Henrik Wågbrant: Arbetarna i Sverige är få

Från Henrik Wågbrants blogg Wemanuel.

Han sade till dem: ”Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.” (Luk 10:2) Detta är välkända ord och jag vill kort dela några tankar jag har kring dem.

Skörden, alltså den ”andliga” skörden är stor. Fälten har vitnat till skörd (Joh 4:35) och är redo att skördas. Med andra ord det finns mängder med människor redo för Guds rike. I detta nu finns det människor redo att ta emot evangeliet, människor redo att höra om Jesus och människor redo att ta emot Jesus Kristus som sin Herre.

Om vi skulle fokusera på denna bit av bibelordet att ”skörden är stor”, så är det med andra ord inte brist på människor som är redo för Jesus. Det stora problemet för vår mission är inte att människor är andligt stängda, utan det stora problemet ligger hos oss själva. ”Arbetarna är få” fortsätter nämligen versen. Problemet ligger med andra ord i att vi arbetare är för få och att vi inte gör det jobb vi ska göra. Det som hindrar en väckelse från att komma är med andra ord inte att svenskar är oemottagliga för Jesus utan att vi svenska kristna inte gör det arbete vi är kallade till att göra. Arbetarna i Sverige är få. De som arbetar med att samla in skörden är få.

Att detta stämmer kommer fram i sista delen av versen:  ”Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.”. Vår högsta prioritering gällande bön för väckelse är inte att människor ska bli mottagliga för Jesus, utan för att Gud ska skicka ut arbetare. De som behöver förändras (förstå rätt) är alltså inte de som inte tror utan de som tror. Och Gud sänder ut arbetare. Varje människa som tagit emot Jesus Kristus som sin Herre och den heliga Anden som en gåva är redo för tjänst. Redo till att samla in skörden som redan nu är mogen. Och där står vi nu, är vi villiga till ett liv i tjänst? Vågar vi gå den väg Gud pekar på?

3 kommentarer

  1. Jag skulle vilja spinna vidare på det här med arbetarna och skörden i den riktningen att jag tror att man bör tänka över hur arbetet ska bedrivas.Det som jag tror är det mest framkomliga sättet att möta människor som inte tror är att skapa relationer,i första hand inte för att göra den människa man relaterar till till ett objekt för evangeslisation utan för att leva i dem så att den som möts börjar undra ”vad är det som gör att den här personen kan utstråla och förmedla förtroende värme och medkänsla och att bry sej om på ett äkta sätt”.Det där vill jag ha! Mna börjar sjäölv fråga efter ”hemligheten” bakom varför realtionen känns och är så god.(Fast måste jag väl tillägga att det blir ju kriser i alla relationer och konsten är ju då att inte göra det till en skuldfråga utan till en fråga om att försöka förstå varandra och lösa den uppkomna situationen på ett vis osm gör att relationen djupnar)

    Jag tror att den tid när evangelisation på det vis som har varit och fortfarande är på en del håll där man ser dem som inte är troende som objekt för sin verksamhet,eller objekt att ”samla in” det går inte längre,det är inte hållbart i längden.

    Det finns idag så många människor tror jag som av samhällsutvecklingen och av av nödtvång upplever ensamhet innerst inne och som söker men de vet inte själva vad,och har behov av platser eller människor som finns där som representanter för det goda,det som ger ro och som också stannar kvar när livet inte är så ljust längre för alla möter vi ju svåra perioder i livet eller man kan kalla dem för ”växlingsstationer” där man måste hitta nya riktningar.

    Jag tror också att det finns människor som blivit skadade av olika erfarenheter av hur evangelisation och verksamhet har bedrivits och liksom skadan uppkommit i relation till andra tror jag att den kan läkas i relation till andra människor som vet eller förstår betydelsen av att vara i samklang med Gud på ett vis som är mer tjänande än påtryckande och att utöva ”makt” och försöka styra människor lite ovanifrån.

    Hos de flesta människor finns det tror jag ett eko som behöver mötas och det ekot tror jag är ett eko som kommer någonstans ifrån.Någon eller ursprunget till att människan blev till.Jag tror att man måste se att handling är starkare än ord,och att möten goda möten och en god och barmhärtig hållning är mer attraherande än ord och utfästelser för hur ofta slår inte orden sönder men handlingen om den är goda möten skapar något som människan behöver.

    Om man tänker på Jesus så levde han ju i relationer med sina lärjungar,predikandet var det lilla han gjorde.
    Han var den som tjänade,den som börjde sej i ödmjukhet och som lockade fram det i människor(oftast) som ledde till att de förändrades och blev dem som de i grund och botten var och som ett reslutat av det så förändrades också människor omkring dem på samma vis.
    Dee kristna borde vara mer som honom

    Bara några tankar

    Gilla

    1. Hej Tina! Goda relationer och kärleksfullt betjänande är nödvändigt men inte tillräckligt. Det som bevisligen har lett till att många kommer till tro på Jesus och får evigt liv, både i Bibeln och i kyrkohistorien, är att som Paulus predika om Guds Rike i ord, gärning och i kraften av tecken och under (Rom 15:18-19). Jag har skrivit om detta här, sista stycket.

      Gilla

  2. Jag menar inte att det är allt men det är en bra början och jag tror aldrig att det är bra att människor känner sej som objekt istället för subjekt.
    Det jag ville skriva är inte att bara en sak räcker eller ett sätt utan det finns många vägar till människor som inte tror eller inte vet att de tror för ibland tror jag bara att de inte förstår vad det är som rör sej inom dem.

    Det jag också vet av erfarenhet är att ord som inte också levs ut i det verkliga livet,de orden är ingenting att ha.
    Gud har gett oss kreativitet och fantasi och förmåga att tänka och hitta många vägar till människor,inte en enda.Men det kräver ju att den troende är öppen för att tänka längre och vidare än till Kyrkan och gudstjänsten och det ofta snäva tänkesätt som rått om hur man kan innesluta människor i en tro som är både en relation till Gud och till varandra.
    Det är ju ingen motsägelse utan bara ett komplement.

    Jag tror också att sådant skulle inspirera och göra tjänandet och det här att möta dem som inte vi tror att de tror berikande.Det kunde vara mycket livgivande och göra 4det att låta andra få ta del av det liv den kristne har bli mer glädjefullt…….

    Jag har inte alla svar,jag kanske kan vara eller ge en liten liten bit i ett puzzle.Jag vet bara att det finns olika vägar att gå och att det skulle vara en möjlighet att hitta fler sätt att nå ut på också skulle leda till en refresching av viljan och orken att leva ut sin tro så att de som inte tror (som vi kan set det) kan inneslutas i just tron

    Gilla

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s