Sista delen av den predikan som Johan Landström höll i sin församling i söndags. Del 1, del 2.
Jag tänkte att vi skulle se hur kristna efter apostlarna tolkade Jesus genom att också läsa vad några av de tidiga kyrkofäderna säger.
Justinus Martyren (100-165) skrev: ”Vi som värdesatte rikedomens och ägodelarnas vinst, lägger nu vad vi har i en gemensam hög, och delar ut till alla som lider nöd.” (Första apologin 14).
Irenaeus av Lyon (130-200) skrev: ”Istället för tionde, som Lagen beordrade, sade Herren att vi ska dela allt vi har med de fattiga.” (Mot irrlärorna, bok 4, kap. 13, par. 3)
Tertullianus (160-225) skrev: ”Vi som är ett hjärta och en själ tvekar självklart inte att leva i egendomsgemenskap. Vi har allt gemensamt – utom våra hustrur.” (Apologi, kap. 39)
Basileios den store (320-379) skrev: ”Det är absurt och avskyvärt att leva magnifikt och lyxigt när så många är hungriga… När någon tar en mans kläder kallar vi honom för en tjuv. Men om någon skulle kunna klä den nakne men inte gör det – skall inte han förtjäna samma namn? Brödet i din skål tillhör den hungrige, kappan i din garderob tillhör den nakne, skorna du låter ruttna tillhör den barfota, pengarna i ditt förråd tillhör den nödlidande… Hur ska jag göra så att ni inser de fattigas misär? Hur kan jag få er att förstå att er rikedom kommer från deras tårar?”
Johannes Chrysostomos (347-407) sade: ”De rika innehar de fattigas egendom, även om de har införskaffat sig dem ärligt och lagligt.” ”Att vägra dela sin egendom med de fattiga är att stjäla från dem och beröva dem livet. Den egendom vi äger är inte vår utan deras.” ”När du ber men inte får bönesvar, tänk efter hur många gånger en fattig man bett dig om något och du vägrat lyssna på honom.”
Augustinus (354-430) skrev: ”sträva inte efter mer än Gud har gett dig, och av det Han har gett dig behåll bara det nödvändigaste; de rikas överflöd är nämligen de fattigas nödvändigheter. De som äger överflöd innehar andras egendom.”
Dessa kyrkofäder tog alltså Nya Testamentets ekonomiska bud på allvar. Gör vi det? Går de ihop med svenskt medelklassliv? Vi måste våga prata om detta.
För några år sedan var det en stor diskussion om ifall kyrkan skulle viga homosexuella par. På riksplan uppmanade man till att det skulle diskuteras i de lokala församlingarna. Vi hade sånna samtal här och det är jättebra. Det är gott med samtal. Till grund för den diskussionen finns ungefär 5 bibelställen att vända och vrida på. Tänk om kyrkan på riksplan skulle uppmana till diskussion kring vår levnadsstandard. Då hade vi haft över 2000 verser om fattigdom och ekonomisk rättvisa att vända och vrida på.
En frågeställning skulle kunna vara: Bör man leva på existensminimum som kristen? Eller hur gör vi för att skära ner vår resursförbrukning med 2/3? Om alla skulle ha samma livsstil som medelsvensken skulle det ju krävas 3 jordklot.
Som kristna har vi iaf stor anledning att tro att det finns ett gott liv i enkelheten. Om vi verkligen tror att det är Gud som har skapat den här världen så kan vi inte mena att det bara har varit värt att leva i den de senaste 100 åren i väst. Vi lever mer bekväma liv än kungar och drottningar har gjort tidigare i historien. Jag längtar efter att lägga av mig materialismens ok och jag tror att det är fler som gör det. Kyrkan borde vara en gemenskap som ger människor denna möjlighet. De fattiga längtar efter det, Guds skapelse längtar efter det.
Många vill nog klappa mig på huvudet nu och säga: ”Jaja, du är ung. Du kommer nog bli lite mer realistisk när du blir äldre”. Och det är väl så att när man är mitt i livet och har byggt upp något stabilt under en längre tid kanske man inte är så sugen på att få sin trygghet utmanad genom att läsa och diskutera vad Jesus faktiskt säger. Det är ju mycket lättare för mig som inte har så mycket av mitt ”liv att förlora” på att överväga en annan väg än den medelsvenska. Men i slutet av bergspredikan i Matteusevangeliet säger Jesus att trygghet är att höra hans ord och följa dem. Vågar vi lita på Jesus, tro på Jesus? Tro på att han är en stadig klippa och inte en lös sandstrand?
När man som grek eller romare blev kristen innan kristedomen hade blivit stadsreligion i Romarriket så var man tvungen att bryta väldigt med sitt tidigare liv. För man fick inte längre offra till de grekiska och romerska gudarna. Jesus hade ju besegrat avgudarna i sin död och uppståndelse. Men hela samhället var uppbyggt kring offrandet till olika gudar. Man kunde inte gå till en vanlig fest utan att behöva delta i en offerrit. Var man fiskare så var man medlem i ett fiskargille som regelbundet offrade till havsguden. Ville man inte offra blev man utstött ur gillet för att inte guden skulle bli vred och ge dålig fiskelycka till hela gillet. Man kunde också bli utstött av sin familj. När man inte ville offra till kejsaren så riskerade man dödsstraff och folket gav ofta de kristna skulden för dåliga tider av samma anledning.
Det var ett alltså ett väldigt stort beslut att bli kristen. Något att tänka över. Man var tvungen att beräkna kostnaden först precis som Jesus uppmanar oss till i Luk 14: 28-33. Trots detta ökade de kristna kraftfullt i antal under de första tre hundra åren när det här pågick.
Jag tror att det i alla världens samhällen kommer vara en stor kontrast mellan Guds rike och resten av samhället. I romarriket var en stor skillnad bland många att man som kristen inte offrade till avgudar. Jag har berättat om vad jag tror är en skillnad mellan normen i Guds rike och Svea rike. Vad tror du?
Johan Landström
Hela Pingsten 
Härliga ord från kyrkofäderna , ja för dom som lever på existen minimum eller strax över vet jag att miljö påverkan är noll, det finns helt enkelt inte pengar att shoppa nya kläder ofta eller äga 2 bilar,mc,sommarstuga,husvagn osv. Men ett liv utan mängder av matriella ting kan vara väldigt belönande och roligt. Finns en rolig historia som lyder att igår gick tv:n i sönder så jag var tvungen att prata med min fru och hon var en riktigt trevlig människa 🙂
Håller man inte på med matriella ting hela tiden så kan det innebära mer tid tillsammans med medmänniskor tid för bön och musik ett verkligen levande liv, skulle jag vilja säga.
GillaGilla
Men det är väldigt svårt att lägga sig på den nivån ensam. Det krävs nästan att en gemenskap gör det tillsammans. Då kan man tillsammans skapa en billig och rolig umgängesform.
GillaGilla
Är kristendom LAG först och främst? Måste en kristen vara kommunist eller också är hon inte alls kristen? Har jag missförstått något ?
GillaGilla
Hej Axel!
Vet inte riktigt vad du syftar på med ”kommunism”, men jag antar att du syftar på den enkla livsstil Johan förespråkar ovan. Ingår det i lärjungaskapet? Eller tänkte sig Paulus att hans ord i 1 Tim 6 bara ska följas av dem som har lust? Är en kristen som struntar i de fattiga lika bra på att lyda Jesus som en kristen som delar sina ägodelar med dem?
Bibeln är tydlig med att vi blir frälsta enbart på grund av nåd, oberoende av laggärningar. Det argumenterar ingen här emot. Det Johan diskuterar ovan är inte hur man blir frälst utan hur man som frälst ska leva. Det är en viktig distinktion. Paulus säger ju i Romarbrevet 6:1-2:
Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den?
Alltså ska vi inte använda nåden som argument för att leva i synd. Det är utifrån detta Johannes skriver i 1 Johannesbrevet 3:17:
Om någon har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?
Måste man dela det man har med de fattiga för att vara kristen? Tja, om man inte gör det förblir inte Guds kärlek i en. Och då är man ju inte så effektiv kristen. Därmed är generositet inte ett bonustillval i det kristna livet utan en nödvändig konsekvens av det kristna livet.
Och detta är en helgelse Gud helt och hållet står för. Han verkar i oss för att Hans goda vilja ska ske. Om vi inte automatiskt delar våra tillgångar med de nödlidande innebär det att vi tagit över kontrollen, vilket vi inte ska. Det innebär att vi tagit över med vår egen lag istället för att låta Hans nåd helga oss.
