Idag för fem år sedan drunknade Alan Kurdi. Bilden av hans livlösa kropp spreds som en löpeld över världen och fick miljontals européer att skandera ”refugees welcome”.
Jag och många med mig började hoppas att EU-länder skulle börja ta emot en rimligare andel av världens flyktingar än vad som dittills hade varit fallet.
Det blev inte så. Det blev snarare tvärtom.
EU har en BNP på 150 biljoner kronor och en befolkning på 450 miljoner. Förra året tog unionen emot 120 000 av världens nästan 80 miljoner flyktingar.
Lika många barn föds bara i Sverige på ett år.
Rädda barnen släpper idag en rapport som menar att flyktingbarn har det värre idag än för fem år sedan när Alan Kurdi dog. 10 000 flyktingbarn i Grekland beskrivs leva under inhumana förhållanden. 700 barn efter Alan har drunknat i Medelhavet.
EU hoppades kanske att färre skulle fly över Medelhavet – och därmed riskera att drunkna – om unionen knappt ville ta emot fler flyktingar trots sin stora rikedom. Den strategin har misslyckats.
Vi lever i en hård och kall värld. Men något som inte är kallt och hårt är Guds hjärta.
Man bar fram små barn till Jesus för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. När Jesus såg det, blev han upprörd och sade till dem: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de.” […] Och han tog upp dem i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem. (Mark 10:13-16).
”Alltså: allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem.” (Matt 7:12)
Låt oss aldrig sluta kämpa för de allra mest utsatta! Gör som mig och hedra Alan Kurdis minne med en gåva till UNICEF.
Hela Pingsten 
Ja vad var det som hände. Idag manifesterar vi på flera platser i landet för de som kom hit som barn, ensamma. För utvisningsstopp till Afghanistan och permanenta uppehållstillstånd som norm. Vi fortsätter varje onsdag.
På tisdagar ringer klockarna i Gamla kyrkan i Östersund och har så gjort sedan april 2019. Mot utvisningar och för amnesti. När ska våra politiker lyssna?
GillaGilla