism. Jag pratade förstås om hur aktivismen bör förenas med karismatik. Som ni kan se i videon ovan nämnde jag hur Gävlebon Simon Ådahl använt profetians gåva för mänskliga rättigheter och bistånd, hur karismatisk aktivism förekommer i Bibeln, hur den karismatiska rörelsen både har varit bra och dålig på fred och rättvisa samt hur den kristna aktivisten Shane Claiborne har vänner som sett matunder. Med mera. Titta gärna litegrann och kommentera vad ni tycker!
Boktips
Låt mig presentera en ny flik på Hela Pingstens resurssida, nämligen boktips!
Några favoritböcker
Ett tag ville jag inte läsa några andra böcker än Bibeln. Det var inte särskilt konstigt, det finns väldigt många kristna böcker i västvärlden som är så lama och ägnar all tid och energi åt att bortförklara Bibelns bud istället för att lyda dem. Om du blivit matad av sådant skräp och fått för dig att en kristen livsstil inte ska vara radikal och övernaturlig – öppna Bibeln och läs. Det är den galnaste och underbaraste bok jag känner till, och kyrkan i Sverige skulle må mycket bättre om man läste den och predikade den. Men därtill finns ju människor som har upptäckt Bibliska sanningar och som har upplevt mirakler i sina egna liv och inte bara läst om dem i Bibeln, och ett av de sätt de berättar detta på är böcker. Dock ska man inte läsa för läsandets skull, om du redan håller med om det dessa böcker argumenterar för ska du inte köpa dem utan ge pengarna till de fattiga och gå ut och predika Guds Rike.
Always Enough av Heidi och Rolland Baker. Den här boken sprudlar av kärlek, skriven av ett missionärspar som Gud har använt till att starta en väckelse. Medan kyrkan i Västvärlden diskuterar hur vi ska vara kulturellt relevanta och hur man ska våga prata med sin okristna granne har man väckelse nere i Moçambique där blinda ser, döva hör, döda uppstår och de fattiga får ett glädjens budskap. Heidi är sprängfylld med kärlek till Jesus och kärlek till de fattiga, och hennes vändpunkt var när hon under Torontovälsignelsen fick ett löfte av Jesus att det alltid skulle finnas tillräckligt, som videoklippet ovan berättar. Always Enough berättar om hur den profetian uppfylls dag för dag när familjen Baker får ge tiotusentals människor mat, evigt liv och mirakler i den Helige Andes kraft. Det här är kristendom som den är tänkt att vara.
Pilgrims of a Common Life av Trevor Saxby. En av få böcker som går igenom egendomsgemenskapens kyrkohistoria. Saxby tillhör Jesus Army i Storbritannien som är en kommunitetskyrka, och med startpunkt i Nya Testamentet skildrar han hur alla möjliga kristna grupper praktiserat total ekonomisk utjämning genom århundradena. Man blir förvånad över hur många som har levt så här och inom vilka skilda sammanhang egendomsgemenskap har förekommit. Boken går att enkelt beställa på Jesus Armys webbshop.
John Wimber vs Bill Johnson
Wimber
Det är många som har jämfört dessa två gubbar. Och nog är de lika: båda är vita, manliga medelålderspastorer från Kalifornien med väldigt förväxlingsbara namn. Den främsta parallellen folk brukar dra är att John Wimber på sin tid (80- och 90-talet) var utan tvekan den mest inflytelserika personen i den västerländska karismatiska rörelsen, och samma sak kan med goda grunder sägas om Bill Johnson idag.
John Wimber, som gick hem till Gud 1997, öppnade dörren till den karismatiska förnyelsen i USA:s evangelikala samfund genom sin sunda och avslappnade attityd till den Helige Ande i kontrast till den hysteri och manipulation som karismatiken vanligtvis förknippades med. Hans församlingsrörelse Vineyard växte explosionsartat genom församlingsplantering och omfattar idag över tusen kyrkor i hela världen.
Johnson
Bill Johnson står även han för en laid-back karismatisk praxis, och hans församling Bethel Church i Redding är en vallfartsort för tusentals karismatiker samtidigt som han blir inbjuden att tala på mängder av konferenser runtom i världen. Även om Bethel inte är en egen församlingsrörelse som startar kyrkor så är massvis av församlingar inspirerade av Johnson.
Johnson har flera gånger sagt att han är väldigt inspirerad av Wimber. Båda baserar sin karismatiska teologi kring Guds Rike. Båda har fått se sjukt många mirakler. Båda är sanna profeter.
Men. Medan Wimber är en av mina största andliga förebilder och den som utan tvekan format min egen syn på Andens gåvor mest, så ser jag när jag sedan läser och lyssnar på Johnson att trots deras många likheter skiljer de sig på flera punkter. Återigen, jag förnekar inte att Johnson är en gudsman som har många goda poänger, men då han är så inflytelserik i den svenska karismatiska rörelsen känner jag mig tvungen att peka ut några saker han står för som jag inte tycker är bra.
andreascucca
David Larsson
desireekjellin
Emma Andersson
emilioghazal
emilnorberg
foolforjesus
Frida Lindberg
hansakesundberg
Hela Pingsten
jakobromeborn
Katarina Hedman
Anneli Lendrup
Marie Larsson
Marius Ihlar
Jacob Schönning
minlund
nataliemariasophie
rebeckajoyrodriguez
Sarah Stenmark
Sara
sirakamanuel
suri
