Aldrig ensam

Det finns dagar när allt känns bra. Och så finns det dagar när allt känns tokigt och fel. Vi har dem alla, de bra och dåliga dagarna.

En del tror att man är lycklig hela tiden när man har Jesus i sitt liv. Så är det inte.
Många frågar:” Hur kan du tro på Gud när det hänt så mycket negativt i ditt liv?”

När jag får den frågan kan jag bakar svara: ” jag hade aldrig överlevt om jag inte hade haft Jesus vid min sida”.

Jag ser inte motgångarna som ett bevis på att Gud inte finns. Jag använder motgångarna till något positivt, ungefär som det kända ordspråket: det som inte dödar härdar.

Jag vet att jag aldrig överlevt det hemska som hänt mig om inte Jesus varit där. Det är tack vare Hans närvaro vid min sida som jag orkat komma igen, och igen och igen.

Att tro innebär inte ”räkmacka” och ”gräddfil”. Det innebär kamp och strid, men aldrig ensamhet och övergivenhet. Det innebär förtröstan och vetskap om att jag aldrig behöver kämpa kampen själv.
Den vetskapen har gjort mig stark, vetskapen om att jag precis som alla andra medmänniskor har kamper att utkämpa, men jag är aldrig ensam. Alltid med Gud vid min sida. Det gör mig trygg och stark.

Himlen är ännu inte på jorden, men det kommer den att vara så småningom.
Då är allt frid.

När tiden är inne.

All välsignelse!
/Désirée Kjellin

About desireekjellin

Gift flerbarnsmamman och Jesu lärjunge.Bloggar, föreläser, undervisar församlingar om faran med det österländska inflytandet i våra församlingar och i samhället. Har skrivit en bok som kommer ut nu i höst på Sjöbergs Förlag som heter "Flickan som slutade ljuga" Brinner för husförsamlingar och evangelisation, lärjungar som gör lärjungar....älskar att tala om enkelheten i evangelium. Älskar att leva som Jesu lärjunge.

Posted on 22 maj, 2016, in Frälsning och evigt liv and tagged , . Bookmark the permalink. 2 kommentarer.

  1. När motgångarna är som störst upplever jag att man lär känna Honom mest. Och att man upplever sig mer buren då. Man lär sig i motgångarna att Gud står fast vi en, bär en och man kommer närmare Gud då kan jag uppleva. Motgångarna lär en även medkännande och medlidande. Minns en gång när jag fick en illavarslande diagnos. ”Normalt” skulle man brutit ihop totalt och inte orkat någonting. Tvärtom blev jag genom att Han bar mig starkare än någonsin. Visst kände jag mig oerhört liten och utsatt men kraften av hans famn var närmare än någonsin. Han bar mig till arbetet och jag kunde möta människor som var sjuka på riktigt på ett helt annat sätt. Jag kunde möta dem på deras sida.

    (Tell the framgångsteologerna about that……)

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: