Liberalerna (f.d. Folkpartiet) har haft en stormig vecka sedan partiledare Jan Björklund den 11 september plötsligt ville välkomna SD in i den politiska värmen samtidigt som han och några ledande partikamrater argumenterade på DN Debatt för att nya religiösa friskolor inte ska få starta och att befintliga inte ska få utöka sina klasser. För detta anförs vad jag kan se endast ett argument: att konfessionella skolor kan försvåra integrering av nyanlända.
Bo Nyberg och Sven Magnusson från Kristna friskolerådet har skrivit en lysande sågning av förslaget, där de bland annat påpekar:
- Att Europakonventionen säkerställer att föräldrar har rätt att ge sina barn utbildning enligt deras egna religiösa och/eller filosofiska övertygelser, så Sverige måste gå ur EU för att driva igenom förslaget
- Det är inte en liberal position att staten har bättre koll på vad som är bäst för barn än föräldrarna
- De skolor som fått mest kritik för att väva in religion i undervisningen har inte ansökt om att vara konfessionella skolor, så man kommer inte åt problemet med förbud
- Det finns inget empiriskt stöd för att religiösa skolor skulle vara sämre på integration än andra skolor
- De som radikaliseras av islamism går ofta på kommunala skolor
- Läroplanen säger att dess värderingar överensstämmer med kristen tradition
Likaså har företrädare för kristna friskolor påpekat att de motverkar segregation på ett mycket effektivare sätt än många kommunala skolor, och Birgitta Olsson gick emot övrig partiledning och kritiserade hur de buntar ihop bra och dåliga skolor bara för att de har en gemensam konfessionell nämnare, något hon fått en del skit för den senaste veckan.
Liberalerna har inte kunnat bemöta kritiken på ett adekvat sätt, i en slutreplik ger de inga som helst bevis för att religiösa friskolor skulle försvåra integration mer än, säg, kommunala förortsskolor, inte heller kommenterar de att förslaget i praktiken är en kollektiv bestraffning av en rad olika skolor oavsett om de ägnar sig åt att integrera nyanlända eller inte. Därtill bjuder de på följande härliga motsägelse:
Europakonventionen stadgar att staten ska respektera föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa övertygelse. Den rätten ifrågasätter vi inte. […] Skolan får aldrig bli en förlängning av föräldrarnas kulturella och religiösa uppfattningar – den svenska skolan ska vara en fristad från just detta.
Att inkludera kulturella uppfattningar i det som skolan ska vara en fristad från är att kasta sten i glashus. Författarnas egna liberala värderingar om mänskliga rättigheter, religionsfrihet och jämställdhet är i högsta grad kulturella. När de menar att dessa värderingar ska stå över andra och forma utbildningen erkänner de existensen av objektiv moral. Och som jag tidigare påpekat innebär existensen av objektiv moral att ateismen inte kan vara sann, för om Gud inte finns är all moral subjektiv – inklusive liberal sådan.
Det är orimligt utifrån ateismen att tänka sig en liberal platonsk idévärld som utvecklade apor på planeten Tellus av någon anledning kan connecta med och måste böja sig under. Att a priori utgå från att västerländska värderingar är sanna är enbart etnocentrism, och även om man argumenterar för att liberala värderingar är rationella eller lindrar lidande har man inte svarat på varför varje persons moral bör vara rationell eller lindra andras lidande. Antingen måste man sluta ge moraliska uppmaningar och förbud, eller så måste man erkänna att moralisk objektivitet grundas i en Gud som har skapat oss och ansvarar för oss. Och finns Gud finns ingen anledning att utesluta religiös påverkan i skolan.
Hela Pingsten 
Ok, men det finns två andra sekulära syner på moral. Det ena är Ayn rands objektivism, den andra är att den är grundad i evolutionsteorin om överlevnad att vi har utvecklat för att i så fall överleva och föröka oss och att bete på ett trevligt sätt skulle då öka dessa chanser.
