Det här inlägget är femte delen i sommarens Gud eller Mammon-serie som finns i sin helhet här. Del ett, två, tre och fyra har tidigare publicerats på bloggen.
”När jag ger de fattiga bröd kallas jag helgon. När jag frågar varför de fattiga inte har något bröd kallas jag kommunist.”
– Dom Hélder Câmara, romersk-katolsk ärkebiskop i Brasilien
Att älska sin nästa är en självklarhet i kristen etik. I dagens globaliserade värld kan en rimlig definition låta: Min nästa är varje människa som påverkas av mina val. Vad jag köper, äter, reser med och så vidare har konkret betydelse för människor över hela jorden. Att avskärma kärleken till sin nästa från dessa sammanhang blir allt mer absurt. – Ur equmenias hållbarhetspolicy
Palestina under Jesu tid präglades av stor ekonomisk ojämlikhet och stora skillnader mellan rika och fattiga. Vissa daglönare kunde knappt få ihop till sitt dagliga bröd. Även vår värld idag är extremt ekonomiskt orättvis. 1,22 miljarder människor lever i extrem fattigdom och lever på under 1,25 amerikanska dollar per dag. Dock har den extrema fattigdomen nästan halverats de senaste 20 åren. De här siffrorna är alltså möjliga att förändra. Samtidigt som fattigdomen minskar globalt, ökar dock de ekonomiska klyftorna i världen. Världens rikaste tio procent äger 87 procent av världens tillgångar. 3,3 miljarder människor äger tillsammans endast 2,9 procent av världen privata tillgångar, men de flesta av dessa är ännu fattigare. Enligt UNICEF beräknas 870 miljoner människor i världen vara undernärda, och i utvecklingsländer är en fjärdedel av alla barn undernärda. Det finns även en problematik kring relativ fattigdom i höginkomstländer, vilken i Sverige innefattar 7,3 % av alla barn. Således har vi syskon och medmänniskor i världen som svälter och lider nöd, medan vi lever i ett av världens rikaste länder. Dessutom finns en stor brist på utbildning och sjukvård globalt.
”Att höra Bibelns ord om rättvisa, att verkligen höra det, leder oss in i den hungerns och fattigdomens problematik som råder i vår tid” skriver Foster och kommenterar vidare att ”i en värld med begränsade resurser blir vi rika på de fattigas bekostnad” och att en sänkt levnadsstandard är nödvändig för att närma sig rättvis resursfördelning i världen. Att verka för en rättvis resursfördelning handlar inte bara om bistånd och givande, utan om att ”se hur våra handlingar och konsumtionsmönster påverkar andra människor.”
Miljö & klimat – vår tids största rättvisefråga
Vi lever över vad den här planeten klarar av. Enligt Världsnaturfonden skulle det krävas 3,7 jordklot av naturresurser om alla skulle leva som svenskar. Vi är så rika att andra inte kan vara så rika för det skulle förstöra jorden ännu mer. ”Vår rikedom förutsätter alltså andra människors fattigdom” för att citera Micael Grenholm. Det här är en fråga om skapelseansvar, men alltså även en rättvisefråga. Den kristna biståndsorganisationen Diakonia har kallat klimatfrågan för ”vår tids största rättvisefråga”, då miljöförstöring och följder av klimatförändringar slår hårdast mot fattiga människor i utvecklingsländer, medan ansvaret och skulden för samma miljöförstöring klimatförändringar framför allt ligger hos världens rika länder och invånare.
Problematiken hör ihop med den industrialiserade världens överkonsumtion, som i sin tur hör ihop med vårt habegär. Påve Franciskus skriver i sitt dokument om klimatfrågor att ”Vi vet alla att det inte är möjligt att bibehålla de nuvarande nivåerna av konsumtion i utvecklade länder och i rikare samhällsområden, där vanan att slösa och kasta bort har nått nivåer som saknar motstycke.” Påve Franciskus refererar även till östortodoxa kyrkans patriark Bartholomeus I av Konstantinopels ord om nödvändigheten att omvända oss från den synd det är, gentemot Gud och gentemot varandra, att skada naturen. Vidare skriver Bartholomeus att vi måste byta ut:
”konsumtion mot offer,
girighet mot generositet,
slösaktighet med en ande av delande,
en asketism som medför att vi lär oss att ge och inte bara att ge upp.
Det är ett sätt att älska, att gradvis röra sig bort ifrån vad jag vill till vad Guds värld behöver. Det är befrielse från rädsla, girighet och tvång.”
