Änkan med kopparslantarna – förebild eller förtryckt?

O óbolo da viúva, av João Zeferino da Costa

O óbolo da viúva, av João Zeferino da Costa

Jag har precis läst en kurs i nytestamentlig exegetik här på Johannelund och skrev en interpretation på Lukas 21:1-4, om änkan som ger två kopparslantar och som Jesus säger gav mer än de rika för hon gav bort allt hon ägde medan de gav bråkdelar av sitt överflöd. Till en början tänkte jag att betydelsen var enkel – gör som änkan och ge allt – men när jag sedan läste kommentarer insåg jag att en tragisk läsning av texten, där det faktum att änkan ger bort allt ses som ett tecken på ett förtryckande system, också är möjlig. Vilken tolkning har då mest rätt? Här är ett utdrag från interpretationen, lite träigt språk men sjukt spännande asså yo halleluja:

Den fattiga änkan – förebild eller förtryckt?

Micael Grenholm

1 Han tittade upp och såg hur de rika lade sina gåvor i tempelkistan. 2 Men han såg också en fattig änka lägga ner två kopparslantar, 3 och då sade han: ”Sannerligen, den där fattiga änkan gav mer än alla de andra. 4 De tog av sitt överflöd och lade det bland gåvorna, men hon gav i sin fattigdom allt vad hon hade att leva på.”

Tidshistorisk bakgrund

Lukasevangeliet dateras vanligen till 80-talet efter Kristus (Culpepper, 1995, s. 9), även om vissa vill placera det senare och andra tidigare. Tillsammans med Apostlagärningarna utgör detta ett verk som betonar hur evangeliet når ut till hedningarna samtidigt som författaren uppvisar stor kunskap om judisk historia och religion (Ibid.) Det kan förstås utifrån den historiska kontexten då kristendomen vid denna tid nått ut till många olika sorters grupper och det rådde diskussion om hur evangeliet relaterar till ickejudar.

För att förstå vår perikop är det också viktigt att inse att under nytestamentlig tid rådde stor ojämlikhet mellan rika och fattiga. Änkor var mycket utsatta då de saknade arbetstillfällen och därmed inkomst. Just Lukasevangeliet är det evangelium som tydligast adresserar fattigdom och rikedom (Culpepper 1995, s. 25). Magnifikats vision om ekonomisk utjämning i 1:53, saliprisningarna av de fattiga och veropen till de rika i 6:20-26 samt berättelsen om den rike mannen och Lasarus i 16:19-31 är bara några exempel på Lukasexklusivt material som betonar rättvisa och fattigdomsbekämpning.

Litterär kontext

Perikopen 21:1-4 föregås av ett mycket intressant textavsnitt i 20:45-47:

45 Medan allt folket hörde på sade han till sina lärjungar: 46 ”Ta er i akt för de skriftlärda, som vill gå omkring i sina långa mantlar och tycker om att bli hälsade på torgen och sitta främst i synagogan och ha hedersplatsen på gästabuden. 47 De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. Så mycket hårdare blir den dom de får.”

I exegetisk litteratur finns det (minst) två olika sätt att tolka relationen mellan 20:45-47 och 21:1-4. Enligt det första, som vi kan kalla ”förebildstolkningen”, och som bland annat förespråkas av Darrell Bock, argumenterar man för att de är oberoende av varandra, och att förekomsten av änkor i båda avsnitten kanske var ett sätt att memorera Jesusuttalanden snarare än att de skulle hänga ihop. Detta medför att 21:1-4 är en berömmelse av änkans givmildhet och offervilja (Bock, 1996, ss. 1646f.).

Det andra synsättet, som vi kan kalla ”förtryckstolkningen” och som exempelvis företräds av Joel Green, är dock att avsnitten ska ses som en helhet och att uttolkningen av 21:1-4 delvis finns i 20:45-47. Detta tolkas vanligtvis som att när änkan ger två kopparslantar till templet är det ett exempel på hur de skriftlärda ”äter änkorna ur husen”. Här tolkas Jesu ord i 21:3-4 inte som en berömmelse utan snarare en klagan över hela situationen (Green, 1997, s. 728). I denna interpretation ska vi undersöka de exegetiska grunderna för båda dessa synsätt.

Direkt efter perikopen kommer en förutsägelse om templets kommande fall i 21:5-6:

5 När några talade om templet, hur vackert det var med sin fina sten och sina praktgåvor, sade han: 6 ”Allt detta som ni ser – det skall komma en tid då det inte lämnas sten på sten utan allt bryts ner.”

Även detta är mycket relevant för vår perikop på grund av att både templet och gåvor återigen nämns. Det kan användas som argument för förtryckstolkningen, då det tempel änkan offrar allt för att understödja kommer ändå att brytas ned sten för sten. Företrädare för förtryckstolkningen åberopar dock sällan 21:5-6 utan i likhet med andra exegeter ser de flesta det som en separat del som snarare hör ihop med 7-38 än 1-4.

