Dokumenterade mirakler nöjer sig med att inte bara försöka dokumentera mirakler. I boken presenterar jag ett Gudsargument som hittills har varit ganska ovanligt inom debatten om Guds existens, nämligen mirakelargumentet. Jag menar att utifrån VOTEB kan vi visa att mirakler finns, och utifrån att mirakler finns kan vi visa att Gud finns.
Detta har inte varit någon självklarhet. Vissa hävdar att även om man skulle kunna visa att mirakler finns så behöver inte det innebära att Gud finns. Tänk om det är en övernaturlig maskin som utför miraklerna? Eller flera gudar? Hur kan man hoppa från mirakler till Gud?
Jag adresserar detta problem i bokens femtonde kapitel. På Svenska apologetiksällskapets blogg har jag publicerat utdrag från detta kapitel som i grova drag förklarar hur jag går till väga. Det första handlar om hur mirakelmaskinen inte kan finnas. Det andra handlar om att superhjältarna X-Men visar oss att även om det skulle finnas många smågudar behövs det en Gud över dem alla som håller i trådarna.
I respons till det senare inlägget skriver ateisten Johan Franzon:
Micael avskriver polyteism därför att han inte tycker sig se någon förklaring till maktfördelningen mellan gudarna. Jag anser för det första att rationella invändningar blir knepiga att göra om vi väl accepterat övernaturliga förklaringar, dels eftersom den övernaturliga världen kan bete sig på sätt som bryter mot rationella mönster och dels därför att den övernaturliga världen kan innehålla information som är absolut oåtkomlig för oss dödliga – när kristna inte själva kan ge en förklaring till ondskan i världen kan de exempelvis säga att Gud har en plan som vi inte har tillgång till.
Övernaturlig är dock inte samma sak som ologisk. Även om det övernaturliga till stora delar är främmande för oss naturliga varelser och det kan finnas saker vi inte fått reda på eller som är för komplexa för oss att förstå, så verkar en strikt polyteism utan överhuvud inte fungera för det finns ändå något slags osynligt system som fördelar makt och förmågor. Det handlar i grund och botten om en självmotsägelse att säga att ingen styr gudarnas villkor samtidigt som det finns tydliga regler och system som styr gudarnas villkor. Och jag menar likt C.S. Lewis att logiska motsägelser varken kan finnas i en naturlig eller övernaturlig sfär av den enkla anledningen att de är nonsens.
Franzon fortsätter:
För det andra menar jag att även om vi anser att någon form av intern logik bör gälla även i en övernaturlig värld, så kan den interna logiken lika gärna gynna en polyteistisk förklaring. Ett scenario som kan förklara maktfördelningen mellan gudarna kan vara att gudarna sedan evig tid legat i maktkamp med varandra, och att ingen gud fått övertag eftersom de andra gudarna genast gått samman mot den gud som hotat de andra. En slags perfekt terrorbalans. Ett annat scenario kan vara att det först funnits en gud av typ A som senare avlat eller skapat gudabarn som gjort uppror och dödat eller oskadliggjort den ursprungliga guden. Gudabarnen strider nu om makten och upprätthåller perfekt terrorbalans i linje med den första modellen. Någon kanske invänder att dessa modeller låter fantasifulla och spekulativa. Javisst, men är de mer spekulativa än någon annan övernaturlig modell?
”Guden av typ A” Franzon talar om är en monoteistisk, allsmäktig Gud, utifrån de definitioner jag använder i boken och blogginlägget (en B-gud är en andlig varelse som inte är allsmäktig, som polyteister tror på). Den Guden kan förstås inte dödas eller oskadliggöras, så det scenariot kan vi stryka. Kan vi då tänka oss en värld där det aldrig funnits en A-Gud utan där B-gudar stridit sedan urminnes tider och upprätthåller en maktbalans?
Problemet med det, som jag adresserar i blogginlägget, är att det fortfarande finns något bakomliggande system som fördelar makt och förmågor till de olika gudarna när de föds. Tor får åskkrafter utan synbar anledning, liksom superhjältars barn får slumpartade krafter baserat på författarens önskemål snarare än någon logik.
Detta för mig till slutsatsen att om mirakler finns, finns också en allsmäktig Gud.
Läs mer om detta, och massa exempel på oförklarliga tillfrisknanden efter bön, i Dokumenterade mirakler! Nu finns den att tillgå på många platser:
Hela Pingsten 
Är nyfiken på varför du väljer att inte svara på min respons på Svenska Apologetiksällskapets sida, men gör en egen artikel av den här?
Nåväl, jag tar inget extra.
Du säger att den övernaturliga världen inte är ologisk. Då undrar jag hur du förklarar den kristna idén om Guds treenighet. Fadern är 100 procent gud. Sonen är 100 procent gud. Anden är 100 procent gud. Men det finns bara en gud. Katolska kyrkan har erkänt att logik inte räcker för att begripa detta och kallar det därför ett trons mysterium: ”… det innersta i hans väsen som treenig Gud utgör ett mysterium som är otillgängligt för det blotta förnuftet …” (Katekesen, 237). Vidare undrar jag hur du kan veta att det övernaturliga inte är ologiskt om du samtidigt säger att vi inte fått reda på allt. Om vi inte fått reda på allt så bör vi vara agnostiska vad gäller det som vi inte fått reda på. Om vi känner till saker om det som vi inte fått reda på, nämligen att det är logiskt, då har vi kunskap. You can’t have it both ways.
Problemet som jag menar uppstår när vi accepterar övernaturliga förklaringsmodeller är att vad som helst blir möjligt. Du tycks mena att det finns särskilda lagar som reglerar hur en övernaturlig värld får se ut, exempelvis att det inte får lov att förekomma många gudar om det inte finns en övergud som fördelar makt och förmågor. Varför då? Om vi accepterar att det kan finnas världar som är bortom alla naturliga begränsningar, så finns det väl ingenting som hindrar någonting? Låt säga att A-guden offrar sig själv när han skapat sitt universum – ty så älskade Gud världen att han utgav sig själv. Då har vi en värld med alla naturlagar och allt annat som Gud skapat och kanske också med en massa skapade undergudar med sina tilldelade förmågor och uppgifter. Men Gud finns inte. Eller också kan vi tänka oss något helt annat. För om det finns världar där det otroliga kan ske, ja då bör fältet ligga fritt. Ingen modell bör a priori vara mer otrolig än något annan, så vitt jag kan bedöma.
GillaGilla
Ingen logisk lag bryts av treenigheten. Att tre personer kan vara en Gud är inte mer logiskt omöjligt än att en kub kan vara 6 kvadrater. Räkna antalet Gudar, och du får 1, räkna antalet personer och du får 3. Däremot är det ett mysterium hur detta är möjligt, vilket är en annan sak. På samma sätt som tredimensionella figurer skulle vara ett mysterium i en tvådimensionell värld, men inte ologiska.
GillaGilla
Treenigheten säger att alla personerna ÄR gud. En kvadrat ÄR inte en kub.
GillaGilla
Räknar du antalet kvadrater blir det 6. Räknar du antalet kuber blir det 1. Räknar du antalet personer blir det 3. Räknar du antalet Gudar blir det 1.
GillaGilla
Eftersom kvadraten inte är identisk med kuben, så blir konsekvensen av din liknelse att Fadern inte är identisk med Gud. Sonen är heller inte identisk med Gud. Inte heller Anden. Är detta din uppfattning?
GillaGilla