Andres Bisonni knuffar ingen

Kanske har ni hört talat om fenomenet att ”falla i Anden”. Det innebär helt enkelt att folk blir så berörda av Guds kraft att de inte förmår att stå upp. Bibeln innehåller flera exempel på när sådant skett (Dan 8:17, Joh 18:6, Apg 9:4) och kristna har under hela kyrkohistorien upplevt detta. Under de flesta väckelser har människor fallit omkull när den Helige Ande kommit över dem, redan John Wesley berättade på 1700-talet om hur folk skakade, föll eller grät hejdlöst på de tidiga metodistmötena. Detta har rapporterats om och om igen från 1800-talets väckelser till många av dagens karismatiska möten. Varför folk reagerar så här debatteras fortfarande, men en sak är säker: den Helige Ande är märkbar, och de Han rör vid lämnas inte oberörda.

Andres Bisonni är en glad argentinare som åker världen runt och predikar Evangeliet. Hans möten kännetecknas av att folk ramlar omkull. Rätt ofta, faktiskt. De kännetecknas också av mängder med helanden, att mängder kommer till tro på Jesus eller får en förnyad tro. Andres predikar ett enkelt, evangeliskt budskap och låter den Helige Ande bekräfta det med väldig härlighet och kraft.

Det som är tydligt i dessa videor med Andres är att han i regel aldrig rör de människor som faller i Anden, om han gör det gör han det mycket lätt och försiktigt. Oftast gör han bara en varsam handrörelse i luften. Han är väldigt tydlig med att visa att det är Gud som verkar. Jag har sett en och annan pastor och predikant som knuffar folk för att få sitt möte att se mer andligt ut. Det är naturligtvis ett rejält missbruk av det här fenomenet och för mig helt oförståeligt. För det första är själva grejen med att falla i Anden att folk överväldigas av Guds kraft, inte att någon människa tvingar ner dem på marken. För det andra är själva fallet totalt irrelevant om ingenting händer i människans själ. John Wimber, grundaren av Vineyard, såg väldigt många falla ner i marken på hans möten. Han hade dock principen att om han såg att något sådant höll på att hända bad han personen att sätta sig. Grupper där det vedertagna beteendet för dem som fick förbön var att ramla omkull kallade Wimber för ”religion när den är som värst” (Helandets kraft 1986 s. 215).

Att det är så många som faller på Andres Bisonnis möten tror jag dock inte är för att samtliga på varje ställe han besöker plötsligt tycker att det vore riktigt roligt att ramla när Andres ber för dem. Jag tror att det är för att Guds Ande är rejält – rejält rejält – utgjuten på hans möten. Och jag tror att anledningen till att Anden är det är att Andres gör det hela så oerhört enkelt. Hör ni vad han predikar i klipp efter klipp? Evangeliet. Att Jesus dog för våra synder för att vi ska få evigt liv. Att Gud älskar oss och därför erbjuder oss frälsning och dopet i den Helige Ande. Det är det han återkommer till om och om igen, och Gud bekräftar att det enkla, raka budskapet är sant med sin Helige Andes närvaro. Det är Guds kraft som gör att folk trots att de blundar faller bakåt i exakt samma ögonblick som Andres öppnar sin knutna hand.

Som jag skrev är Guds syfte med att fälla folk inte att underhålla folk som gillar att se när folk ramlar utan att överväldiga människorna med sin mäktiga existens och varsamt arbeta med deras själar. Wimber skrev att han har mött mängder med människor som inte ens kände till det här med att falla i Anden som under en Gudstjänst plötsligt fallit ihop och därefter upplevt att deras liv blivit helt förvandlade. Många som faller ligger kvar i timmar. Under tiden kan de steg för steg gå igenom stor förundran över Guds makt och härlighet, djup ångest och sorg för deras egen syndfullhet och slutligen enorm glädje och frid för att Han trots detta älskar dem oändligt mycket och är villig att förlåta dem deras synder. Återigen, ingen lämnas oberörd.