En minoritet av världens befolkning tror alltså att de har rätt att konsumera på ett sätt som aldrig hade kunnat gälla globalt, då planeten inte hade kunnat bära svinnet av sådan konsumtion. Vidare skriver påve Franciskus hur cirka en tredjedel av all producerad mat slängs, och formulerar träffsäkert att när den slängs är det som att den är ”stulen från de fattigas bord”
”Enkelheten är absolut nödvändig i vår tid. Vår lilla planet kan helt enkelt inte bära det rika västerlandets glupska konsumtion” är slutsatsen författaren Rickard Foster drar utifrån detta. I den tid vi lever i, i de utmaningar mänskligheten står inför, är det hög tid att låta vår efterföljelse få praktiska, synliga konsekvenser på detta område.
Hela Pingsten 
Hej!
Du citerar en person som säger ”i en värld med begränsade resurser blir vi rika på de fattigas bekostnad”. Detta kan ge intrycket att det finns en oföränderlig kaka att fördela, och att varje ökning hos en inkomstgrupp förutsätter att en annan grupp får en sänkning.
Enligt Oxfam ser inte världen ut så. I sin årliga genomgång av orättvisorna i världen (årets rapport heter ”An Economy for the 99%”) skriver de på sidan 12 att kakan blivit dubbelt så stor under de senaste 30 åren. De skriver vidare att alla inkomstgrupper fått höjda realinkomster under den period som de redovisar (2008 till 2011):
”[…] all income groups have seen a positive growth in their real income between 1988 and 2011, particularly in the middle of the global income distribution.”
Den största ökningen har alltså inte skett för den rikaste tiondelen, utan för grupperna i mitten. Och värt att notera: även den fattigaste tiondelen har fått ökade realinkomster under perioden.
Jag håller absolut med både dig och Oxfam om att världens rikedomar är mycket orättvist fördelade. Men det sker inte till priset av att fattiga människor blir ännu fattigare. Det sker till priset av att fattiga människor inte ökar sina inkomster i den takt som kunnat vara möjlig.
Klicka för att komma åt bp-economy-for-99-percent-160117-en.pdf
GillaGilla
Hej Johan!
Det är egentligen ingen motsättning mellan att resurskakan blir större, och att den är begränsad. Ingen påstår att vi inte har haft global ekonomisk tillväxt de senaste århundradena, eller ens att den inte längre pågår. Det Emma poängterar är att vi inte kan ha evig global tillväxt, eftersom vi inte har oängligt med resurser – jorden är inte oändligt stor. Det innebär exempelvis att vi redan nu har en livsstil i Sverige som kräver 4,2 jordklot (uppgiften om 3,7 jordklot reviderades nyligen av WWF till 4,2) om alla skulle dela den. Det är exakt samma sak som att säga att vår rikedom förutsätter andras fattigdom.
Faktum är att vi globalt lever som att det fanns 1,5 jordklot, det är därför World Overshoot Day infaller i augusti nuförtiden. Så de senaste tre-fyra decenniernas tillväxt som Oxfam pekar på sker på bekostnad av miljön och klimatet, och det är en nota som snabbt kommer ikapp oss – och som drabbar de fattiga värst.
Allt gott!
GillaGilla
Ja, som sagt håller jag med om att världens resurser är mycket orättvist fördelade. Det jag ville poängtera var att siffrorna från Oxfam visar att de fattiga inte blir fattigare.
När det gäller jordens naturresurser så finns det verkligen skäl att vara orolig, inte minst för klimatet som du skriver. Men även här är det viktigt att inte föreställa sig att situationen är statisk. I många länder, främst i västvärlden, sjunker förbrukningen av fossila bränslen liksom utsläppen av Co2. Ändå tycks den ekonomiska tillväxten i dessa länder fortsätta. Enligt Världsbanken finns det positiva trender vad gäller kopplingen mellan BNP och energiförbrukning samt utsläpp av Co2:
http://data.worldbank.org/indicator/EG.USE.COMM.GD.PP.KD
http://data.worldbank.org/indicator/EN.ATM.CO2E.PP.GD
GillaGilla
En kabalistisk elit? Jaha, då har vi antisemitiska konspirationsteorier (och andra vanföreställningar) på sidan …
GillaGilla
Nu har Thomas antisemitiska dravel legat ute på er sida i över tre timmar.
GillaGilla
Tack för att du sa till! Nu är det borta.
