En av dem som påverkat min andliga resa allra mest är John Wimber, grundaren av Vineyardrörelsen. Jag upptäckte idag att ExplainEd TV har gjort en riktigt grym animation till en av hans mest kända predikningar, om att ”göra grejerna”. Klippet med själva predikan har redan legat ute på YouTube i några år – den är redan introduktion till Hela Pingstens lärjungaskola – men åh vad snyggt det blir med lite animerade gubbar till!
I klippet berättar John hur han som nyfrälst utan tidigare koppling till kyrkan föreställde sig hur kyrkan skulle vara utifrån det han hade läst i Nya Testamentet: man samlades, bad och peppade varandra, och sen gick man ut två och två och predikade Guds Rike, botade sjuka, drev ut demoner och sen kunde man äta lunch efteråt. Föga förvånande blev han förvånad när han besökte sin första kyrka och upptäckte att det inte funkade så. Han och hans fru gick till en evangelikal kväkarförsamling som visserligen trodde på Bibeln, men inte på mirakler.
En gång frågade han en ledare i församlingen: ”När ska vi göra grejerna?” ”Vilka grejer?” ”Du vet, grejerna som Jesus gjorde! !” ”De grejerna behöver du inte göra, John. Du behöver bara tro att de en gång gjordes!” John blev sjukt besviken. Han fann att kyrkan han gick till läste om grejerna, bad om dem, sjöng om dem, gav till dem – men de gjorde dem aldrig!
Jag skrev häromdagen på min engelska blogg om våra ”gå ut, kom in”-möten i Mosaik. Det är vårt sätt att få gudstjänstbesökarna att göra grejerna – efter vi har bett och läst Bibeln hemma hos mig går vi ut på gågatan i centrala Uppsala och delar ut fika, evangeliserar och ber för sjuka. Det är då Gudstjänsten blir en sann GudsTJÄNST – inte en Gudsshow eller Gudsprat. Som Wimber sa – ”Somewhere, some place, somebody gotta believe in this Book, and acting on it! And I’ve figued that it can be us.”
Hela Pingsten 
frågan är: när var och hur Jesus gjorde.
Läser man innantill så ser man att han bara gjorde vad fadern visade honom, indirekt sade till honom.
Resultatet blev alltid seger och samma resultat får vi om vi gör det Jesus säger till oss.
Den stora frågan blir då, skall vi göra bokstaven, eller det Anden manar oss till?
Bb
GillaGilla
Den här postade jag på fel blogginlägg (tänk om man kunde refigera..) och dessutom såg jag att mitt tonfall lät hårdare än vad jag avsåg. Ledsen för det.
***********
Håller med dig i princip och jag har själv varit med om två händelser där jag tror (men inte vet) att något mirakulöst faktiskt hänt. I ett av fallen inom ramen för Frälsningsarmén. Deras förhållningssätt till det inträffade var mycket välgörande, det var så lugnt och innerligt och varmt.
Så svaret på frågan är väl ”nu”.
Min kritik av din position, som jag förstått den, handlar om:
1) Kännetecknande för mirakel är att de är mirakulösa, somliga verkar räkna med dem (nästan boka in dem?) Vilket jag i så fall anser är fel och farligt. Man kan inte räkna med dem, men man kan, och rentav bör, räkna med *möjligheten* av dem. För mig är det en stor skillnad.
2) Jag undrar hur du ser på risken för manipulation och maktmissbruk i dessa sammanhang. Om någon gör pengar på detta är det ett oerhört dåligt tecken, eller gör sig själv till något slags solbränd och tandblekt rockstjärna. Ego är inte granne med Gud.
3) Det verkar också som om du i dessa sammanhang har ett förhållningssätt av att all slags skepticism är något dåligt som bara förstör, som att tända glödlampan på en seans. Om valet står mellan att upphetsat tro på alla påståenden och noll öppenhet för att det gudomliga ibland gör ”grejer” – då är det inte bra. Stötte Jesus bort Thomas?
Om man måste sluta tänka i en viss stund så får man väl börja tänka igen när grejerna har hänt. Och vad är det för fel att inse att en minskad ryggmärta kan ha alternativa förklaringar med mirakel som en av dessa? Blir Gud jätteförbannad om man tänker så?
4) Att du inte verkar se ”Livets Ord-diket” i detta sammanhang, dvs tro som prestation, miraklet som fyrkantig belöning, slutsatser om att helare eller lidande är sämre och otillräckliga och tror för lite. Och pga detta riskerar att ovanpå sitt tidigare lidande riskerar att få ännu mer lidande. Detta är mycket nära besläktat med punkt 1.
5) Att man inte verkar se att detta med tecken inte var helt enkelt och okomplicerat för Jesus heller. Han kanske såg den uppenbara risken för sensationalism, mirakel-beställningar och – just det – Magi. Något som människor tror att de kan kontrollera om de beter sig på rätt sätt.
Tutaochkör tusen procent, med häftiga sensationer på varje event, har sitt värde men utan visdom och ödmjukhet i just detta ämne riskerar man att göra mycket illa.
GillaGilla
Hej Klaus! Förstod att kommentaren hamnade lite fel först 🙂
Jag håller med om att ”Livets Ord-diket”, risken för manipulation, att stänga av kritiskt tänkande, sensationalism etc. Jag förespråkar, likt John Wimber, sund karismatik. Se till exempel min analys av två karismatiska predikanter som lutar åt trosrörelsehållet: https://helapingsten.wordpress.com/2011/08/17/styrkor-och-svagheter-i-randy-clarks-och-bill-johnsons-teologi/ Se också min föreläsning om helande som tar upp många olika aspekter av det mirakulösa: https://helapingsten.wordpress.com/2011/09/29/vadda-helande/
Varken jag eller Wimber tror att sund karismatik står i motsats till brinnande karismatik. Man kan ha stor tro och förväntan på att Gud ska handla övernaturligt utan att hamna i det osunda diket. Medan de bibliska kristna upplevde mängder med mirakler – och förväntade sig det, se bara Paulus undervisning i 1 Kor 12-14 – så förenades det med kärlek.
Jag kan skriva mycket mer om detta men det är sent och jag ska ta en veckas sabbat från internet. Kolla som sagt in länkarna jag gav, du kommer nog uppskatta en hel del av det jag skriver och säger där.
Gud välsigne dig!
GillaGilla
Stort tack för svar, Micael!
GillaGilla