Ovanstående klipp visar nästan tydligare än alla de andra vilken enorm kraft som finns i att rätt och slätt predika Evangeliet och sedan släppa in den Helige Ande. Det är tydligt att Gud använder Andres Bisonni till att sprida sitt Rike – och att folk faller är bara en liten del i detta – men det är också viktigt att poängtera att predikanten bara är en av många faktorer när det gäller hur mycket Guds Ande kan tränga in. Det som spelar störst roll är församlingens tro, öppenhet och hängivenhet. Och den som ska ha äran och lovsången för de händelser som dessa videoklipp vittnar om är varken Andres eller någon annan människa utan Gud Fadern, Sonen och den Helige Anden.

12 kommentarer

  1. Salomos vishet är visserligen ingen kanonisk bok i protestant kretsar men säger ändå något intressant:

    Nej, fostrans heliga ande skyr svek och flyr de oförnuftigas beräkning,den visar vad den är när orätt kommer nära.

    Vi kan rena oss från uppebara synder fasta och be att herren ska ge av sin ande och kanske han då ger.Till moses sa gud ta av dig skorna du står på helig mark.

    Tycker det kan vara värt att påpeka i dessa tider när kyrkorna ber om väckelse. är vi rena kärl som kan ta imot guds ande ?

    Gilla

    1. Det är verkligen oerhört viktigt att den kommande väckelsen förenas med en stark strävan efter helgelse och ett liv fyllt inte bara av Guds undergörande kraft utan även av goda gärningar överflödande av kärlek. Bön och fasta för detta är verkligen värt att uppmana kyrkan till.

      Gilla

  2. Underbart att få se en video ifrån Pakistan! Budskapet han predikar är som du skrev ett bibliskt budskap så hur man ställer sig till att människor ”faller” blir i slutändan hur man ställer sig till karismatik överhuvudtaget.

    Gilla

    1. Ja, jag har hört om kristna som argumenterar att alla som är med i ett sammanhang där man faller i Anden går på villoläror (eller än värre, är besatta) för att ”det bara är Bibliskt att falla framlänges”. Bibelställena ovan säger dock inte något om riktning. Det hela är naturligtvis ett absurt argument och jag håller med dig Henrik om att dessa (få) kristna är nog de som är väldigt kritiska till det karismatiska i allmänhet.

      Egentligen borde man dock inte klassa att falla i Anden som ett karismatiskt fenomen utan snarare en mänsklig reaktion på Andens verk. Jag vet att många inom Vineyard kritiserade ledarna av Toronto för att de använde begreppet manifestationer när de beskrev hur folk föll, skakade, skrattade etc. under förnyelsen där i mitten av 90-talet. Svenska Vineyard exempelvis ville hellre tala om reaktioner. Manifestationer är begreppet som används om Andens gåvor i 1 Kor 12, och de bör egentligen placeras i ett annat fack än mänskliga beteenden som i sig inte är övernaturliga men som orsakas av en övernaturlig kraft.

      Det kan tyckas petigt att skilja på reaktioner och manifestationer, och onekligen sysslar karismatiker med båda två omvartannat – båda orsakas ju av Anden – men erfarenheten har lärt många kristna ledare att göra en sådan distinktion för att förklara för utomstående och kritiker vad det egentligen är som sker. Många kristna har avvisat fall, skakningar, skratt mm. för att ”Anden aldrig skulle göra något sådant”. Men medan Anden är orsaken till den vila, fruktan eller glädje man ofta känner inombords är själva reaktionerna ofta mänskliga.

      Gilla

  3. Klippen kan jag inte se utan att slöa ned datorn genom att installera Flash Player, men jag har svårt att tro att de ska förändra min syn på det där med att falla/kasta sig under förbönsstunder.

    Tre fallstudier: Det är fortfarande mycket halt ute där jag bor. Risken för att jag med mina blankslitna loafers ska *falla* och göra illa mig är stor. Hittills har jag dock klarat jag. I 1 Mos 3 läser vi om hur Adam och Eva *faller*. I Evangelium läser vi om en stackars pojke med fallandesot. En ond ande knuffade omkull honom i alla möjliga olämpliga situationer, ända tills Jesus befriade honom.

    Det är bra om Andres Bisonni inte knuffar omkull någon. Frågan – som jag inte har svaret på! – är huruvida Den Heliga Ande gör det. De tre bibelställen som ”micael” pekar på (Dan 8:17, Joh 18:6, Apg 9:4) ger inget entydigt svar. Men jag lutar mot att dessa människor väljer att aktivt falla ner inför Guds helighet, storhet, renhet etc etc, snarare än att Gud skulle roa sig med att putta omkull dem. Jag kan ju ha fel, men tills dess jag blir övertygad om motsatsen så är det så jag tror.

    Utan att ha någon statistik att luta mig mot, antar jag att människor är mera benägna att falla när vissa predikanter talar. Och till skillnad från micaels exempel, tycker jag mig se att det inte är när synd, rättfärdighet och dom förkunnas, utan snarare när fokus ligger på helande och upprättelse som människor drattar omkull. Fallandet blir som någon slags ”bekräftelse” av namnet på mötesseriens affischer. ”Åh, han är så bra; det var minst 50 pers som föll…”. Blev någon helad, undrar jag stilla. Eller, ännu viktigare: Blev någon omvänd på djupet?

    Gilla

    1. Hej Tore! Jag vill att du ska veta att jag på djupet delar din önskan om sann förkunnelse, trohet till Ordet och kamp mot egenrättfärdiga och högmodiga predikanter. Men jag är övertygad om att falla i Anden är något genuint och uppbyggande för människor som är av Gud. Du tror inte detta tills du blir övertygad om något annat, och jag ger här efter bön ett försök till ett sådant övertygande. Givetvis är fallandet i Anden en väldigt liten fråga, och om två kristna är överens om allt förutom att folk kan falla i Anden när de blir överväldigade av Guds kraft är inte särskilt stor skada skedd, men jag håller med Henrik ovan om att risken blir att man förhåller sig negativt till karismatik överhuvudtaget, och eftersom jag är övertygad om att karismatik är något oerhört vitalt i kristendomens väsen som ska aktivt finnas med dagligen i varje kristens liv, känner jag mig manad att argumentera även för detta fenomen.

      Jag tror att anledningen till din skepsis mot fenomenet bygger på några missuppfattningar, som jag här ska försöka reda ut:

      1. Att fallande generellt är något ont. Argumenten för detta är om jag förstår dig rätt a) det gör ont om man halkar och faller ute i det isiga vädret, b) syndafallet var ett ont fall, c) det finns Bibliska exempel på att folk som faller är demoniserade (det finns åtskilliga kyrkohistoriska exempel på detta också). Problemen med dessa argument är a) i sammanhang där man vet att detta förekommer ser man alltid till att någon tar emot dem som faller så att de inte slår i golvet. Dessutom finns det åtskilliga vittnesbörd om när folk har fallit utan att någon har tagit emot dem har de inte känt någon smärta. Detta är ytterligare ett argument för att Gud är med i bilden, och att Han inte vill skada sina barn utan endast verka i deras själar på ett sätt som kräver att kroppen blir inaktiv en stund. b) ordet syndafall finns inte i Bibeln utan är en bild av vad som skedde när människan syndade mot Gud, vilket naturligtvis inte var ett bokstavligt fall. c) att demoner kastar omkull människor är mycket sant, och då är det för att skada dem. Detta ska man alltid vara medveten om och tillämpa andlig utskiljning. Men att djävulen sysslar med X är inte ett argument för att den Helige Ande aldrig sysslar med X, tvärtom vet vi att satan uppträder som en ljusets ängel och utför liknande tecken och under för att förleda människorna (det finns många exempel på demoniserade som talar i tungor etc.)