GillaGilla
I stort en bra beskrivning av världens problem detta, men den saknar varje realistisk vägledning om en lösning.
En jämlik fördelning av världens resurser kräver expropriering av all rikedom och global planekonomi. Dom försök som hittills gjorts i den riktningen har misslyckats katastrofalt på alla tänkbara plan. Det misslyckandet beror inte på att dom flesta socialistiska länder har övergett religionen, utan på att dom materiella förutsättningarna för dom socialistiska idéerna inte funnits på plats. Kapitalismen som förutsätter ojämlikhet har hela tiden haft betydligt större utvecklingspotential i den givna teknologiska miljön och därför segrat.
Efter andra världskriget såg vi en minskning av dom ekonomiska klyftorna i västvärlden, främst beroende på hotet från kommunismen och arbetarrörelsens ökande styrka i relation till det. Numera finns inte mycket kvar av detta och arbetarrörelsen är mest en papperstiger och föga förvånande så ökar nu klyftorna igen.
Nu ser vi ut att stå inför att arbetarklassen ersätts nästan helt av datorer och robotar. Det är antagligen bara en tidsfråga innan man knappast längre ens kan tala om arbetare som en särskild klass i samhället och då finns det inte längre någon tydlig och kraftfull bärare av jämlikhetens idéer. Kvar blir en väldig massa desillusionerade arbetslösa människor, med sannolikt ganska dålig ekonomi plus en massa företag med ständigt sjunkande profitkvot, som dessutom knappt kan hitta någon köpkraftig kundkrets till sina produkter.
Detta har potential att bli en av dom största utmaningar mänskligheten har ställts inför sedan industrialismens början och den lär knappast påverkas av religiösa frälsningsförsök, iallafall inte i någon positiv riktning.
Dom troende som längtar efter apokalypsen kan kanske finna tröst i det här scenariot, men för mer seriösa människor som vill bidra till att göra världen bättre så duger inte det.
Om man vill arbeta för en jämlikare värld så tror iallafall jag att man måste börja fundera över den här utvecklingen, som ju faktiskt ser ut att vara svår att undvika. Man kan och bör naturligtvis stödja kamp för rättvisa så gott det går, men här lär krävas en genomarbetad strategi som utgår från verklighetens krav och inte blandar in övernaturliga väsen.
GillaGilla
En fördelning som är rättfärdig är att elitens stöldgods fördelas till de sämst ställda. Det skulle lätt kunna ske om folken bara kunde rycka upp sig från sin törnrosasömn…
GillaGilla
Lätt!!! Säkert. Är du samma Thomas som sprider galenskaper på Evolutionsteori.se ?
Om det är du så förklarar det ju en del.
GillaGilla
Men, det flesta verkar föredra att vara förtryckta, bara de får sin köttgryta, precis som israeliterna när de klagade i öknen, efter alla under som HERREN utfört. De blev också liggande i öknen som lik och fick aldrig se det förlovade landet. På samma sätt kommer folken att gå under, utan hopp och utan mjölk och honung, tom i ett land som tidigare kallade sig kristet.
GillaGilla
Mja, Anders, detta är nog fel och rätt. Om vartannat.
”En jämlik fördelning av världens resurser kräver expropriering av all rikedom och global planekonomi. Dom försök som hittills gjorts i den riktningen har misslyckats katastrofalt på alla tänkbara plan.” Korrekt att alla försök, lyckligtvis, misslyckats. Det är nämligen inte expropriering som krävs.
Expropriering är ju ett yttre tvång att överlämna sina resurser. Den siktar in sig på din girighet (om du utsätts för den) eller min, med resultat att girigheten stärks. Dessutom drivs tvång, allt tvång, som företeelse, av just girighet – den exproprierandes girighet. Om inte efter pengar, så efter makt.
För en utjämning krävs att girigheten försvinner, dvs en inre förändring av människorna. Alla de exempel du nämner är exempel på hur idéer om ett mindre girigt samhälle har besegrats av girigheten, om och om igen. Arbetarrörelsen är ett kalasexempel, hur de som idag leder den leder en rörelse vars huvudmål är att berika rörelsen med pengar och makt – inte jämställa dess medlemmar med varandra eller omvärlden.
Kristendomen står ständigt kvar som rättens kämpe. Inte alltid organisationerna som startat inom kristendomen, det finns rätt mycket avfall från rätten i ”kristna kyrkor”, nu och genom tiderna. Men läran är oförändrad. Läran om Kristus är läran om rätten. Däri ingår rätt förvaltande av jordens resurser och däri, en rätt fördelning av dem.
Så läran om den uppståndne Kristus innehåller svaret. Vi människor avviker från den och väljer självsvåldighet och girighet.
GillaGilla
Där har du nog fel aquila, historien visar oss tydligt hur den materiella verkligheten styr vår moral. Potentialen för girighet finns där hela tiden, men om inte möjligheten att utveckla den finns så hålls den tillbaka. Antropologerna är idag någorlunda överens om att tiden innan bofastheten och jordbruket var en jämlik tid, präglad av i huvudsak fredlig samvaro mellan både människorna inom grupperna, men också oftast mellan grupperna. Anledningen är uppenbar, man hade helt enkelt ingen egendom att kriga om. Den materiella verkligheten skapade där förutsättningar för samarbete och altruism, även om det säkert fanns knäppgökar och psykopater som ställde till det ibland då också.
Den sk. neolitiska revolutionen är antagligen den största omvälvningen i människans historia. Där skapades egendom, arbete, slaveri och så även girighet i stor skala. Tiden sedan dess är präglad av girighetens och maktens ständiga omfördelningskrig. Krigen har antagligen varit en stor faktor i teknikens utveckling och således både skapat elände och utveckling.
Utvecklingen kan, om vi har tur, ha potentialen att återställa läget till något som kanske liknar jägar/samlartiden i social mening. Tekniken ser nämligen ut att med tiden avskaffa begreppet arbete och utan mänskligt arbete uppstår inget mervärde, samtidigt som en stor del av våra materiella behov kan fyllas av automatiserade fabriker.
Detta, och nu spekulerar jag friskt här, kan ge oss en situation där girigheten tvingas tillbaka igen för att tekniken mer och mer avlägsnar alla bristsituationer. Lite av Karl Marx dröm om set klasslösa samhället. Den har hittills, som vi sett, mest gett upphov till elände och diktatur, men nu kanske dom materiella förutsättningarna äntligen börjar komma på plats. Vi skall nog akta oss för att ta hans teorier bokstavligt, men en del guldkorn kan där nog finnas
Innan vi är där, OM vi nu någonsin når dit, så har vi en sannolikt otroligt besvärlig politisk omställning framför oss, som i sin tur kan ha potentialen att ta död på oss allihop.
En spännande framtid väntar oss, men vi kan nog vara säkra på att dom materiella förutsättningar som skapas på vägen är det som kommer att styra vart det bär hän.
GillaGilla
Fast, Anders, allt du skriver ovan är enbart antaganden utan substantiell grund. Vi har sextusen års noggrann dokumentering av människans sinne och den är densamma genom alla tidsåldrar.
Etiketter som ”jägare/samlare” är fullständigt meningslösa därför det är något vi alltid har gjort och gör. Om det finns något att jaga så jagar man, om det finns något att ”samla” så samlar man. Förr gjorde man det därför att det inte fanns något att välja på.
Den teknologiska utveckling som vi ser idag har funnits i endast 150-200 år. Innan dess var den blockerad ända tillbaka till Noas dagar. Vi kan läsa i Bibelns sista bok att Antikrist behöver den för sitt världsherravälde. Varför? – Det får vi veta inom sinom tid.
GillaGilla
Som vanligt så serverar du rent strunt. Hört talas om arkeologi och antropologi kanske?
6000 år?? Jägar/samlartiden tog slut för runt 10 000 år sedan.
Du svamlar Thomas.
GillaGilla
Vad som fanns för tiotusen år sedan vet bara Gud och änglarna, vi har dock en gedigen kunskap genom Noa och Abrahams efterkommande, frågan är bara om vi vill acceptera den eller ej.
Arkeologens tolkning av sina fynd bestäms helt och hållit av hans ursprung och utbildning. En kristen tolkar det utifrån Guds skapelse och en ogudaktig från sina lärosatser.
GillaGilla
Thomas lille, jag vet att du föraktar allt vad vetenskap heter för att den inte bekräftar dina egna ideér, men tyvärr, Thomas du är allt för långt in i sagornas värld för att jag skall kunna hjälpa dig.
GillaGilla
Personligen har jag en stor ödmjukhet inför Guds skapelse som människorna enbart skrapat lite på ytan av dess väsen. Men, det betyder inte att jag samtidigt accepterar vilka absurda påstående som helst bara därför att någon påstår att det är ”vetenskap”.