För att placera in perikopen i dess vidare kontext kan vi konstatera att just 21:5-38 talar om Jerusalems fall och tidens slut, för att direkt därefter slussa läsaren in i passionshistorien. Perikopen skulle faktiskt kunna ses som det sista exemplet på Jesu offentliga undervisning i Lukas, därefter är publiken enbart Hans lärjungar. Vi står helt enkelt i slutet på en epok beredda att gå in i en annan.

[…]

Nytestamentliga referenser

Nya Testamentet talar en hel del om att ta hand om och hjälpa änkor (Apg 6:1, Jak 1:27), men det är inte så relevanta som paralleller till vår perikop eftersom budskapet här är att änkan ger, inte tar emot. En av de tydligaste parallellerna till perikopen är 2 Kor 8:12:

Har någon bara den goda viljan, så är han välkommen med vad han har och bedöms inte efter vad han inte har. 

Även om Paulus här inte säger att en liten gåva är ”större” än en stor så argumenterar han uppenbarligen för att små gåvor inte är sämre än stora. Detta är förstås en uppmuntran till att ge, men episteltexten kan knappast användas som argument för förebildstolkningen av Luk 21:1-4 av två anledningar: för det första därför att det inte går att påvisa att Markus influerats av 2 Korinthierbrevet eller ens vice versa, och för det andra att 2 Kor 8:13 som kommer direkt efter säger:

Meningen är ju inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt.

Detta går emot tanken att änkans handling är något positivt, då det motverkar ”jämvikt” och gör att hon just får det svårt eftersom hon ger bort allt hon har. Vidare talar Paulus om att ge till de fattiga, medan änkans kopparslantar gavs från en fattig till templet.

På samma sätt skiljer sig Jesu övriga undervisning om att ge bort allt man äger (se t.ex. Luk 14:33, 18:22) från perikopen i och med att där är syftet att ge allt till de fattiga, medan här är det en fattig som ger bort allt till templet. Dock är det svårt att av den anledningen utesluta att perikopen fortfarande är en undervisning om givande där änkans handling är föredömligt – om till och med hon kan ge allt, ska då inte lärjungarna göra det?

Ytterligare en nytestamentlig parallell är Matteus 17:24-27:

24 När de hade återvänt till Kafarnaum kom de som tog upp tempelskatten fram till Petrus och frågade: ”Betalar inte er mästare någon tempelskatt?” – 25 ”Jo”, svarade han. När Petrus var hemma igen frågade Jesus innan han hunnit säga något: ”Vad tror du, Simon, av vilka kräver de jordiska kungarna tull och skatt, av sina söner eller av andra?” 26 Då Petrus svarade: ”Av andra”, sade Jesus: ”Sönerna går alltså fria. 27 Men för att ingen skall stöta sig på oss, så gå ner till sjön och kasta ut en krok och dra upp första fisk som nappar. Öppna gapet på den, så hittar du ett silvermynt. Ta det och lämna det för dig och mig.”

Den här texten kräver en detaljerad interpretation i sig själv på grund av sitt något subtila budskap, men nog kan man avläsa en viss kritik av tempelskatten hos Jesus (något som han ju tekniskt sett inte betalar själv vid det tillfället). Även om det inte är den enda tolkningen så är det inte otroligt att tänka säg att Jesus kritiserar hur de som ansvarar för tempelskatten låter sina söner slippa undan. Med en sådan tolkning i ryggen skulle förespråkare för förtryckstolkningen kunna hävda att det finns fler bibliska exempel på hur Jesus var kritisk till templets finansieringssystem.

Gammaltestamentliga citat och anspelningar

Återigen finns många referenser till änkor även i GT (5 Mos 24:21, 26:12) men som sagt är det i rollen som mottagare och inte givare som bistånd. Faktum är att vid sidan om några temporära undantag som 2 mos 30:15 så uppmanar GT inte fattiga att ge bort det de har – änkor, faderlösa, invandrare och leviter är istället de som resten av befolkningen förväntas försörja genom tionde och allmosor.

Dock finns en intressant parallell till perikopen i 2 Mos 35, om gåvor till uppenbarelsetältet, templets föregångare:

21 och alla som kände sig kallade eller manade kom med gåvor till Herren för arbetet på uppenbarelsetältet, tjänsten där och de heliga kläderna. 22 Och både män och kvinnor, alla som kände sig manade, kom med spännen, örringar, ringar och halssmycken, alla slags föremål av guld. 

Vad som betonas här är frivillighet, det är de som känner sig manade som ska bidra till uppenbarelsetältets utsmyckning. Finns denna frivillighet och inre maning i Luk 21:1-4? Förespråkare av förebildstolkningen skulle säga ja, änkan ger på eget initiativ sin gåva till templet vilket Jesus ser som lovvärt. Förespråkare av förtryckstolkningen däremot skulle säga nej, eller åtminstone nja. De skulle peka på att perikopen inte säger något om att det är änkans eget initiativ och argumentera för att de skriftlärda pressat henne att ge bort allt till templet, antingen genom ren utpressning, vilket skulle strida mot 2 Mos 35, eller genom press och manipulativa predikningar, vilket skulle kunna skapa illusionen av att änkan är manad av Gud att ge till templet. Dock är allt detta högst spekulativt och går inte att utläsa i själva texten.

