Vördnad för Gud

Som jag skrev runt nyår behöver vi visa större respekt för Guds helighet, något Marcus Birro uttryckte kort senare i sin Dagenkrönika. Vi måste inse att Herren är en mullrande kraft. Ett lejon som inte går att tämja. Han är mäktigare än någon av oss, vilket uppenbaras i de kraftgärningar Han gör, och det måste vi visa största vördnad för. Han är helig, vi är syndare.

Megapastorn som krönte sig till kung är inte direkt ett exempel på ödmjukhet och vördnad, men Jesaja som kastar sig ner och ber om nåd när han få se Guds tron är det, eller Petrus som ber Jesus lämna honom när han har fått bevittna fiskundret pga hans synd. Sigfrid Demingers omdebatterade artikel om att ”frikyrkan” saknar vördnad i Gudstjänsten till skillnad från Svenska kyrkans liturgi är rätt generaliserande, vördnaden sitter i hjärtat och uttrycker sig på många fler och annorlunda sätt än vissa bestämda bugningar och knäböjanden (som i sin tur kan bli tomma riter utan vördnad) – men vi behöver allt mer vördnad både i frikyrkor och Svenska kyrkor. Och vi kan väl börja i att tänka på att inte säga vad som helst om Gud, inte missbruka Hans Namn, ens i ironi.

Både högkyrkligheten och lågkyrkligheten har fördelar, och det är församlingens hängivenhet till Gud som avgör hur gott Gudstjänstfirandet blir snarare än formen. Jag älskar hur Mikaelskyrkan i Uppsala, en EFS-församling, förenar lågkyrklighet med högkyrklighet.

Problemet med Demingers text är att brist på vördnad i lågkyrkliga Gudstjänster för det första inte direkt är bristvaror bland Svenska kyrkans medlemmar och för det andra inte låter sig lösas enbart med förändrad liturgi. Vördnad sitter förstås i hjärtat, inte huruvida man har en orgel eller en powerpoint. Låt oss be i alla samfund för sann, gudsfruktig vördnad.

11 kommentarer

  1. Gud är Helig. Ingen jultomte. Han är det käraste jag har. Han och ingen annan ger förbehållslös kärlek, tröstar och hjälper utan att jag ens ber om det. Och Han har en väldig humor. Så mycke skratt jag har med Honom. Ylva Eggerhorn skrev ”Innan gryningen” med textrader ”vi byggde katedraler upp till himlen, men du steg hela tiden längre ner”. Den är bra eller Nicaraguanska Bondemässan ”Hos oss är du oxå fattig en Gud så mänsklig och enkel. Hos oss är du oxå svettig en Gud med fårade kinder. Med dig kan jag tala fritt som folket här brukar tala du delar vår tunga börda en arbetarGud är du” Sån är min Gud i livets alla skeden. Kannske att vi ibland behöver olika sorters ritualer för vi behöver det för att visa vördnad för den Högste. Julafton firas av många till Jesu födelse minne, då bör vi inte lämna nån till nån ababvakt på natten för att låsa upp en värmande portuppgång eller offentlig toalett.Att sätta öknamn på människor för att dom inte är bekännande kristna är nesligt, jag själv som jag berättat fick en närvarande Gud när jag förbannade nån som skulle bestämma över mitt efter jordelivet. Vi ska vörda människorna vare sig dom är utan tro eller inte, varje människa har Evigheten nerlagd i sig, ingen skillnad på folk, fast Adolf är ju ingen favorit förstås. Gud är min käraste vän med mycke humor.

    Gilla

  2. Eftersom jag går mycket i SvK så vill jag bara säga att det som uppfattas som tomma ritualer, alltså liturgin, har en mycket genomtänkt och seriös bakgrund. Varje moment finns där av en anledning. Att delta i Liturgin helhjärtat och närvarande kan ge väldigt mycket och påtaglig Gudskontakt.

    Sedan är jag, som alla andra, beroende på omsändighetrena inte alltid 100% fokuserad. Har man ex.vis vaknat lite sent så kan det ju påverka fokus, men jag upplever så gott som alltid en påtaglig andlig ”boost” av att delta i gudstjänsten. Som en källa av levande vatten.

