Att lämna allt och följa dig

Jesus som exempel

Det verkar som att Jesus, åtminstone i perioder, levde utan fast bostad, då han i Luk 9:58 uttalar att ”Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men människosonen har inget ställe att vila sitt huvud” som svar till en man som vill följa honom. ”Kristus hade ingen plats att vila sitt huvud och den som följer honom kan inte räkna med att ha det bättre än vad han hade det” skriver en kommentator till denna text.

Jesus läxar upp de rika

Jesus tillrättavisar gång på gång i evangelierna fariséer för hyckleri. Han säger att de ska ”ge de fattiga vad som finns på era fat, så blir allt rent för er. Ve er, fariséer som ger tionde av mynta och vinruta och grönsaker men glömmer rättvisan och kärleken till Gud. Ni skulle göra det ena utan att försumma det andra.” Den gammaltestamentliga tiondeprincipen verkar alltså inte vara nog för Jesus.

Vid ett tillfälle kommer två bröder som har en arvstvist, till Jesus. Han ifrågasätter deras vilja att få honom att döma mellan dem och varnar dem för girighet genom orden: ”akta er för allt habegär. En människas liv beror inte på överflöd av ägodelar.” Sedan ger han exempel på girighet genom att berätta en liknelse om en rik man som kallas för dåre då han ”samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.” Mannen kallas för dåre, inte för syndare, eftersom han satt sitt hopp till det som inte kan rädda honom.

Att lämna allt och följa dig

Om de första lärjungarna talas det flera gånger om hur de ”lämnade allt och följde honom” när Jesus kallade dem och i 14:33 säger Jesus att ”ingen av er kan vara min lärjunge om han inte avstår från allt han äger.” I 18:28 konstaterar Petrus att han och de andra lärjungarna har ”lämnat allt vi ägde och följt dig”. De första lärjungarna lämnade sin försörjning men även familj och sociala sammanhang. Kvinnorna som beskrivs i Lukas 8 verkar också de lämnat sin familj för att följa Jesus, vilket beskrivs som ”skandalöst” i den kulturella kontexten. I Palestina under Jesu tid var hemmet den största och ofta enda sfär där kvinnor hade makt och inflytande. Att som kvinna lämna hemmet var alltså att ge upp allt sitt världsliga inflytande.

Jesus fortsätter att undervisa om pengar i Lukas 12: ”Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Skaffa er en penningpung som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv kan nå och där ingen mal förstör. Ty där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.” Denna uppmaning levs ut i Apostlagärningarna, där det beskrivs hur de troende ”sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov.”

”If there is any consensus about the teachings regarding wealth and possessions that are attributed to Jesus in the Gospels, it is that they are impractical” skriver Sondra Wheeler i sin bok om rikedom och nämner vidare att dessa Jesuscitats kompromisslöshet brukar styrka deras äkthet. Det faktum att evangelierna är utmanande talar alltså för att Jesuscitaten är äkta.

Mammon

”Ja, jag säger er: använd den ohederlige mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket. Den som är trogen i smått är trogen också i stort […] Om ni inte varit trogna i fråga om den ohederlige mammon, vem vill då anförtro er det som har verkligt värde? Om ni inte varit trogna i fråga om andras egendom, vem vill då ge er det som skall tillhöra er? Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.” Allt detta hörde fariséerna, som älskar pengar, och de gjorde narr av honom. (Lukas 16:9-14)

Mammon (grek. μαμωνᾶς) kommer från arameiskan och kan översättas med välstånd, rikedom, pengar eller guld. I Luk 16:13 och Matt 6:24 personifieras mammon som en herre vilken man inte kan tjäna samtidigt som Gud. Richard Foster beskriver hur Jesus fördömer mammon ”som en konkurrerande gud”.

Kyrkofadern Gregorius identifierade mammon som en synonym till Belsebub som under medeltiden sågs som ”girighetens, rikedomens och orättvisans demon”. Girighet, rikedom och orättvisa går således hand i hand. Den medeltida teologen Thomas av Aquino liknade pengakärlekens-synd med ”mammon uppburen från helvetet på en varg för att sätta människans hjärta i girighetens brand”.

Magnus Malm beskriver hur mammon i sig själv är ”idel tomhet, liksom alla falska gudar” och skriver vidare om hur makter besegras enligt Bergspredikan, helt enkelt genom att människor aktivt väljer att inte samarbeta med dem eller ge dem ”legitimitet över våra liv genom att i stället (min kursivering) vända oss till den levande Guden”. ”Den makt vi sätter vår tillit till är inte Mammons stenhjärta utan Guds fadershjärta.” Foster kommenterar Luk 16:9 med uppmaningen att använda det materiella för att tjäna Guds rike.