Diskussion: Är änkan förebild eller förtryckt?

Utifrån perikopen i sig själv är det svårt att argumentera för både det ena och det andra synsättet. Ett tydligt tecken på detta är att Green och Bock bara använder paradoxalt nog exakt samma argument för sina olika positioner. Green skriver ”Note that in no way does Luke suggest that Jesus finds the widow’s action exemplary or praiseworthy.” (Green s. 728). Bock å sin sida skriver: “…Jesus is not lamenting that the woman has been duped by the leaders into giving her gift.” (Bock s. 1647). Med andra ord, anledningen till att Jesus klagar över änkans situation är enligt Green att han inte berömmer henne, och anledningen till att Jesus berömmer henne är enligt Bock att han inte klagar över hennes situation.

Således är det svårt att utifrån perikopens Jesusuttalande i sig avgöra om förebilds- eller förtryckstolkningen är rätt. Hur kan då kontexter och paralleller användas i argumentationen? Green menar att det är väldigt svårt att tänka sig att evangelisten placerar ett Jesusord som berömmer att en änka ger allt till templet direkt efter att han säger att de skriftlärda äter änkorna ur husen. Det är ett starkt argument, men det har begränsningar. För det första är kritiken om att de skriftlärda äter änkorna ur husen bara en av många i 20:45-47, och knappt ens den huvudsakliga. För det andra så finns det ingen tydlig koppling till de skriftlärda i 21:1-4, de nämns inte och det är oklart på vilket sätt de skulle ha påverkat änkans handlande.

Bock argumenterar tyvärr inte särskilt mycket för förebildstolkningen utan tar den mer som given, men om vi vänder oss till kyrkofadern Kyrillos av Alexandria så får vi mer inblick i hur man där kan tänka (1989, ss. 645-650). Kyrillos gör flera referenser till hur Bibeln i allmänhet och Jesus i synnerhet uppmuntrar till givande och generositet, och han uttrycker passionerat sin beundran för hur änkan trots sin djupa fattigdom kunde vara så givmild, och ser det som en uppmaning till de troende att ge frikostigt, med många hänvisningar till 2 Kor 8-9 (inklusive 8:12 som vi redan har tittat på).

Problemet är dock att i princip alla skriftställen Kyrillos citerar för att visa hur änkan är en förebild i givande handlar om att ge pengar till de fattiga, vilket ju närmast är det omvända till att en fattig änka ger bort allt hon äger. Visst är änkan givmild, och det är inte otroligt att tänka sig att Jesus använder henne som exempel för hur hans lärjungar ska ge bort allt de har, men medan det givande Bibeln i övrigt uppmuntrar till i regel har fattigdomsbekämpning till syfte underblåser änkans givande hennes egen fattigdom, med syfte att smycka och sköta ett tempel som ändå förstördes 40 år senare.

Slutsats

Vad tänker jag då själv om detta? Jag tror att de båda tolkningarna inte nödvändigtvis helt och hållet utesluter varandra, som dock både Bock och Green gör sken utav. Eftersom Jesus undervisade sina lärjungar om att ge bort allt och inte bara delar av sin eventuella rikedom så kan änkans handling mycket väl vara ett pedagogiskt exempel, samtidigt som hon är offer för utsugande religiositet. Den pedagogiska poäng som Jesus eventuellt förmedlar kan knappast gälla givande till templet eftersom det enligt nästkommande verser skulle förstöras. Det kan inte heller överföras på exempelvis kyrkobyggnader eftersom dessa inte existerade på Nya Testamentets tid. Nej, det givande Jesus själv var intresserad av och det vi läser praktiserades i den nytestamentliga kyrkan (Apg 6:1, 11:29, 2 Kor 8-9), det var givande till de fattiga. Således bör änkan uppfattas som en förebild i överförd bemärkelse när det gäller lärjungars givande till änkor, men vad gäller hennes faktiska situation är det snarare en tragik i att hon blir av med allt hon äger till något som ändå ska raseras.

Referenser

Bock, Darrell L., 1996: Luke 9:51-24-53 (Baker Exegetical Commentary on the New Testament), Grand Rapids: Baker Academic.

Culpepper, R. Alan, 1995: “The Gospel of Luke”, i The New Interpreter’s Bible Volume IX: Luke, John, Nashville: Abingdon Press.

Green, Joel B., 1997: The Gospel of Luke (The New International Commentary on the New Testament), Grand Rapids: Eerdmans Publishing.

Kyrillos av Alexandria, 1859: A Commentary upon the Gospel According to S. Luke, Oxford: University Press.

About Micael Grenholm

Charismactivist residing in Uppsala, Sweden. Editor for Hela Pingsten and pcpj.org. Youtubing at Holy Spirit Activism. Love revival, justice, evangelism and kiwis.

Posted on 19 november, 2013, in Ekonomi och social rättvisa, Jesu liv and tagged , , , , . Bookmark the permalink. 1 kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: