Har vetenskap inget med mirakler att göra? Replik till Vesa Annala

Dokumenterade mirakler är här och väcker som väntat en hel del reaktioner. Apologeten Vesa Annala har uppmärksammat artikeln som Dagen skrev om mig och boken häromdagen, ”Han vill bevisa helande på vetenskaplig väg”, och även om han inte nämner mig vid namn är det tydligt att han tar fullständigt avstånd från mitt projekt. Det är också rätt tydligt att han ännu inte hunnit läsa boken.

Annala anser att det är omöjligt för vetenskapen att säga något om underverk, en syn som inte är alltför ovanlig i Sverige. I boken intervjuar jag docent Cecilia Wassén som anser att vetenskapen aldrig ska överväga Gud och mirakler som förklaringsmodell, och häromdagen diskuterade jag med en ateist som enbart utifrån bokens undertitel, ”Vetenskap, helande och Guds existens”, bombastiskt förkunnade att hon tog kraftigt avstånd från boken och klumpade samman mig med präster som begår sexövergrepp och jihadister.

Det som gör Annalas kritik unik i det sammanhanget är att han är kristen och använder bland annat teologiska argument mot försök att dokumentera mirakler. Jag skulle vilja ägna några rader åt att bemöta dessa argument.

Annala skriver att vetenskap per definition inte kan säga något om mirakler, därför att vetenskapen undersöker den materiella verkligheten medan under inte tillhör denna. Det Annala talar om här är vetenskap som använder sig av metodologisk naturalism, dvs. en vetenskap som innan någon undersökning börjar bestämmer sig för att aldrig överväga mirakler som en legitim förklaring, och därefter försöker förstå världen.

Det är lätt att konstatera att mycket av vetenskap bedrivs på det här sättet, men är det samma sak som att säga att vetenskap måste bedrivas på det sättet? Som jag påpekade i mitt samtal med Cecilia Wassén, och som jag skriver om här, ägnar sig vetenskapen åt falsk marknadsföring om den hävdar sig ge kunskap om verkligheten samtidigt som den utan grund bestämt sig för att något inte tillhör verkligheten innan man ens har undersökt saken. Det blir som att bestämma sig för att näbbdjur inte existerar innan man åker till Australien och kollar efter.

Denna problematik tydliggörs av den definition Annala hänvisar till för vetenskap: ”system av beprövade metoder som används för att så noggrant som möjligt undersöka, beskriva och förklara verkligheten.” Här framstår det som att vetenskapen säger oss vad som finns i verkligheten, vilket borde leda till att om Gud och mirakler existerar i verkligheten så borde vetenskapen upptäcka det. Annala rättar dock till definitionen till att enbart gälla den ”materiella verkligheten”. Och återigen, det är så många forskare använder det, men det tycks mig inte vara nödvändigt och vi får ett problem när det vetenskapen enbart upptäcker i den materiella verkligheten förväxlas med allt som finns i hela verkligheten.

Nåväl, även vetenskap som anvädner sig av metodologisk naturalism menar jag kan användas för att argumentera för miraklers existens. Det jag gör i Dokumenterade mirakler är att jag samlar exempel på vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön (VOTEB). Sedan argumenterar jag filosofiskt för att det är osannolikt att alla VOTEB beror på okända naturliga fenomen – positionen naturalisten måste inta för att fortsätta vara naturalist. Vetenskapen är därmed inte det enda jag använder mig av, men det är ett verktyg för att identifiera kandidater till mirakler, vars existens jag sedan argumenterar för filosofiskt. Den diskussionen upptar 100 sidor i boken.

Skärmavbild 2019-04-23 kl. 13.55.30
Maria Johanssons audiogram, från Dokumenterade mirakler

Jag ser inte riktigt varför denna metod skulle vara ett problem. Om vi rent hypotetiskt säger att ett mirakel har skett – en döv har fått hörseln tillbaka exempelvis – så borde vi kunna upptäcka det. Vi borde kunna studera personens journal och se att den var döv innan, men nu kan höra. Faktum är att det är så jag gör med Maria Johanssons fall. Hennes VOTEB är vad vi borde förvänta oss att ett mirakel ser ut som med vetenskapliga glasögon.