    Gilla

    1. Hejsan! Jag tror du missförstår mig. Jag vet att liturgin är riktigt genomtänkt och håller verkligen med om att den leder till Gudsmöten. Det jag skriver är att det blir bara tomma ritualer om vördnaden och Gudsfruktan saknas. På samma sätt som när man läser trosbekännelsen utan att tex tro på jungfrufödseln.

      Gilla

  3. Det stora problemet i allt för många kyrkor i Sverige idag är inte bara en brist på Gudsfruktan, Framförallt är det en brist på Gudsnärvaro, och därav följer allt annat.
    Bra inlägg, Micael!

    Gilla

  4. Välkomna till invandrarkyrkor i Sverige!
    Själv går jag i en där man har böne-nätter varje månad, då man ber större delen av tiden, d.v.s. i 5 tim eller så. Man läser långa stycken från bibeln och alla förväntar sig ha sin bibel med sig. Man ber med stor auktoritet och folk blir befriade från ”withcraft” (=häxeri och svartkonst) som tyvärr tyvärr utförs ofta även i SV, från förbannelser uttalde över sitt liv. Dessa böner tar bara någon minut och folks liv blir förvandlade. Muslimer kommer in och upplever den starka guds-kraften och kommer till tro på Jesus, trots språkförbistringarna. Sedan börjar de läsa bibeln på sitt språk och för andra till tro. Som att leva i Apostlagärningarnas tid. Kyrkolokalen är så klart öppen dagligen förutom måndag och det är möten varje kväll, så de behövande har någonstans att gå, pastorn är tillgänglig dygnet runt (ej bra) och har ofta behövande elelr ny-troende boende hos sig trots att de har 4 barn.

    Gilla

      1. Kyrkan heter ”Pingstförsamlingen Gud Är Kärlek” och missionärerna är utsända från moderförsamlingen i Brasilien. Den ligger vid Gårda Depot, Anders Perssons gata, i Göteborg. Möten tis till lö kl 18 och sön kl 16.

        Den är inte perfekt och eftersom Gud tydligen måste älska mångfald, då han skapade oss så olika utseendemässigt och med olika gåvor, kommer inte ens allt vara lika hos vår Herre i evigheten, tror jag.

        Jag nämner detta för jag ser att man ofta diskuterar lärofrågor i kristen media, istället för att göra det Jesus sa. Han sa ju att vi skulle äta och dricka med folk och att VI skulle bota deras sjukdomar, och att VI skulle kasta ut onda andar och SEDAN proklamera att Guds Rike är hos er nu. Lukas 10

        Ofta behövs flera böner och bönetillfällen innan människan blir helt fria, ibland bes kanske ”onödiga” böner, men det gör ju inget för det händer så mycket! Det händer att ett och annat kan ifrågasättas teologiskt, inte minst för att många är ”olärda” gudsmän som har en tro på att för Gud är inget, absolut ingenting omöjligt i JESU namn. Det är ju inte genom lärda uttalande som evangeliet sprids utan genom Guds KRAFT hos den som kommer med de glada nyheterna.

        Och detta med ”andar” är ingen stor grej. Man kan ju bli uppfylld av en ande av glädje, en ande av frimodighet, osv. och då så klart en ande av depression eller en ande av självmordstankar. Och svartkonst /häxkraft ÄR en verklighet. Men inte ens detta är en stor grej för det står ju att Jesus kom för att FÖRGÖRA den ondes VERK så det görs vid många möten, från talarstolen eller vid bön för individer.

        Så i dessa kyrkor funderar man inte så mycket över ovanstående utan förgör elller kastar ut det onda, ibland i böner där man säger OM det finns…..så…..

        Jättekul att det rör sig i Sverige bland vanliga svenskar också, som det jag läst här.
        Gud välsigne er alla!

        Gilla

  5. Kan tillägga att i söndag räknade jag att det fanns 15 nationaliteter på mötet men jag tror att det var fler nationaliteter lördags-mötet. Med översättning är det si och så med, men alla upplver Guds KRAFT så starkt så de kommer ändå!

    Gilla

  6. Anden ger liv, och bokstäver och formalism, ger död. Det är Anden -och därmed Andens gåvor, som utestängs från sammankomsterna.

    Ingen som vill ha levande blommor, kommer till butiken där man säljer blommor av plast, d.v.s. döda.

    Gilla

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s