      2. Att de Bibelställen jag citerade kan bortförklaras med att människorna själva valde att falla ned pga förundran utan att Guds Ande var involverad. Detta gäller onekligen för Dan 8:17, och jag är ledsen att jag inte kollade upp stället innan jag skrev ut det (jag samlade Bibelställen från Wimbers bok Helandets kraft och valde ut tre). Däremot handlar Joh 18 och ännu ett Bibelställe som jag inte citerade ovan, Matt 28, onekligen om ett fallande som involverar en övernaturlig kraft och som inte beror på en aktiv handling som individen kan motsätta sig. Det vore orealistiskt att tänka sig att soldaterna som ska fånga Jesus plötsligt faller ner i vördnad och sen reser sig för att överlämna Honom till dom för avrättning. Likaså vmåste det varit Guds kraft som var involverad och inte enbart mänsklig vördnad som gjorde att soldaterna vid Herrens grav låg ”som döda” en lång stund (ett fenomen som nästan uteslutande är sammankopplat med själva fallandet när det förekommer idag, och generellt borde mer uppmärksamhet ägnas åt att ligga i Anden då det är då själen transformeras och det gudomliga handlandet får sin fullkomning). Apg 9 och de andra Bibelställena som berättar om Paulus omvändelse ger inte lika entydigt svar, det är teoretiskt möjligt att Paulus väljer att falla ner självmant men det är också möjligt att samma övernaturliga kraft som handlade i Joh 18 och Matt 28 är verksam.

      3. Att nutida fallanden kan förklaras med att människor själva väljer att falla ned. Om man har denna hållning måste man förneka tusentals vittnesbörd från hela världen. När John Wimber övertygades om att fenomenet var av Gud var det dels för att han fann bortförklaringen i punkt 2 av några av Bibelns fallanden ej tillfredsställande, dels för att han lärde känna så många trovädiga personer som inte trodde på fallande i Anden eller till och med inte kände till att fenomenet existerade som på en Gudstjänst föll ner, låg där i timmar och efteråt konstaterade att det var fantastiskt och livsförvandlande för dem. Om du skaffar flash (vilket jag varmt rekommenderar, det tar upp väldigt lite plats på datorn men öppnar upp dig inte minst för hela youtube, där du vid det här laget gratis kan se oerhörda mängder av vad världen har inspelat på film) och tittar på klippen ovan ser du det som jag framför allt ville visa med dem – folk faller ner medan de blundar omedvetna om att Andres samtidigt gör en lätt handrörelse framför dem. På ett tydligt, enkelt och ödmjukt sätt (han är noga med att poängtera att han inte är något speciellt utan att det är den Helige Ande som verkar) gör han klart att detta är ett verk av Gud.