Annala anför vad jag kan se tre andra argument.

  • För det första menar han att ”Guds ingripande i den naturliga ordningen är inte ‘övernaturliga’, nämligen något oförklarlig.” Han gör här en skillnad på en modern mirakeldefinition och vad Bibeln menar med begreppet.
  • För det andra skriver han att  ”I ett underverk är det alltid Gud/Jesus som agerar så att ett under sker”, samt ”Jesus varnade hans efterföljelse om falska under och tecken som utförs i hans namn”, vilket jag tolkar som att om vi ser något övernaturligt så är det inte nödvändigtvis Gud som har gjort det, och därmed är det inget underverk.
  • För det tredje ger han exempel på när människor inte blir helade och undrar varför helandepredikanter inte går till sjukhus.

Mirakeldefinitioner är kluriga, för det finns så väldigt många och människor talar ofta förbi varandra. Det jag har funnit effektivast är att vara tydlig med hur jag använder det, och om folk inte använder ordet på samma sätt respektera det och ödmjukt be dem att inte förväxla deras användning med min användning. Vi måste också komma ihåg att ordet ”mirakel” har latinsk rot, och därmed går det inte riktigt att säga att det finns ett visst sätt som kristna ”måste” använda ordet på (samma sak gäller exempelvis ”sakrament”, som liksom ”mirakel” inte finns i Bibeln).

Annala sätter likhetstecken mellan övernaturligt och oförklarligt, jag gissar att han då menar vetenskapligt oförklarligt då vetenskapen använder metodologisk naturalism. Samtidigt menar han att Guds mirakler inte är detta. Innebär det att de är naturliga och vetenskapligt förklarliga? Vad hände då med oförenligheten mellan mirakler och vetenskap? Annala skriver som vi har sett om att vetenskapen enbart tittar på det materiellt verkliga och att mirakler faller utanför detta – det är vad jag skulle beskriva som skillnaden mellan naturligt och övernaturligt. Annalas argumentation är helt enkelt inte särskilt framgångsrik på denna punkt.

Det stämmer att Jesus varnar för falska tecken och under, men det tycker jag inte säger något om att genuina mirakler inte sker eller kan upptäckas med vetenskapliga verktyg. Därtill ser jag inte varför inte ordet mirakel kan användas som en samlingskategori för alla övernaturliga händelser – som sagt finns det inget sätt kristna ”måste” använda ordet på, och NT använder utan problem samma ord (semaios, terasin, etc) för händelser som orsakas av både Gud och falska andar, inte minst i de verser Annala citerar.

Avslutningsvis kan jag också ge exempel på när människor inte blir helade, men det i sig motsäger inte att det finns andra tillfällen när människor blir helade och att dessa kan upptäckas med hjälp av vetenskap. Flera av dem jag skriver om blev friska medan de låg på sjukhus. Exempelvis Pär-Ola Malm som blev helad från ALS, eller Paul Trousdale som tillfrisknade från inre blödningar efter att ha sett Jesus. En hel del av de tillfrisknanden jag har dokumenterat involverar ingen helandepredikant.

Skärmavbild 2019-04-16 kl. 19.56.44

Kanske Annala ser dessa som falska tecken och under orsakade av demoner. Det vore ett misstag, jag kan intyga att detta rör sig om varmt troende kristna som älskar Jesus. En av dem är till och med Elise Lindqvist, Ängeln på Malmskillnadsgatan som har vigt sitt liv åt att rädda prostituerade och vittna för dem om Jesus. Hon blev frisk från cancer när hon fick förbön pingsten 1999, och kände hur osynliga händer masserade bort tumören i ryggen.

Jag vill inbjudna Annala och alla andra som är skeptiska att läsa boken innan ni avfärdar mitt projekt! Den kan beställas här.

Läs också min artikel om detta i The Christian Post!

En kommentar

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s