Ett citat helt taget ur sitt sammanhang – vad Carl-Henric Grenholm menade med ”krossa Israel”

Ibland löper man en risk att göra en höna av en fjäder. Som när man citerar en text. Därför är det alltid viktigt att ta hänsyn till kontexten. Ett citat helt taget ur sitt sammanhang kan nämligen lätt missförstås – ibland till den grad att den som citeras tillskrivs åsikter som den personen inte alls står för.

Ett exempel på detta är läroboken i religionskunskap som argumenterade för att Jesus är våldsam genom att hänvisa till att han i Lukas 19:27 säger ”Men mina fiender som inte ville ha mig till kung över sig, hämta hit dem och hugg ner dem här inför mig.” Det stämmer förvisso att dessa ord kom ur Jesus mun, men kontexten visar att han i själva verket citerar en fiktiv kung i en liknelse han berättar. 

Citat ska alltså alltid kollas upp i sitt sammanhang innan man ondgör sig över dem. Det är särskilt viktigt när citaten verkar extrema eller bisarra. Kontexten kan ofta visa att det inte är så illa som man först får intryck av.

Det här gäller även det citat från etikprofessorn Carl-Henric Grenholm som har framlyfts, diskuterats och kritiserats mycket på senare tid. Citatet är från tidningen Broderskap nr 10 år 1971 och lyder:

”Palestinierna önskar utplåna Israel som stat, vill helt krossa Israel. Detta är helt riktigt – och det är en målsättning vi bör stödja.”

Jag tror inte det finns någon kristen som inte hoppar till när de ser dessa ord.

Att tala om att stödja målsättningen att ”krossa” och ”utplåna” Israel låter onekligen antisemitiskt, det låter som att man vill se en andra förintelse eller ett extremt destruktivt krig. En sådan retorik om att ”utplåna” och ”krossa” Israel är helt oacceptabel. Det riskerar att spä på det hat och den våldsretorik som odlas mot judar i allmänhet och israeler i synnerhet. 

Samtidigt är det tydligt om man läser texten i sitt sammanhang att han inte syftar på ett utrotningskrig eller folkmord. Kontexten är att Grenholm ger respons på tio vanliga argument för att försvara Israels ockupation av Västbanken och Gaza, där ett av dem är att palestinierna vill utplåna eller krossa Israel som stat.

Istället för att dementera detta försöker han omdefiniera begreppen ”utplåna” och ”krossa”. Det palestinierna vill ”krossa” är enligt Grenholm ”en stat enbart för judar” till förmån för ett land som ”tillgodoser både de invandrade judarnas rätt att stanna i sitt nya hemland och palestiniernas rättighet att återvända till sitt eget land. […] Detta innebär inte att judarna ska drivas i havet eller utrotas. Utan det innebär ett uppgivande av tanken på en stat enbart för judar.” 

Det här sätter alldeles uppenbart citatet i ett annat ljus. Naturligtvis kan man kritisera både uppfattningen att Israel de facto är en stat enbart för judar och den att en enstatslösning är realistisk. Man kan också ifrågasätta påståendet att “Palestinierna eftersträvar ett Palestina med lika rättigheter för såväl judar som palestinier”, vilket hävdades i den omdebatterade texten. Men att därutöver antyda att Grenholm är antisemit är att dra det alldeles för långt. 

Det hela rör sig ju som vi sett om en minst sagt ogenomtänkt omdefiniering av termerna ”krossa” och ”utplåna” snarare än att Grenholm ville ”se Israels utplåning” i bokstavlig bemärkelse. Och idag anser han att ordvalet var ytterst olämpligt: ”I dag – 50 år senare – håller jag givetvis med om att det är ytterst olämpligt att över huvud taget använda uttrycken ‘utplåna Israel’ och ‘krossa Israel’. Dessa uttryck borde jag i min artikel 1971 ha tagit avstånd från.”

Känner man nu till sammanhanget går det knappast att, som författaren och docenten i idé- och lärdomshistoria Johan Sundeen, påstå att Grenholm beslagits “med att ljuga”, när den senare värjt sig mot idén om det omstridda citatet som uttryck för ersättningsteologi och antisemitism. Men hur vet vi att Sundeen faktiskt kände till sammanhanget när han skrev detta? Jo, förutom att han själv har fotograferat ursprungsartikeln skriver han:

”Även om Grenholm i sammanhanget skriver att han inte vill utrota judarna skulle ett krossande av Israel få hundratusentals, rent av miljoner, släckta judiska liv till följd.”

Bevisligen har han alltså satt sig in i sammanhanget och vet att Grenholm inte har argumenterat för ett utrotningskrig. Skälet till att han ändå ser ett behov att understryka vad ett våldsamt krossande av Israel skulle innebära i förlorade människoliv kan vi bara spekulera i. Kanske vill han hävda att Grenholm visserligen inte tror att han står för ett utrotningskrig, men att förverkligandet av det han argumenterar för – nämligen “ett Palestina med lika rättigheter för såväl judar som palestinier” – i praktiken skulle leda till många tusen “släckta judiska liv”. 

Och det går givetvis att hävda det, men eftersom Grenholm har haft en annan uppfattning så bör man i så fall visa varför han har fel genom någon sorts argumentation, istället för att ta det för givet och sedan klandra Grenholm för att ha argumenterat för något han själv knappast tror skulle få så dödliga konsekvenser. Den femtedel av Israels befolkning som stöder en enstatslösning håller heller knappast med om att en sådan modell skulle resultera i att hundratusentals eller miljontals av dem själva dör.

En annan tolkning är att Sundeen helt enkelt vill understryka allvaret i den här typen av retorik. Där kan jag som sagt bara instämma: ord som “krossa” och “utplåna” hör inte hemma i debatten utan är tvärtom farliga med tanke på att det finns antisemiter som på riktigt vill ”utplåna Israel”. Men om det även för Sundeen var uppenbart att det endast handlade om ett språkligt övertramp, varför då detta höga tonläge? Utöver ovan nämnda påstående om lögn skriver han: “Samvets- och skamlöst anklagar [Grenholm] publicisten Johan Westerholm för förtal med anledning av att denne återgivit vad Grenholm bevisligen har skrivit.” 

Nu är det inte upp till mig att bedöma – och jag är absolut ingen jurist – men det skulle inte förvåna mig om (allvarliga anklagelser utifrån) helt lösryckta, 50 (!) år gamla, citat faktiskt kunde klassas som förtal. Det framkom ju nyligen i debatten kring Ebba Busch husköp att svensk lagstiftning även kan innefatta spridande av information som är faktamässigt sann, om det görs med syfte att misskreditera en annan person.

Men hur det än må vara med den saken har jag lärt mig att en grundbult för att kunna föra sansade samtal och debatter är att alla tolkar sina meningsmotståndare välvilligt. Så har knappast skett i denna debatt. Kära medmänniskor och bröder i Kristus – borde vi inte kunna bättre? 

---

Stora bilden föreställer artikeln från Broderskap (nr 10/1971 sid 15) i sin helhet. Foto: Johan Sundeen. Källa: Världen Idag.