      4. Att ett accepterande av fallande i Anden måste innebära att man står för åsikten att Gud knuffar folk. Jag tror detta är grunden till din skepsis, oavsett hur många vittnesbörd du hör från människor som faller ner trots att de inte kände till fenomenet och tycker det är underbart och livsförvandlande håller du fast vid ståndpunkten att det kan inte vara av Gud för det går emot Hans goda natur att putta folk. Puttande är något Gud inte kan syssla med pga Hans godhet. Svaret på detta argument är att fallande i Anden inte innebär att Gud puttar folk, det skrev jag ovan, och jag tror att knappast någon som tror att fenomenet är av Gud har den synen. Att falla i Anden ses antingen som att människor plötsligt så starkt upplever Guds stohet och härlighet att de inte längre kan stå upp utan faller överväldigade, eller att Gud gör kroppen passiv för att Han ska göra individen redo för att uppenbara nya saker, omforma henne, rena och helga henne och göra henne redo för tjänst. Jag är ett exempel på alternativ ett. Flera gånger när jag varit på en riktigt Andefylld Gudstjänst med rena hjärtan som i Ande och Sanning tillber Gud börjar mina knän vackla. Jag försöker hålla emot så långt det går men till slut blir jag tvungen att falla ner på knä. Tycker Gud om att trycka ner mig? Gillar han knäposition bättre än ståendeposition? Jag tror att min själ övervärldigades så av Guds helighet så att den sa åt mina knän att visa vördnad. Således tvingade Gud inte mig att böja knä, men Han kom med en sådan helighet till min själ att min kropp handlade i symbios med vad den skedde. Kropp, själ och ande är en enhet, det måste vi komma ihåg när vi diskuterar detta. Jag återkommer till vad som händer i folks själar när de faller i Anden nedan. Alternativ två kan gestaltas av min vän Michael. Han och en vän var på ett Andefyllt möte och Michael gick fram efter påtryckningar av vännen. Han var egentligen inte intresserad av någon häftig ”manifestation”, han ville bara tillbe Gud, men han gick fram till det konstiga folket där framme som skakade, föll osv. Sen minns han inte så mycket men hans vän och några andra som var där berättade tre timmar senare att han betett sig konstigast av alla, han föll, skakade, ropade etc. Att han hade gjort detta visste han som sagt inte om och han satte ingen vikt vid det heller. Vad som var viktigt för honom var att hans själ hade förvandlats, han hade fått ett starkt Gudsmöte då Jesus Kristus själv visade sig för honom i en syn. De gick på en väg mellan två diken, jag minns inte riktigt vad de hette men det var något i stil med erfarenhet och Ordet eller manifestationer och lära. Därefter följde han med Jesus till en försmak av Himlen som satte djupa spår i honom. Hans kroppsliga reaktioner återspeglade det fantastiska han var med om inombords, och bör som jag skrev i kommentaren till Henriks kommentar ovan ses som just mänskliga reaktioner, inte i sig orsakade av Gud utan orsakade av hur människan påverkas av Gud. Det faktum att hans medvetande skilde sig från denna världen och var med om himmelska ting tror jag dock var orsakat av Gud, och då var fallet som det hela inleddes med ett sätt för Honom att göra kroppen inaktiv för att uppenbara saker för Michaels själ och ande.

      5. Att det faktum att folk faller oftare när vissa predikanter talar ifrågasätter Guds handlande i det hela. Detta hänger samman med din iaktagelse att mängden fall anses bekräfta en predikants smörjelse, vilket jag med dig inte håller med om. Jag tror viss koppling kan finnas, men den är i så fall ganska liten, och man ska alltid se till vad som händer i folks själar och inte bara titta på när de faller om man ska bedöma en sådan sak. Vad som avgör ett sant fallande i Anden är att guds närvaro blir extremt påtaglig för individen, och predikantens uppgift är alltid att göra sig själv osynlig och få folk att se Jesus. Många predikanter har gjort fel i detta och vill bekräfta sig själva genom att folk faller. Detta gör man antingen genom att åka och filma i församlingar där det vedertagna beteendet är att falla oavsett predikant (ett beteende John Wimber kallade religion när den är som värst som jag skrev ovan) eller att alltid röra vid de man vill ska falla så att om man märker att de inte gör detta av sig själva, puttar dessa. Jag publicerade klippen med Andres Bisonni för att skarpt kontrastera mot dessa predikanter. Trots att han gör sitt yttersta för att inte röra människor eller påverka deras fallande annat än genom bön och välsignelser faller väldigt många. Betyder det faktum att många faller på hans möten att hans tjänst är mer välsignad än andras? Det tror jag verkligen inte och det tror jag inte att han själv anser. Han har en Ordets gåva och får människor att effektivt se Jesus. I klippet från Pakistan ser vi tusentals f.d. muslimer med tårar i ögonen och lovsånger på läpparna lyfta sina händer mot Himlen. Därefter faller de som käglor. Jag tycker det är uppenbart att något överväldigande hänt i deras själar, därmed har de en benägenhet att falla. Andra predikanter har andra gåvor än den som Andres har, vilken jag skulle säga är att få folks ögon fästa på Jesus och ge dem en villighet att ge allt till Honom vilket gör att de faller och har andra fysiska manifestationer som följd. Jag är övertygad om att andra predikanter kanske har en större helandets gåva (även om riktigt många kommer upp i klippen ovan och säger att de blivit helade), underförande gåva eller profetisk gåva än Andres, vi är alla delar i kroppen som kompletterar varandra.