Hur är det med dig Anders, accepterar du allt bara därför att man sätter etiketten ”vetenskap” på det?
GillaGilla
Ja om det är baserat på forskning och jag inte har bättre fakta eller mer hållbara, obs. faktabaserade slutsatser att komma med själv. Du har aldrig redovisat något sådant.
Du gör som alla andra extrema kreationister, du bara viftar bort det som inte passar dig utan att ha minsta sakkunskap i dom olika disciplinerna och det är per definition oseriöst och egentligen inte ens värt att bemöta.
GillaGilla
Anders, detta är en direkt osanning:
” Antropologerna är idag någorlunda överens om att tiden innan bofastheten och jordbruket var en jämlik tid, präglad av i huvudsak fredlig samvaro mellan både människorna inom grupperna, men också oftast mellan grupperna.”
Det finns en falang av antropologer som hävdar detta. Men de står emotsagda av en lika tungviktig falang som pekar på att det finns arkeologiska fynd som dateras till uppemot 100000 år tillbaka, med gravar av tiotals uppenbart ihjälslagna människor.
Om vi vill hålla oss till evidensbaserade teorier, så pekar allt på att människor i rörelse ofta kommer i konflikt med människor de möter. Det kan vara över ting, men jag föreslår att även jaktbyten, jakt- och samlingsmarker samt inte minst kvinnor har varit orsak till gruppkrig redan innan jordbrukskulturerna.
Utmaningen är i vilket fall, att om vi ska se en värld med en rätt fördelning, så måste människorna förändras – inifrån. Vi kan inte avskaffa girigheten. I en robotdominerad värld kommer inget att förändras utom möjligen att vi kommer att konkurrera även mot robotar.
Vi kan inte förändra oss. Jesus kan!
GillaGilla
Jag har inte tillgång till någon omröstning om detta bland antropologer, men vad jag kan få fram så är ett av dom tidigaste kända spåren av krig från Qermez dere i Irak.
https://books.google.se/books?id=NAUjDQAAQBAJ&pg=PT12&lpg=PT12&dq=qermez+dere&source=bl&ots=uywb5S8xzh&sig=tXj7zAi_tPsTZs0jjRv5HUz1uII&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwivpLP62ODVAhWIApoKHehbCF04ChDoAQhLMAY#v=onepage&q=qermez%20dere&f=false
Ursäkta den sanslöst långa länken, men detta är då från ungefär 10 000 år sedan.
Jag skrev ”någorlunda” och jag har fått uppfattningen att det är så det är.
Jag vet inte exakt vilka fynd du refererar till, men att dom skulle vara ”uppenbart” ihjälslagna av människor är nog det enda exemplet i den här diskussionen hittills som kan kallas ”direkt osanning”. Vore det sant så skulle inte dom olika falangerna bland antropologer finnas.
Annars så förefaller det ”uppenbart” att människor inte kan förändras inifrån i någon större omfattning. Inte ens dom religiösa galningar vi läser om i tidningarna varje dag är förändrade inifrån. Enstaka individer kan säkert inbilla sig en massa konstigheter, men större förändringar har alltid materiella orsaker.
GillaGilla
Då detta är ett mycket intressant ämne letade jag litet till och hittade faktiskt ett äldre exempel på sannolikt krig och det är en plats vid Nilens strand som heter Jebel sahaba
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jebel_Sahaba. Det verkar dock vara det enda fyndet före neolitikum där dom flesta forskare är överens om att det har förekommit dödligt våld i större skala. Man tror att fynden i Jebel sahaba är mellan 13-14 000 år gamla, vilket betyder att dom gränsar till den tid då bofastheten, som verkar ha kommit före odlandet, började sitt intåg. Således verkar egendomen fortfarande ha ett ganska tydligt samband i tid med krigen. Att krigen ökade dramatiskt efter egendomens uppkomst tycks iallafall vara klart belagt.
Krigens tid sammanfaller också med den tid då dom första spåren efter organiserade religioner hittas, vilket då indikerar ett samband mellan dessa bägge företeelser.
GillaGilla
Så om jag har mer än någon annan är det orättvist? Bara så att jag förstår det rätt…
GillaGilla
Nej! En vanlig men ack så fel uppfattning…
Men om du har mer än du behöver, medan en annan har mindre än den behöver – det är inte rätt.
GillaGilla
Att dela med sig är enkelt om den heliga Anden får leda dig!
”Lev inte för pengar, utan nöj er med vad ni har. Gud har själv sagt: Jag ska aldrig lämna dig eller överge dig.” (Hebr. 13:5).
”Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen och någon av er säger till dem:”Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det?” (Jak. 2:15-16)
GillaGillad av 1 person
Hej
Var kommer Världsnaturfondens uppgifter om överanvändandet av jordens resurser? Är det från samma uppgifter som world overshoot day är baserade på? För dessa mäter inte vårt användande av resurser på något särskilt användbart sätt.
https://www.newscientist.com/article/mg22029445-000-admit-it-we-cant-measure-our-ecological-footprint/
Det säger ju däremot inte att vi inte överanvänder jordens resurser, vilket jag tror, utan bara att uppgifterna är svagt underbyggda.
GillaGilla
Hej Niclas!
De använder sig av liknande, om inte samma, metod. Dock ser jag inte hur artikeln du länkar till skulle visa att WOD:s metod inte är användbar. Artikeln kritiserar metoden för framför allt två saker: att den inte mäter jorderosion (vilket är sjukt svårt på globalt nivå), och att den mäter klimatförändringar i form av förbrukad landyta. Det förstnämnda gör att resursförbrukningen egentligen är HÖGRE än WOD visar, vilket artikeln i New Scientists rätt och slätt säger: ”The footprint analysis does not really measure our overuse of the planet’s resources at all. If anything, it underestimates it.”
Det är inte samma sak som att uppgifterna är svagt underbyggda, det är att uppgifterna är en ”conservative estimate”, att resursförbrukningen egentligen är ännu högre men att de data vi behöver för att komma åt sanningen är svårtillgängliga. Det är alltid standard när det gäller globala studier, eftersom hela jorden är en stor plats att studera.
Det senare är egentligen en oerhört mild kritik, New Scientist förnekar förstås inte att klimatförändringar sker eller att de orsakar förluster i naturresurser, utan de tycker enbart att det är märkligt att mäta klimatförändringar genom landyta. De kallar det för ”a rather strange exercise”.
Men då underskattar man kraften i illustrationer. Även om NS kanske föredrar att mäta klimatförändringar i temperaturhöjningar och CO2-ekvivalenter resonerar inte det hos vanliga människor – däremot har uppgiften om en och en halv jord som de själva skriver blivit en av de mest kända statistiska uppgifterna om miljö. Om deras kritik mot det inte är annat än att det är ett konstigt sätt att mäta och att det tar i i underkant, finns det egentligen ingen anledning att ta deras kritik på allvar. Det är som att någon skulle komma till mig och säga: ”Hörredu Micael, Hela Pingsten har en konstig layout och du uttrycker dig för milt när du säger att alla kristna ska leva i egendomsgemenskap.” Åh nej vilken sågning jag dör!
Därtill diskuterar inte NS alls hur WWF använder metoden: inte bara på global nivå, utan på nationell. Då faller NS kritik fullständigt. Sveriges 4,2 jordklot beror inte bara på att vi lever klimatintensivt utan även att vi kräver väldigt mycket naturresurser globalt: den mat vi äter odlas på en yta nästan lika stor som Sverige! Medan fattiga länder tar mycket mindre land i anspråk, klimatförändringar undantagna.
Så jag tycker metoden är relevant och inte alls dåligt underbyggd, snarare tar den i i underkant.
Allt gott!
GillaGilla
Ja, det är uppenbart för var och en som försökt gjort sig en övergripande bild av planetens status, att kvarvarande tid med nuvarande förbrukningstakt är väldigt kort.
Återigen vill jag poängtera att nästan alla naturresurser används till de militära industrikomplexen, varav USA:s är den absolut största. Det finns uppskattningar gjorda att upp till 95% av alla naturtillgångar används till militära ändamål. Oavsett om siffran är korrekt eller ej så står det helt klart att vår främsta uppgift inom miljöområdet måste vara att motarbeta dessa industrier och de politiker som låter allt bara rulla på i sin feghet.
Om USA la ner bara en av sina enorma hangarflottor så skulle alla munnar kunna mättas på hela jorden!
GillaGilla
Nu tappade jag nästan hakan. Jag har läst massor av inlägg från dig Thomas, men aldrig tidigare något som som inte omedelbart kan avfärdas som rena tokerier, men nu fick du ihop ett riktigt bra inlägg och jag håller med dig fullständigt.
Gratulerar till att iallafall en gång ha hittat et korn.
GillaGilla