Pingstledaren Daniel Alm: Karismatik och diakoni är vägen framåt!

Daniel Alm, föreståndare för Pingst FFS, gjorde nyligen en uppdatering på pingst.se om kärnan i den undervisning han förmedlat till pingströrelsens ledare. Denna kärna är helt i linje med Hela Pingstens vision: Andens gåvor förenat med socialt engagemang. Detta är vad Alm skriver:

Jag tror kyrkans framtid i vårt land kommer att kännetecknas av karismatik och diakoni.

Karismatik betyder det nåden ger, det är en god beskrivning av livet med Jesus genom Anden. Diakonin, den kristna tjänsten, är lika mycket en del av vår gudsrelation som karismatiken. Det är omöjligt att tänka kristen tro utan någon form av frukt i goda gärningar för andra människors och skapelsens bästa. Andens närvaro i oss motiverar och möjliggör ett långtgående engagemang också utanför kyrkans och även nationens gränser. Vi går in i den fas av historien där jag tror att våra församlingar på allvar kommer att vara en positiv förändringsfaktor långt utanför kyrkgränserna.

När många nätverk och relationer sviktar behöver församlingen vara samlad men också sändande. På höstens Pingst ledare har jag undervisat från 1 Timoteusbrevet kapitel 6:3-21 med fem rubriker jag tror stöder utvecklingen till mer karismatisk medvetenhet och diakonal öppenhet. Här kommer innehållet i koncentrat också till dig som läsare av Pingst.se:

1. BIBELPASSION
Anden samverkar med Ordet och frukten blir tro på Jesus Kristus. Det ligger i pentekostal bibelsyn att kärleken till det uppenbarade gudsordet är viktigare än att försvara den egna tolkningen av detta ord. Sanna bibelälskare kan bära övertygelser med hänsyn till andra människor med annan syn. För en pingstvän föregår livet läran. Inte så att läran är oviktig men lärans syfte är att stödja det andliga livet. Låt oss vara mer passionerade för Bibeln i sig än för vår egen uppfattning om vad den säger.

2. FÖRNÖJSAMHET
Paulus instruerar Timoteus att förnöjsamhet i förening med gudsfruktan är en vinning. Han gör det i ett textsammanhang där det talas om faran med viljan att bli rik. Kristet ledarskap sänder fel signaler om drivkraften är att bli framgångsrik och vinstgivande. Vi är segerbaserade och kan därför tjäna och leda utan försök till egen vinning. I detta finns ett lugn och en vila i en församlingsgemenskap som ändå kan vara drivande och expansiv. Att vara nöjd med det man har innebär inte lojhet, det kan istället innebära en upptäckt av andliga rikedomar.

3. BESLUTSAMHET
Paulus uppmuntrar Timoteus att hålla sig borta från kärleken till pengar och istället sträva efter högre värden. Han skulle kämpa trons goda kamp och bevara budskapet rent. Jag tror vi behöver fatta beslut mot bakgrund av både bibelpassion och förnöjsamhet. Kärleken och friden passiviserar inte, utan aktiverar till mycket större insatser än vad dåligt samvete och önskan att bli framgångsrik gör.

4. ALL ÄRA TILL GUD
Det ligger i församlingens uppdrag att faktiskt påminna dig om att glömma dig själv. I kyrkan blir vi del av ett alternativt samhälle, ett himmelskt Jerusalem där friheten och fullkomligheten ligger i lovsången och tacksamheten, inte i självförverkligandet.
Församlingskulturen behöver vara uppmuntrande och positiv men äran går till Gud. Gudstjänster ska inte konsumeras, de ska firas. Kyrkan är som närmast fullkomlighet när hon prisar Gud och agerar i världen med tacksamhet till Gud som drivkraft.

5. SÄKERHET OCH SÄNDNING
Det kan verka motsägelsefullt men den kristna rörelsen har inte sin säkerhet i det stillastående, utan i sändningen. Kyrkan är apostolisk och profetisk i sin grund, det betyder att den är sänd och har ett ärende.

I den stora missionsbefallningen finns också den stora barmhärtigheten. Det finns mer karismatik och diakoni framför oss.