      Jag håller med dig om att fallandet i Anden har missbrukats men jag vill med Andres Bisonnis exempel visa på att det rättbrukas i världen idag, och att det är något som när det transformerar folks själar onekligen är av Gud. En person som uttryckt detta bättre än mig är John Wimber, och ytterligare ett argument för att du ska installera Flash (det går för övrigt väldigt snabbt också, jag tror inte du kommer ångra dig) är att det finns timmar med uppbyggande undervisning av honom på youtube, riktad till folk som är skeptiska kring karismatik och andliga manifestationer. Själv har jag dock skrivit så utförligt jag kunnat, om detta inte räckte för att övertyga dig tror jag inte att jag kommer kunna skriva något som gör det. Oavsett hoppas och ber jag att Guds Ande ska utrusta dig till att effektivt sprida Guds Rike i både Ande och sanning, något vi alla är kallade till. Och tack för de insatser sådana som du gör för att få karismatiker som virrar iväg alltför mycket i känslosamma upplevelser att hålla sig på banan, enligt Ordets riktlinjer. Gud välsigne dig!

      Här är en riktigt bra utläggning av Wimber:

      Gilla

    2. Om du installerar Flash rekommenderar jag dig även att se en av Wimbers bönekliniker här: https://helapingsten.wordpress.com/2011/02/21/boneklinik-med-john-wimber/

      Där är det en kvinna som börjar vackla när man ber för att Gud ska hela henne. Wimber tar då fram en stol så hon får sätta sig och kommenterar ”det är sånt här som händer när Guds kraft kommer”. Efteråt berättar kvinnan att hon verkligen upplevde Guds närvaro och att det var underbart. Wimber ler och säger: ”Du vill inte ha dina pengar tillbaka?”

      Gilla

  4. Ja du har skrivit om Andres Bisonni! Va kul! kom precis tillbaka från en konferens med honom, har nog aldrig sett eller träffat en man som är mer smord än honom.. och allt kommer från intimitet från den Helige Ande!

    Gilla

  5. Jag har fallit och ramlat ner till golvet flera gånger i kraft av den Helige Ande på starka gudstjänster. Jag vet inte om du känner till förkännaren Henry Holmberg? Men han är en härlig predikant och broder. Några få gånger om året kommer han till min församling, han brukar alltid betjäna oss. När han gör det så har jag alltid fallit bakåt och ramlat i golvet i Andens underbara kraft vid förbön. Jag älskar att falla, ramla, skaka, skratta, rycka i Anden, Andens kraft är ju helt underbar, skön och ljuvligt för kroppen! En gång så var jag på en gudstjänst i min församling, där predikade Henry, sedan var det dags för förbön. Då kom folk och ställde sig där framme. Under tiden jag står där framme med lyfta händer i Anden, då var det någon som bad för en syster, då uppfylldes hon av den Helige Ande. Hon föll bakåt och låg där, en broder bad för henne som fångade henne. Men medan jag står med lyfta händer och prisar HERREN så kom det en broder och ställde sig bakom mig, då blåser han på mig, se, också jag uppfylldes av den Helige Ande! Jag stapplar bakåt och faller baklänges ner till golvet i Andens kraft. Jag låg då där på golvet, sedan kommer Henry, sträcker ut sina händer över mig och välsignar mig, då sprattlar jag till, och ännu en gång sprattlar jag till i den Helige Andes vidrörande. Jag låg på golvet i en bra stund, tänkte efter en stund att gå upp, men jag kände att jag inte skulle kliva upp för Anden var inte klar med Sitt verk utan jag fortsätte ligga kvar på golvet i kraften, det var helt underbart!

    Gilla

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s