För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om hur nådegåvan tungotal hör samman med samhällsförändring. Det här inlägget handlar om helande och är inne på samma tema. Hur kan övernaturliga fenomen som helande höra samman med konkret, verklig samhällsförändring? Följ med till Markusevangeliets femte kapitel och se!
När Jesus hade farit tillbaka till andra sidan sjön samlades mycket folk omkring honom. Medan han var där vid sjön kom det dit en synagogföreståndare vid namn Jairos. Då han såg Jesus kastade han sig för hans fötter och bad enträget: ”Min lilla dotter är nära att dö. Kom och lägg dina händer på henne, så att hon räddas till livet.” Och Jesus gick med honom.
Mycket folk följde efter och trängde sig inpå honom. Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. Hon hade varit hos många läkare och fått utstå mycket. Det hade kostat henne allt hon ägde, men ingenting hade hjälpt, snarare hade hon blivit sämre. Hon hade hört vad som berättades om Jesus, och nu kom hon bakifrån i hopen och rörde vid hans mantel, för hon tänkte att om hon bara fick röra vid hans kläder skulle hon bli hjälpt. Och genast stannade blodflödet, och hon kände i kroppen att hon var botad från sitt onda. När Jesus märkte att det hade gått ut kraft från honom vände han sig om i hopen och frågade: ”Vem rörde vid mina kläder?” Lärjungarna sade: ”Du ser väl hur folk tränger på, och ändå frågar du vem som har rört vid dig!” Han såg sig omkring efter henne som hade gjort det. Kvinnan, som visste vad som hade hänt med henne, kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och talade om hur det var. Han sade till henne: ”Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är botad från ditt onda.”
Medan han ännu talade kom det bud till synagogföreståndaren från hans hem: ”Din dotter är död. Du skall inte besvära Mästaren längre.” Men Jesus, som hörde deras ord, sade till föreståndaren: ”Var inte rädd, tro bara.” Sedan lät han ingen mer än Petrus och Jakob och hans bror Johannes följa med, och de gick hem till föreståndaren. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt. Han gick in till dem och sade: ”Varför ropar ni och gråter? Flickan är inte död, hon sover.” Då skrattade de åt honom. Men han körde ut allesammans och tog med sig flickans far och mor och lärjungarna och gick in där hon låg. Så tog han barnets hand och sade: ”Talita koum!” (det betyder: Lilla flicka, jag säger dig, stig upp!). Och genast reste sig flickan och gick omkring, hon var tolv år gammal. De blev utom sig av förvåning, men han förbjöd dem att låta någon veta vad som hade hänt. Sedan sade han åt dem att ge flickan något att äta.
(Markusevangeliet 5:21-43)
Det antika samhälle som Jesus vandrade omkring i var patriarkalt. En kvinnas vittnesbörd i domstol var inte lika mycket värt som en mans, och barn räknades inte som fullvärdiga människor jämfört med vuxna. I vår kultur lägger vi upp söta bilder på våra barn på Instagram och har ofta svårt att förstå hur radikal Jesus är när han välsignar barn och när han uppväcker en liten flicka från de döda. För Jesus är barnen otroligt värdefulla, och han bryter med dem omgivande kulturens syn på barn genom sitt sätt att agera.
När Jesus gör de här båda miraklen, då visar han också på ett nytt sätt att se på barn, flickor och kvinnor. En man med högt anseende älskar sin dotter, som i det samhället inte ägde någon status i egenskap av barn och flicka. Mannen ställer sin egen status på spel för att be Jesus om hjälp – och Jesus helar flickan.
Kvinnan som följer efter Jesus har så låg status i samhället att ingen ens får röra vid henne. Kvinnor ansågs vara orena under menstruationen, och denna kvinna hade haft blödningar i tolv år. Förutom den rent fysiska påfrestningen det är när mensen inte slutar så innebar hennes sjukdom en enormt stor social belastning i form av uteslutande ur samhällsgemenskapen. När Jesus helar henne genom att hon rör vid hans mantel, helar han henne inte bara från den fysiska sjukdomen utan ger henne också en väg in i samhällsgemenskapen. Kvinnan darrar när hon inser att Jesus har märkt hennes beröring. Kanske är hon rädd att bli fördömd – men Jesus ser på henne med kärlek och kallar henne ”min dotter”! I stället för dömande möter hon en fridshälsning av Fridsfursten själv.
Jesus nöjer sig inte heller med att de båda är helade och räddade till liv – han ser deras fysiska behov. Ingen av de andra tänker kanske på att den som precis blivit uppväckt från de döda kanske är hungrig – men Jesus ser hela flickans behov och uppmanar till att ge henne något att äta. Här kan vi lära oss någonting om Guds omsorg för hela människan – inte bara de delar som verkar mer ”andliga”. Gud har omsorg om att människor ska bli helade och få mat på bordet. Det är inte antingen eller, det är både och.
Texten ovan visar oss hur Jesus helanden både handlar om att Gud griper in och gör mirakel, och också hur dessa mirakel innebär att radikalt utmana samhällets människosyn. I den antika kulturen var Jesus annorlunda syn på barn och kvinnor omvälvande. Häromdagen satt jag och läste om metodisternas protester emot slaveriet på 1700-talet. Vilka människor behöver du och jag en förändrad syn på? Låt Jesus exempel förändra vår människosyn och ge oss en större kärlek för människor som idag diskrimineras eller blir marginaliserade.
Att mirakel och aktivism för social rättvisa går hand i hand verkar vara konsekvensen av Jesus agerande, och det är vår längtan att gå i hans fotspår.
Hela Pingsten 