Jag har skrivit mer om hur tro förhåller sig till gärningar här: https://helapingsten.wordpress.com/2011/12/01/tro-och-garningar/
Gud välsigne dig, hoppas du blir en bra ”kommunist” 😉
Micael
GillaGilla
Käre broder Micael, tack för Dina klargöranden. Visst skall Biblens förmaningar tas på allvar, men de är maningar och råd och inte lag. Det har i alla tider funnits kristna som levt i frivillig självvald egendomsgemenskap ( Apg. 4:32) Inget fel i det. Men när man har försökt organisera samhällen eller hela kyrkan med lag och tvång efter egendomslöshetens princip har det slutat med död och katastrof och till sist med konkurs och fattigdom. Kommunist blir jag aldrig, jag har träffat alldeles för många flyktingar från sådana länder. Jag instämmer i det mesta – för att inte säga allt – som Du skriver om hur vi skall leva. Men jag tror att man mycket väl som kristen och troende kan vara stormrik. Även det kan vara en Guds gåva. Det kan innebära frestelser och svårigheter för frälsningen, men ingenstans förbjuder Jesus eller Skriften människor att vara förmögna. Allt kommer an på hur man förvaltar kapitlet. Förmögenhet innebär frihet och kan mycket väl förenas med en enkel livsstil. Utan väl förvaltat kapital blir det inga arbetsplatser och inga löner och utan löner blir det inget att dela ut till de fattiga. Väl förvaltat kapital blir de fattiga till största välsignelse. När det gäller fattigdomen ute i världen har det mycket att göra med usla regeringar.
GillaGilla
Hej igen, Axel!
Bibelns ekonomiska bud kallas aldrig för maningar eller råd. Tvärtom så säger de att man måste följa dem för att inte synda (5 Mos 15:9) och för att Guds kärlek ska förbli i en. Återigen, gärningar behövs inte för frälsningen, men de är inte frivilliga.
Dock är det ingen här som tvingar människor att leva på det ena eller andra sättet. Personligen ägnar jag mig bara åt att poängtera hur obibliskt det är att anta att urförsamlingen inte var norm och försöka åtgärda att inte en enda församling i Sverige idag ser ut som den.
Jag rekommenderar dig att läsa https://helapingsten.wordpress.com/kan-en-kristen-vara-rik/ där jag har skrivit mycket mer om detta. Jesus sa ”ve er ni rika”, Jakob ”lyssna ni rika, gråt och klaga över de olyckor som kommer över er.” Detta riktades inte till viss rika, utan till alla.
Även om man tjänar massvis med pengar och har en enkel livsstil så att man kan ge mycket till de fattiga – vad ger en rätten att förvalta så mycket pengar? 20% av jordens befolkning omsätter 80% av dess resurser? Varför ska inte alla vara med och förvalta? Det är inte särskilt mycket frihet i att ett fåtal bestämmer över investeringar och vinster. Här är det snarare du som står för tvånget.
Slutligen är låginkomstländers regeringar inte ends orsaken till fattigdom, utvecklingsländer förlorar över en biljon dollar i kapitalflykt som västerländska företag riddare åt sig, varje år. det är tio gånger mer än det bistånd de får.
Gud välsigne dig!
Micael
GillaGilla
Käre Micael
Jo jag har läst Din hänvisning om att en kristen inte kan vara rik. Det är därför jag protesterar genom att resa mottesen: Man får gärna vara stormrik som kristen, bara man förvaltar tillgångarna efter Guds vilja. “vad ger en rätten att förvalta så mycket pengar?” Det måste vara den som har givit gåvorna. Ingenstans förbjuds rikedom, även om det varnas för de faror den för med sig. “Bibelns ekonomiska bud kallas aldrig för maningar eller råd. Tvärtom så säger de att man måste följa dem för att inte synda (5 Mos 15:9) och för att Guds kärlek ska förbli i en.” Att jag talar om maningar och råd beror på att jag är en anhängare av Bibelns och Luthers tes om “frihet från lagen” – vilket inte är detsamma som en rätt att synda. “Varför ska inte alla vara med och förvalta?” Gärna för mig! Om den bästa vägen dit kan man dock ha olika meningar. Utan företag, västerländska eller andra, blir det ingen utveckling.
En sak till. Den sekteristiska urkyrkan i Apg är en inspiration för alla tider, men det blir problem om man gör allt där till norm. Enligt Jesus är “alla folk” är adressat för evangeliet. Folkkyrkan, för att inte säga nationalreligionen, är det i den kristna historien vanligaste sättet att organisera andligt liv. Och så bör det också vara enligt den hebreiska förebilden i Bibelns första del.
GillaGilla
Hej igen!
Jesus sa till sina lärjungar att de ska sälja allt de hade i Luk 12:33, vilket alla gjorde i Apg 2 och 4. Att kalla den apostoliska urkyrkan för sekteristisk och ickenormativ är obibliskt och närmast heretiskt, apostlarna fick uppdraget av Herren Jesus själv att forma kyrkan, och som sagt var egendomsgemenskapen inte nåt de hittade på själv utan ett gudomligt bud från Jesus. Är Jesus också sekteristisk och ickenormativ, ignorerbar för folkkyrkan?
20% av jordens befolkning förbrukar 80% av dess resurser. Hur vill du lösa det problemet?
Gud välsigne dig!
Micael
GillaGilla