GillaGilla
Hej! Det finns en rad etiska teorier som inte hänvisar till Gud, men ateismen kan inte visa att någon av dem är objektivt sann och att alla människor har en moralisk plikt att följa den. Rands objektivism kan trots namnet inte motivera att dess egoistiska moral är objektivt bindande för alla människor, det skulle kräva att Rand själv är Gud för att så skulle vara fallet, vilket jag inte tror att någon är övertygad om. En evolutionsbaserad etik såsom socialdarwinism kan inte heller räknas som objektivt bindande eftersom allas handlingar utifrån ateismen är en konsekvens av soiciobiologisk evolution – både moder Teresas och Adolf Hitlers. Se gärna videon ovan för en tydliggjord distinktion mellan objektiv och subjektiv moral.
GillaGilla
Nä, Europakonventionen ger ingen som helst rätt för föräldrar att välja helt godtycklig utbildning åt sina barn, åtminstone inte som substitut för den skolpliktiga utbildning som staten fastställer. Europakonventionen säger bara att staten måste RESPEKTERA en sådan rätt att välja en godtycklig (exvs. konfessionell) utbildning, och en sådan kan då förläggas utanför skolplikten. Så var det med det, men huruvida slanten någonsin trillar ner är en annan fråga.
Andra fördrag i både EU och FN förkunnar samtidigt att barn har en egen rätt till religionsfrihet, som måste respekteras. Det är detta som är pudelns kärna, att barn inte utgör en förlängning av föräldrarnas trosuppfattning. Den sekulära skolan ger här barn en fristad från religiös indoktrinering, och en miljö att hämta in kunskap utan religiös påverkan. Skolan är inte kyrkan, och vice versa, utan två skilda domäner.
Barns motsvarande rätt till föräldrarnas tradition, liksom föräldrarns rätt att föra vidare sin tradition, uppfylls enkelt under ledig tid utanför skolan, just där den rätten hör hemma.
Det finns således ingen motsägelse, utan det handlar om en mål- och rättighetskonflikt. Sekuarismen är en liberal grundbult, och partiet är därför för en gångs skull rätt ute. De religiösa bör besinna sin vettlösa kritik och för en gångs skull faktiskt anta det barnperspektiv de pladdrar så mycket om, men inte tillämpar konsekvent.
GillaGilla
Ifrån religiös indoktrinering (your bias is showing good sir) till sekulär indoktrinering som sagt barnet ska inte tvingas på en uppfattning vilket skolan kan göra med dess resurser och tid och således finns det visst en konflikt i detta det har tidigare funnits hemskolning innan farbror staten slog ner med sin förtryckarapparat så jag tvivlar på din tolkning.
GillaGilla
Nej, indoktrinering föreligger om barn aldrig får andrum från den religiösa världsbilden, när hem, skola och fritid är inpyrda i en religiös dräkt, när religionen får monopol.
Sekulär indoktrinering är en motsägelse, eftersom sekularism är ett ramverk där ingen livsåskådning ges preferentiellt företräde. Den sekulära skolan är därtill bara tillämplig under skolpliktig tid, och föräldrarna har alltså vida möjligheter att skola barnen i religiös tradition utanför den tidsramen.
GillaGilla
Indoktrinering sker även om det är på en instans sen är det definitivt en överhängande sak i samhället t.ex genom sexuell indoktrinering RFSU eller den naturalistiska evolutionstimmen.
Falsk beskrivning eller falsk händelseförlopp av skäl som tidigare givit i kommentaren (RFSU, metafysisk naturalism etc. Inte heller sant då läxor ges och att det finns klassresor samt att hjärntvättarskolan övertygar elever som är vänner med andra vilket påverkar utanför skolan så där är en indirekt påverkan.
GillaGilla
Hej Michael,
Hur, exakt, menar du att Gud skulle kunna fungera som garant för en objektiv moral? Det framgår aldrig tydligt i den video du presenterat här ovan.
GillaGilla
Hej Christian!
