Bidrag till Ge och du ska få:s bibelblogg. Haka gärna på vår bibelläsningsplan!
I Romarbrevet 2 upprepar Paulus det bud som Jesus gav oss i Bergspredikan om att inte döma andra människor (Matt 7:1). Anledningen, skriver Paulus, är att vi själva är syndare och gör lika dåliga saker som dem vi dömer (v. 3). Faktum är att de som dömer andra människor, ironiskt nog, kommer få en ännu strängare dom själva (v. 2). Som Jesus sa, med det mått vi mäter med ska det mätas upp åt oss (Matt 7:2).
Paulus förklarar att Gud kommer döma oss efter våra gärningar, de som gör det goda får evigt liv medan ”vrede och straff ” väntar dem som ”söker sitt eget” (vv. 7-8). Våra gärningar avgör om vi blir frälsta, med andra ord. Det kan låta som gärningslära, och det är det också: Paulus poäng i det här stycket är att syndfrihet krävs för att komma till Himlen. Han kommer snart i brevet att peka på att ingen utom Jesus är syndfri, och att på grund av Jesu offer för vår skull så kan vi blir frälsta trots vår syndfullhet genom Guds nåd. Paulus beskriver som en trestegsraket där han först för fram att synd och olydnad leder till döden, därefter slår han fast att alla människor syndar och sedan presenterar han evangeliet om att Jesus räddar oss från synden halleluja. 🙂
I vers 12-16 resonerar han om de ickejudar som inte har den mosaiska lagen, och huruvida de kan anses syndfria eftersom Gud inte berättat för dem vad som är rätt och fel. Så är det inte, menar Paulus och skriver:
”För när hedningar som inte har lagen av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag trots att de saknar lagen. De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om detta vittnar också deras samveten och tankar som sinsemellan anklagar eller till och med försvarar dem.” (vv. 14-15).
Människan har med andra ord en gemensam moral i linje med Lagens huvudbudskap – att älska Gud högst av allt och älska sina medmänniskor som sig själv (Luk 10.42) – och därför kan de göra ont eller gott oavsett deras Bibelkunskap. Gud kommer döma det som är fördolt hos människorna (v. 16), och återigen är det ett skäl för oss att inte döma eftersom vi har rätt svårt att se det fördolda.
I senare delen av kapitlet riktar sig Paulus in på sina judiska syskon och förklarar att även de syndar och går emot Guds vilja. De är inte förmer än ickejudarna på den punkten. Och det gör att den ”immunitet” som många judiska troende kanske kände inför Guds dom inte håller. Paulus påpekar att man kan inte anföra tradition och släktband som anledning till att man skulle vara mindre syndig: ”Den som av naturen är oomskuren men fullgör lagen ska döma dig som har lagens bokstav och omskärelsen men ändå är en lagbrytare.” (v. 27). Jude är man i sitt inre, det vill säga, Guds folk definieras framför allt inte av etnicitet eller ursprung utan av ”hjärtats omskärelse… genom Anden” (v. 29).
Därför ska vi inte döma någon vare sig på grund av ursprung, identitet eller ens handlingar – domen är Guds, och vårt jobb är att älska och berätta om Jesus!
Hela Pingsten 
Amen!
GillaGilla