Idéer om gott och ont, vad människor bör göra, kräver ett medvetande – tankar kräver någon som tänker dem. Samtidigt behöver moralen vara oberoende av mänskliga medvetanden för att vara objektiv. Det är det som gör att vi kan säga att förintelsen var fel även om nazisterna hade vunnit kriget och övertygat alla om att det var rätt. Moralen måste alltså vara grundad i ett medvetande som inte är mänskligt och som har auktoritet över människor. En skapargud uppfyller det kriteriet galant. Ateister måste, om de ska vara konsekventa i sin världsbild, hävda att moralen är subjektiv och att ingen moral är bindande för människor, men så tänker i praktiken ingen alls vilket visar att ateismen kräver tro på något som ingen tror på, dvs. den är irrationell.
GillaGilla
Michael,
Gud har säkert massor av intressanta tankar om vad man får eller inte får göra — eller hur man offrar en get på ett korrekt sätt — men på vilket sätt blir hans uppfattningar i frågan objektivt bindande för oss andra? Gud är ju ett subjekt, precis som alla andra. Är det det faktum att han är mäktig som gör just hans moraliska uppfattningar objektiv bindande, menar du? ”Might makes right,” alltså, med andra ord?
GillaGilla
Hej igen! Jag tror vi behöver göra en distinktion mellan moraliska värden och moralisk plikt. De moraliska värden om det goda är enligt teismen grundat i Guds natur och har således evigt existerat eftersom Gud är evig. Moralisk plikt att följa Guds vilja som är grundat i hans natur kommer först när han skapat oss, och det som ger honom auktoritet att ge sådana bud är inte bara hans allmakt och allvetande utan också det faktum att han har skapat oss och att han ofta har bättre kunskap om moralisk sanning än oss (även om den kan uppenbaras för oss). Att Gud är ett subjekt i form av en person hindrar inte att hans moraliska bud ät objektivt bindande för människor, liksom det inte är ett hinder för att hans allvetande get honom kunskap om objektiv sanning medan våra sanningsuppfattningar är subjektiva. Vår tro och vår moral kan förvisso helt eller delvis överensstämma med det objektivt sanna, men vi är inte auktoriteten för vad det är då ingen av oss är Gud.
GillaGillad av 1 person
Michael,
Du skriver:
”Att Gud är ett subjekt i form av en person hindrar inte att hans moraliska bud ät objektivt bindande för människor”
Men jag förstår tyvärr fortfarande inte hur du menar. Hur skulle Guds moraliska bud om ditt eller datt någonsin kunna bli objektivt bindande för oss människor? Hur, exakt, går det här till, menar du?
GillaGilla
Grenholm fastnar här i samma svammel som han brukar använda mot en platonsk etik — d.v.s. även om Gud skulle vara den etiska ”substansen” så kan du inte från detta ”är-förhållande” härleda ett ”bör-förhållande”.
Och om apologeten nu invänder att det är Gud som utfärdat detta ”bör-förhållande” så blir frågan varför vi ”bör” lyda Guds bud? Är det p.g.a. hans natur? I sådana fall är vi tillbaka i svårigheten att härleda ett ”bör” från ett ”är”. Tydligen så behövs det ytterligare ett bud från Gud som säger att ”vi bör följa Guds bud om …”. Men varför ska vi följa det budet? Guds natur? Nej, det fungerar inte; vi behöver alltså ytterliga ett bud om att vi ”bör lyda Guds bud om att vi bör lyda Guds bud om….” . Den här kedjan fortsätter därefter mot oändligheten — Grenholm lyckas därmed aldrig förankra sin ”objektiva etik”.
GillaGilla
*ytterligare
GillaGilla
Om du skapar något så kan du säkert ha åsikter om hur det är tänkt att fungera, så varför skulle det vara annorlunda med vår skapare?
Om du utgår från att vi inte har någon skapare, så kommer det här inte att spela någon roll för dig, men ändå bör det vara begripligt att det gör det för den som räknar med att vi har en skapare.
GillaGilla